Slaget om Lund omformade vänstern
Stenkastning, polisvåld och fredliga blockader. 30 november har varit en dag för sammandrabbningar mellan högerextrema och vänsteraktivister i Lund under flera årtionden. Nu har historikerna Johan Pries och Andrés Brink Pinto skrivit en bok om händelserna som de menar skapade den autonoma vänstern.
I Lund har 30 november sedan mitten av 1980-talet betytt konfrontationer mellan högerextrema grupper och motdemonstranter från den utomparlamentariska vänstern. I boken 30 november – Slaget om Lund 1985–2008 har historikerna Johan Pries och Andrés Brink Pinto kartlagt händelserna, främst ur ett vänsteraktivistiskt perspektiv genom att gå igenom polisrapporter och tidningsartiklar och intervjua aktivister.
– Det är en viktig del av Lunds historia, och hur staden har utvecklats. Händelserna gestaltar en kamp om gatans rum och vilka som tillåts gå var, men speglar även den politiska utvecklingen i landet, säger Johan Pries.
Boken beskriver hur konfrontationerna mellan högerextrema och vänsteraktivister trappas upp från mitten av 1980-talet, för att eskalera i en stor sammandrabbning 1993 med blockader, stenkastning och bråk mellan grupperna. Polisen slår till hårt med mycket våld och arresteringar, främst mot elva busslaster med danska aktivister som kommer över, säger Johan Pries.
Händelserna i Lund 1993 är unika i Sverige på det sätt att de för första gången samlar en stor mängd vänsteraktivister från många olika grupper. Något som Johan Pries menar lägger grunden för det som idag brukar kallas för den autonoma vänstern.
– Det skedde stora motdemonstrationer i Stockholm också vid den här tiden, men där hade de en mer anarkistisk kärna. Här kommer grupper från Danmark, som har med sig erfarenheter från ockupationsrörelsen, samman med bland annat medlemmar i AFA och Ung vänster.
1994 beslutar Lunds kommun att införa undantagstillstånd den 30 november och inte bevilja tillstånd för några demonstrationer, och de följande åren sker bara små sammandrabbningar. Så 2008 bestämmer sig högerextrema för att genomföra en stor manifestation i Lund. Det ska vara ett sätt att visa sig starka, i ett klimat där flera nynazistiska organisationer har bildats och Sverigedemokraterna är på frammarsch. Uppemot 100 högerextrema dyker upp, men samtidigt finns mellan 1 000 och 2 000 motdemonstranter i staden, redo att möta dem, berättar Johan Pires.
– Aktioner genomförs på olika håll i staden under dagen, allt från anti-våldsaktioner till stenkastning och blockader. Det är inte bara vänsteraktivister som är ute på gatorna, utan även vanliga Lundabor. Det har formats en så stark allmän uppfattning att man inte ska tillåta nazister på gatorna.
