Arkitekterna bakom städernas gator, hus och torg har ofta en tanke kring hur och vem som ska använda sig av platserna. Vissa platser känns trygga, andra som hemma och vissa ställen osäkra.

– Normer återskapas i den byggda miljön. Vi som utbildar oss är en ganska homogen grupp med ett intresse för utemiljö och designar med våra egna referenser. Om vi inte tänker efter återskapas samma strukturer som redan finns, säger Karin Brodin som studerar fjärde året på landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp och är initiativtagare till No mans land.

Hon menar att det saknas ett genusperspektiv på utbildningen.

– Först tänkte jag att det var på grund av att det inte är relevant, men efter att ha sökt information kring ämnet har jag förstått att ett genusperspektiv behövs.

Vi tar en promenad i Malmö och Karin Brodin tar skejtrampen i Malmös folkets park som exempel på hur fysiska platser kan analyseras utifrån ett genusperspektiv.

– Skejtramper är ett intressant fenomen som berättar vad man ska göra utomhus och vem som ska göra det. Det bygger på en norm om att man ska vara aktiv utomhus och är en plats som främst killar har tillträde till. När man går förbi här är det alltid bara dudes, dudes, dudes i rampen.

Bredvid rampen finns rosa block i olika former.

– Det finns säkert en tanke med att man ska sitta här. Men det har ju hänt förut att killarna är i skejtrampen och tjejerna tittar på, säger Karin Brodin.

Ett annat exempel som gruppen diskuterat är snöskottning.

– Först skottar man de stora vägarna så att bilburna kan ta sig till sina jobb utanför staden. Medan de som jobbar nära hemmet, cyklar och åker kollektivt, vilket ofta är kvinnorna, får pulsa fram i snön.

I No mans land ingår studenter från LTH, Lunds universitet, SLU Alnarp och Malmö högskola. Genom att läsa texter och diskutera olika frågor hoppas de kunna förändra städernas utseende.

Åsa Bensch är grundutbildningsansvarig på Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU Alnarp.

– Genusdiskussionen dyker upp ibland i arbetet med studenter men det är ingenting vi jobbar aktivt med i utbildningen just nu, berättar hon.

Däremot välkomnar hon ett engagemang kring ämnet.

– Det skulle naturligtvis vara positivt, säger hon.