Två dockor i vuxenstorlek rör sig smidigt fram över scengolvet. Styrda av dansarna Ingrid Rosborg och Khamlane Halsackda, som är klädda i svart från topp till tå och nästa osynliga för publiken. Dockornas kroppsdelar plockas i sär, faller samman och konstrueras igen. – Are you a stone? Are you a potato?, ljuder en speakerröst.

Som så många av koreografen Malin Skoglunds verk handlar Allt ljus på dockorna, som ges på Inkonst i veckan, om identitet.

– Var börjar en person och var slutar nästa. Hur konstrueras våra kroppar och identiteter. Det är frågor som vi undersöker i föreställningen, berättar Malin Skoglund.

Att arbeta med dockor är en dröm som hon haft sedan scenkonstutbildningen på California Institute of the Arts. Där var hon med i en föreställning med just dockor.

– Dockor är fantastiska, det behövs inte ens ett ansikte på dem, känslorna blir starka med små medel. De blir som ett kroppssubstitut men också något man kan projicera sina tankar och drömmar på.

Attributmakaren och scenografen Rickard Szedelyi har konstruerat dockorna som levandegörs genom dansarna. Rörelserna förstärks genom musiken som är specialkomponerad till föreställningen av Johannes Burström.

– Jag har använt dockornas gestalter för att spegla hur de ser ut och rör sig, både på ett ganska tydligt plan med inspelat ljud från dockorna men också i skapandet av melodier och rytmer, säger Johannes Burström.

Malin Skoglund har arbetat med föreställningen i två år. Men det är bara i fyra veckor som dockor och dansare repeterat tillsammans.

– Det har gått fantastiskt bra. Det är en utmaning för dansarna att spela mot och med dockorna på det här sättet.

Föreställningen spelas på Inkonst i Malmö den 5, 6 & 8 december.