• Dagerman är fortfarande aktuell. Här Emma Mehonic (sekreteraren) och Rasmus Luthander (Åke) i pjäsen Streber.
  • Modern scenografi och videodesign men tidsenliga 40-talskostymer.
  • Regissören Olle Jansson aktualiserar Stig Dagermans moralfilosofiska diskussioner.
  • Nina Fex (fru Blom) och Mattias Silvell (Blom).
Fria Tidningen

Teater som utmanar egennyttan

Vad händer med kollektivet när driften efter pengar och makt kommer emellan? Frågan ställs i Stig Dagermans pjäs Streber som nu sätts upp på Dramaten. Fria har talat med regissören Olle Jansson om gemensamma kontra individuella projekt och om Sveriges politiska klimat.

Fyra vänner köper en bilverkstad och startar ett kooperativt företag. Men affärerna går inte så bra som de hoppats. Snart börjar Blom drömma om att göra ett klipp och planerar en försäljning av verkstaden, där han själv kommer att göra den största förtjänsten på bekostnad av vännerna. Det är upptakten till Streber, Stig Dagermans pjäs som hade premiär i Malmö 1948.

Olle Jansson som regisserar den nya uppsättningen har ett förflutet som skådespelare och rektor vid Teaterhögskolan, och kombinerar i dag arbete inom teatervärlden med högskolevärlden. Han säger sig inte vara någon spränglärd Dagermankille, men berättar samtidigt att han tidigare använt stycken ur Streber när han undervisat på Teaterhögskolan.

– Streber är en pjäs jag haft i bakhuvudet länge. Efter min tid som rektor var jag sugen på att prova regi och då dök den här pjäsen upp, berättar han.

Trots sin mångåriga erfarenhet av teater säger sig Olle Jansson inte vara någon erfaren regissör. Han betonar regissörens roll som arbetsledare, någon som måste ha en tydlig idé men samtidigt är lyhörd för skådespelarna och de andra medarbetarna.

– Det handlar väldigt mycket om att ge skådespelarna frihet så att de hittar sin egen relation till texten, säger Olle Jansson. De tillför nya dimensioner som man själv inte tänkt på. Det gäller att styra med lätt hand.

Olle Jansson berömmer Dagermans känsla för dialog och förmåga att skapa tydliga men samtidigt komplexa konflikter. Ändå har han i arbetet med Streber fått stryka mycket i originaltexten, annars skulle pjäsen ha tagit över tre timmar att spela.

– Men vi har inte tagit bort händelser, utan det vi gjort är att tajta ihop och stryka repliker. Vi moderna människor är så tränade i dramaturgi, jag tror att vi fattar saker snabbare. Vi är vana vid att följa berättelser, så jag uppfattade Streber som lite omständlig i originalet. Samtidigt har jag varit mån om att behålla 40-talspushen i språket. Kostymerna är också 1940-tal, medan ljus och musik är moderna. Jag hoppas att det ska bli en tydlig krock mellan 40-tal och nutid.

Vad är det då för ämnen som behandlas i Stig Dagermans pjäs? Olle Jansson kallar den för en moralisk thriller.

– Vi får följa hur den här kvartetten som tagit över bilverkstaden spricker. Det som intresserar mig är vad som händer människorna när de går igenom det här, frågor om ansvar, kollektivet kontra individen, ansvaret för sina medmänniskor, frågan om vår livsuppgift är individuell eller gemensam. Det är sådant pjäsen kretsar kring.

Ser du pjäsen som främst politisk eller moralfilosofisk?

– Politik och moralfilosofi ligger nära varandra, men det är mer en moralfilosofisk pjäs om människor som kämpar för att uppnå frihet och lycka.

Vad ger Streber för bild av socialismen?

– Det handlar mer om en kooperativ grupp, den ger ingen bild av socialismen i stort. Det den framhåller är vikten av att vara sann mot sig själv och de överenskommelser man har. Samtidigt tycker jag att den visar på ett dilemma: för att ett kollektiv ska bli riktigt starkt måste de som ingår i kollektivet få vara olika, och det ställer höga krav på kollektivet. Det gäller att ge utrymme för varandras olikheter. Det kanske finns ett riskmoment i det kollektiva strävandet om människorna inom det inte tillåts vara olika, och det är väl den utmaningen vi har framför oss.

Vad har pjäsen för aktualitet i dag?

– Det känns som att det börjar tona fram en diskussion kring det gemensamma bästa kontra det individuella projektet, och det tar sig väl uttryck nu när klyftorna faktiskt har ökat, med fler arbetslösa och låginkomsttagare, samhället delas alltmer in i grupper. Det var relevant för tio år sedan också, men kanske att det börjat diskuteras mer. Vi har haft den här regeringen i snart åtta år, så inför nästa val står vi inför ett tydligare vägval hur vi ska gå vidare.

Olle Jansson efterlyser djupare diskussioner från politiker.

– Man hoppas ju att politikerna börjar ta upp djupare moraliska frågor och inte bara kastar siffror i huvudet på folk. Det verkar inte finnas tid för ett mer eftertänksamt samtal om var vi vill vara om tio år. Jag hoppas att en berättelse som Streber gestaltar sådana frågor så att publiken börjar fundera kring vad de själva tänker om det gemensamma bästa kontra egennyttan.

Fakta: 

Streber och Dagerman

• Författaren Stig Dagerman (1923–1954) hör till de främsta av fyrtiotalisterna och är mest känd för romaner som Ormen, Bränt barn och Bröllopsbesvär. Men han skrev också journalistik, krönikor, dagsverser, essäistik och pjäser som Den dödsdömde (1947) och Streber (1948), som har kallats hans bästa drama.

• Den 5 oktober i år skulle Stig Dagerman ha fyllt 90 år. Samma dag har Streber premiär på Dramaten, i regi av Olle Jansson. Senare åker pjäsen på Riksteaterturné.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Med klasstänk i systemet

Föreningen Arbetarskrivare delar årligen ut ett stipendium på 5 000 kronor. I år går det till Helena Gillinger från Stockholm.

Fria Tidningen

Romantisk komedi om hbt-boende

Bitte Andersson, som tidigare gjort filmen Dyke Hard, är aktuell med en seriebok om ett äldreboende för hbt-personer.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu