I år vill vi läsa rumänskt
På torsdag öppnar Bokmässan i Göteborg. Årets temaland är Rumänien, vars litteratur skiljer ut sig genom en svart humor med absurda inslag.
Rumänsk litteratur uppmärksammas allt mer i Sverige. Bara i år har elva rumänska böcker översatts till svenska. Det är därför inte en slump att årets temaland på Bokmässan är Rumänien.
– Det känns fantastiskt bra, men samtidigt är ansvaret stort och stressen också, säger Dan Shafran, direktör för Rumänska kulturinstitutet.
Sedan 2006 har Rumänska kulturinstitutet i Stockholm arbetat aktivt för att uppmärksamma rumänsk litteratur i Sverige. Man anordnar författarsamtal mellan rumänska och svenska författare, håller återkommande poesikvällar och deltar vid ett stort antal festivaler och litteraturarrangemang. Dessutom har man ett nära samarbete med Bokmässan.
– Det här är ett naturligt resultat av det goda samarbete vi haft under flera år, och det är vi självklart mycket tacksamma för, säger Dan Shafran. Vi har arbetat i alla dessa år för att nå den här statusen. Nu är det sanningens stund. Vi måste visa och bevisa att vi är värda en sådan prestigefylld plats på Skandinaviens största kulturevenemang.
Vad är då utmärkande för rumänsk litteratur? Dan Shafran menar att det är svårt att se något i den rumänska litteraturen som inte går att återfinna även inom andra kulturområden, men menar samtidigt att vissa stilar är mer framträdande.
– Absurdismen, den svarta humorn och ironin är återkommande drag i rumänsk litteratur. Ibland undrar jag varför en svensk ska läsa rumänsk litteratur. Det är inte nödvändigt – men man berikar sitt liv. Vill man öppna sig mot andra kulturer ska man självklart läsa litteraturen. Mircea Cartarescu brukar säga att varje ny bok är ett nytt fönster.
Gunilla Sandin, programchef vid Bokmässan, ser en litteratur präglad av det förflutna och av yttre omständigheter.
– Litteraturen är präglad av sin historia, det är många som skriver om kommuniststyret, säger hon. Sedan är det flera rumäner som lever utanför Rumänien och kan se sitt land och sin historia därifrån, som Herta Müller till exempel. Det ger ett annorlunda perspektiv.
I programmet kring årets tema har Rumänska kulturinstitutet velat presentera den rumänska traditionen men även nyare författare, berättar Dan Shafran. Blandningen av författare som bor både i och utanför Rumänien är medveten. Även rumänska författare som skriver på andra språk finns med.
– Temat kommer visa sig genom en stor monter som blir centralpunkten i mässhallen, säger Gunilla Sandin. Där har vi ett monterprogram med författare. Sedan blir det ett omfattande seminarieprogram där man belyser rumänsk litteratur och kultur ur olika synvinklar i 16 programpunkter.
Varför uppmärksammas den rumänska litteraturen i Sverige just nu?
– Delvis beror det på vårt arbete, men det är ju inte vi som väljer ut vad förlagen ska publicera. Rumänsk litteratur har försummats i Sverige under en längre tid, det är kanske dags att uppmärksamma ett litteraturland nu. Intresset är mycket större i Frankrike och Tyskland än i Sverige. Nu är det kanske Sveriges tur att bära bördan, säger Dan Shafran med ett skratt.
Rumänien på bokmässan
• Flera av Rumäniens främsta författare och exilförfattare medverkar i samtal i temamontern. Mircea Cartarescu och Norman Manea är de två mest kända gästerna. Båda har blivit omtalade i Nobelprissammanhang.
• Vad är unikt för rumänsk litteratur? Vilka böcker är det som översätts till svenska? Hur gestaltas romer i skönlitteraturen? Det är några av samtalsämnena från det omfattande seminarieprogrammet.
• Bokmässan äger rum 26–29 september på Svenska mässan i Göteborg. Hela programmet finns på bokmassan.se.