LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Gunilla Stenhardt

Läsarnas Fria

Det lönsamma djurplågeriet

Återigen ett nytt stort ”avslöjande” i media. Ett larm om hur djur misshandlas. Denna gång handlar det om bakgrunden till dunprodukter – hur fjädrarna slits av levande fåglar. Och jordbruksministern utbrister chockerat: ”Jag visste ingenting!”

Förra gången avslöjade Kalla fakta hur fåren i Australien får sina bakdelar bortskurna utan bedövning. Jordbrukministern är tagen på sängen och säger sig vilja driva djurskyddsfrågorna hårt i EU. Nu liksom då. Och nu liksom då startar en diskussion om handlares och konsumenters ansvar. Några företag säger sig helt vilja sluta sälja produkter som innehåller dun. Men de flesta kommer med urvattnade deklarationer om att de ska ”se över sina leverantörer”. Få garantier från dem. Jordbruksdepartementet kommer efter fårplågeriavslöjandet med ett urvattnat dokument om att upphandling nu ska följa etiska riktlinjer eller något i den stilen.

Hur okunnig får man egentligen vara som jordbruksminister? Det har väl knappast varit en stor hemlighet att fåren stympas (för fem år sedan förekom demonstrationer mot detta i Stockholm) eller att fjädrar plockas av levande fåglar. Inte heller är det någon hemlighet att djur skinnas levande i päls- och skinnindustrin eller att gässen, förutom fjäderplockning, också utsätts för plågsam tvångsmatning tills de spyr och ibland kvävs. Deras sjukligt förändrade levrar kallas sedan gåsleverpastej. Och ankleverpastej. Sådan behandling av djur är förbjuden i Sverige. Däremot är produkterna av detta djurplågeri – gåslever, anklever, dunjackor, alla skinnproduker och pälsdetaljer och en hel del ull  – tillåtna att sälja i Sverige. Var finns konsekvensen?

Vi har en djurskyddslag som sägs vara världens bästa. Som jordbruksverket skryter om på sin hemsida. En lag som det bryts mot dagligen, här i det djurvänliga Sverige. I grisuppfödningen, i kycklinguppfödningen. För att inte tala om minkuppfödningen och minkavlivningen. Är det kanske därför det är så lätt att också blunda för det som sker utomlands? Och låta dem få avsättning för sina produkter här.

Vems är ansvaret att detta får fortgå? Handlares? Ja. Konsumenters? Ja. Medborgares? Javisst.  Men framför allt är det våra ledares. De styrande i landet. Det går inte att komma undan med att säga: ”Vi visste inte”.

Varför kan inte Sverige ensamt fatta beslut att förbjuda allt detta? Varför inte åtminstone dunen och gåslevern? Den mejlfrågan skickar jag i dag till jordbruksministern. Det är ju förbjudet att framställa gåslever i Sverige sedan länge, och vad gäller dunen har alla just fått ta del av hur det går till.

Det finns säkert flera svar. De borgerliga har inte precis gjort sig kända som djurvänner. De gick till val på att stänga ned något av det mest hoppfulla som hänt på djurskydds- och djurrättsområdet i Sverige på senare år: nämligen djurskyddsmyndigheten. Det skedde sedan snabbt.

Hur kommer det sig att djur behandlas som straffångar i det grymmaste av fångläger? Torterade av de grymmaste av fångvaktare, som efter arbetsdagens slut går hem som om inget hänt. Knappast några olyckliga omständigheter eller avvikelser från det normala, utan en behandling satt i system. Fort ska det gå i djurfabriken. Ju fortare desto mer pengar flyter in. Här finns ingen plats för känslor och individhänsyn. Så fungerar det här hos oss och så fungerar det på andra ställen. Endast djurarter och detaljer skiljer sig.

Hur okunnig får man egentligen vara? Eller handlar det kanske inte om okunnighet? Utan om något mycket värre? I ett land som skickar tillbaka flyktingar till Kongo för att det inte finns tillräckligt med problem just där – samtidigt som svenskar avråds att åka dit – i ett sådant land är det förmodligen något helt annat det handlar om. Dubbelmoral, lögnaktighet och ren cynism verkar troligare. Grymhet mot människor och djur går hand i hand och en sund politik kan förmodligen komma tillrätta med det här i sinom tid.

Låt oss innerligen hoppas att det inom den europeiska unionen snart blir ett förbud mot sådan här behandling av djur och ett förbud mot försäljning av produkterna. Under tiden väntar jag på svar från jordbrukministern. Och naturligtvis: Ge fan i att handla produkter av djur(plågeri). Lita inte på handlares garantier. Nu senast säger sig Jysk ha blivit vilseledda av sina leverantörer. Inget ovanligt. Så länge det är lagligt och lönsamt – så länge kommer det att fortsätta.

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Vems lidande är värst?

Efter den senaste djurplågeriskandalen i media kommer det oundvikliga: Nedvärderingen. Att allt inte får plats i en tidning eller ett tv-program kan vi förstå. Men att så lite får plats i många människors hjärnor och hjärtan är svårare att begripa, skriver Gunilla Stenhardt.

Läsarnas Fria

Vem äger rätt till torgen ?

Gallerian på Hamngatan mitt i Stockholm betraktas, som andra innetorg i staden, som allmän plats i lagens mening. Precis som allemansrätten ger oss en hävdvunnen rätt att vistas i skog och mark, så borde den även gälla på stadens torg.

Läsarnas Fria

Sluta slå på Sveriges föräldrar! 

Barn behöver sina föräldrar som livs-coacher, men det finns så lite tid i vårt uppstressade samhälle. Barn behöver en grundmurad relation med en vuxen för att kunna finna sin identitet och utveckla sin personlighet på ett naturligt sätt. För det finns inget utrymme i dagens Sverige, menar Caroline Olsson.

Läsarnas Fria

En självprövning vore på sin plats!

Lissabonfördraget hindrar att folkvalda partier driver den politik de gick till val på. Sverige godkände fördraget och kan inte längre kallas för en demokrati. Därmed är de EU-vänliga riksdagspartierna inte mer demokratiska än Sverigedemokraterna, menar Olle Ljungbeck.

Läsarnas Fria

Valparaíso steriliserar sin näst största art

Med torr nos, ständigt kurrande mage och pälsen befolkad av loppor promenerar Valparaísos näst största art gatorna fram. Hemlösa hundar ses av denna stad som ett problem. Steriliseringen under folkhemmets Sverige tenderar att upprepa sig under en annan tid och på en annan plats. Motivet är dock det samma; att städa bort en underordnad ras med hjälp av medicinsk kontroll.

Läsarnas Fria

© 2026 Fria.Nu