Det är den andra natten i rad som temperaturen har sjunkit till minusgrader. Vintern har nått Stockholm och det enda som saknas är snön. De första julgranarna har dykt upp på stadens torg och i några bostadshus blinkar julbelysningen glatt. Men det är inte alla som välkomnar vintern och kylan. Bakom en vit garageport, igenom en mörk gång och vidare in på en innergård ligger dagverksamheten Crossroads lokaler där några av stadens hemlösa har sökt skydd i värmen.

Utanför lokalen står Florentin med en rykande varm kaffekopp i handen. Han är 30 år och kommer ursprungligen från Rumänien men hade innan han kom till Sverige bott och arbetat flera år på Cypern. Liksom han som 21 år gammal bestämde sig för att lämna sitt hemland för att söka jobb utomlands tvingades han för ungefär ett och ett halvt år sedan att återigen söka lyckan på annat håll, när den ekonomiska krisen nådde Cypern. Att återvända till Rumänien var inget alternativ. Som byggnadsarbetare där skulle han tjäna ungefär 2 500 kronor i månaden jämfört med 15 000 kronor i Sverige.

– Hur ska du kunna betala elräkningen, hyran och mat för 2 500 kronor i månaden? Det är därför jag har kommit hit, för att hitta ett jobb. Det är inte för nöjets skull, säger Florentin.

Och jobb har han haft. Till Crossroads har han bara kommit i några månader, sedan hans senaste anställning upphörde. Men på vintern är det svårare att få jobb inom byggsektorn, förklarar han. Först till våren räknar han med att arbetstillfällena börjar dyka upp på nytt. Crossroads hjälper till viss del till med jobbsökande men Florentin säger att chansen att få ett jobb på det sättet tyvärr är liten.

– De hjälper till med att ta fram jobbannonser från Arbetsförmedlingen och att skriva cv. Det är bättre än ingenting. Men problemet är att man måste kunna bevisa saker på papper, att man har utbildning och ha med sig intyg från tidigare arbetsgivare.

Men han är glad att Crossroads finns och säger att han får hjälp från verksamheten på andra sätt.

– Jag är tacksam för det här kaffet, säger han och pekar på koppen som nu har slutat ryka, för frukostsmörgåsen och för lunchen som vi får klockan tolv. När du kommer in här och pratar en stund med volontärerna och de ler åt dig så får det dig att må bättre. På kvällen kan man plocka lite burkar så man har råd att köpa en smörgås, och sedan finns det ställen som liknar Crossroads där man kan betala tio kronor för en sängplats. Det gör att man slipper sova på gatan.

Crossroads startade i mars 2011 och riktar sig specifikt till hemlösa EU-migranter. Det är en grupp som har ökat kraftigt i alla Sveriges storstäder de senaste åren. De finns inte med i den officiella hemlöshetsstatistiken men Socialstyrelsen genomförde vintern 2012 en kartläggning och slog då fast att det i Sverige lever 370 EU-migranter i hemlöshet. Men den siffran ifrågasätts. I rapporten Hemlös 2013 pekar Stockholms stadsmission på att man under 2013 har haft 2 500 besök varje månad på Crossroads och sedan projektstarten har cirka 6 500 enskilda individer besökt verksamheten.

– När vi startade i mars 2011 hade vi 75-80 besökare per dag. I november och december i år har det varit runt 150 stycken men för två veckor sedan hade vi 185 besökare på fyra timmar vilket är rekord, säger Arto Moksunen, som är verksamhetsledare på Crossroads.

Och fler lär det bli. Den vanligaste orsaken till hemlöshet bland EU-migranterna är arbetslöshet och det finns inga tecken på att det ekonomiska läget i Europa kommer att förbättras inom den närmsta tiden. Arto Moksunen berättar att de har fått höra från många besökare att de har vänner och familj som funderar på att komma till Sverige men bara inte har tagit det avgörande steget än. Problemet är att Crossroads i dag bara har kapacitet för att ta emot 150 unika besökare.

– Om det fortsätter med att det kommer 185 deltagare varje dag eller upp till 200 personer säger det sig självt att det betyder att vi inte kommer kunna hjälpa alla. Redan i dag får vi ibland neka folk att komma in.

På Götalands gatutidning Faktum har man också märkt en ökning av antalet EU-migranter som vill börja arbeta som försäljare. De flesta är romer och kommer från Rumänien eller Bulgarien men de har också försäljare från Ungern, Slovakien, Tjeckien och en del länder som inte ingår i EU som Makedonien och Albanien.

– Vi ser en ökning men det är svårt att sätta en siffra på hur många det handlar om. Det kan vara alltifrån en ny om dagen till ett tiotal, säger Aaron Israelson, chefredaktör på Faktum.

Till följd av att alltfler EU-migranter söker sig till tidningen har de startat upp nybörjarkurser i svenska som är obligatoriska för nya försäljare. Runt 20 nya försäljare har precis avslutat den första kursen och ungefär lika många har precis påbörjat det andra kurstillfället. Varje kurs består av tio lektionstillfällen.

– Eleverna befinner sig på väldigt olika nivåer, vissa kan inte läsa eller skriva alls, vissa har gått några år i skolan och andra har åtta års grundskoleutbildning, säger Aaron Israelson.

De flesta som har gått kursen är positiva, säger han, men en del är besvikna på att de fortfarande inte kan så bra svenska och vill lära sig mer. De personerna hänvisas till Crossroads i Göteborg, som har svenskakurser på en lite mer avancerad nivå.

Den ekonomiska krisen i Europa sägs vara en förklaring till den stora ökningen av hemlösa EU-migranter och flera hemlöshetsorganisationer vittnar också om att allt fler söker sig till Sverige från södra Europa. Men på Faktum märker man inte av den utvecklingen. Aaron Israelson tror att det beror på att det i större utsträckning handlar om yngre personer med hög utbildningsnivå som har lättare att hitta andra jobb och som därför inte söker sig till Faktum. Den ekonomiska krisen har drabbat även Bulgarien och Rumänien hårt men det kan finnas andra förklaringar till varför personer därifrån, och främst romer, i större utsträckning söker sig till Sverige.

– Det handlar om de fattigaste EU-länderna men också om de mest rasistiska, när det gäller institutionaliserad rasism. Det yttrar sig i att många inte får gå i skolan, inte får några jobb och att de utsätts för rasistiska tillmälen. Det är inte konstigt att de inte kan vara kvar i sina hemländer, säger han.

Det som gör EU-migranter särskilt utsatta är att de har begränsade rättigheter till det sociala skyddsnätet i Sverige. Flera kommuner har infört en så kallad tak-över-huvudet-garanti som garanterar en plats på ett akutboende men det omfattar inte EU-migranter. I både Stockholm och Göteborg har det därför startats upp flera verksamheter som riktar sig till just den gruppen. Förutom akutboenden och dagverksamhet finns det i Göteborg till och med en öppen förskola för EU-migranter som startade hösten 2012. Men det skiljer sig åt i landet. I oktober slog flera ideella organisationer i Skåne larm och varnade för att flera EU-migranter riskerar att frysa ihjäl i vinter. På härbärgena får de inte sova mer än en natt enligt det avtal som Skåne stadsmission har med städerna och det saknas akutboenden som riktar sig specifikt till EU-migranter.

När Crossroads startade kom en majoritet av besökarna från EU-länder som Polen, Rumänien och Bulgarien. I dag ser det annorlunda ut och ungefär 65 procent av besökarna är tredjelandsmedborgare som har uppehålls- eller arbetstillstånd i ett annat EU-land. De kommer ursprungligen från Afrika eller Sydamerika men kan ha bott och arbetat i upp till 20 år i till exempel Spanien, Frankrike eller Grekland.

Arto Moksunen räknar med att ungefär 15-20 procent av besökarna på Crossroads sover ute i sovsäck, 11 procent tältar eller sover i bilar och 20-25 procent hyr en madrass. Det finns två akutcenter för hemlösa EU-migranter i Stockholm som drivs av Frälsningsarmén i samarbete med Stockholms stadsmission och Stockholms stad. Problemet är att centren bara erbjuder 40 sängplatser. Det kostar också tio kronor per natt vilket många inte har råd med och man får bara sova där maximalt fem nätter i rad.

– Det här handlar om människor som har bott i hus och haft familj men som inte har möjlighet att livnära sig själva längre. De kommer hit när de inte får det stöd de behöver i sina länder, säger Arto Moksunen.

Det finns en annan grupp hemlösa som är minst lika utsatt som EU-migranterna och tredjelandsmedborgarna med uppehållstillstånd. Det handlar om personer som kommer hit från länder utanför EU och som saknar uppehållstillstånd. En av dem är Mohame Elkrah som kommer från Marocko och har befunnit sig i Sverige i några veckor. Första natten sov han på tågstationen. Efter det fick han hjälp att hitta till moskén på Medborgarplatsen där han fick höras om Crossroads. Liksom Florentin är han här för att hitta ett arbete.

– Jag kommer hit för att få mat och att lära mig svenska och engelska. Men jag kan inte få någon hjälp här med att söka jobb eftersom jag saknar EU-dokument, säger han.

De flesta nätter har han sovit på ett av akutcentren. Men eftersom man bara får spendera maximalt fem nätter i rad där blir det tågstationen igen den sjätte natten.

– Det är iskallt och klockan 12 stänger de stationen och släcker alla lampor. Men jag kan inte göra någonting åt det. Jag har ingen familj eller vänner här som kan hjälpa mig.

Hur tänker du kring framtiden?

– Just nu tänker jag inte på framtiden. Jag har inget arbete och inga pengar och just nu är det svårt. Men om jag får papper, kan söka jobb och hitta någonstans att bo så kommer allting att bli bra. Jag tycker om Sverige och kan tänka mig att bo här i framtiden.