Läsarnas Fria
Hemlösa ges ingen chans att bli kallade medborgare!
Hur ”gudagoda” och ”ärliga” representanterna för dessa organisationer än kan låta i olika sammanhang är självbevarelsedriften och upprätthållandet av det monetära systemet det bakomliggande syftet, då det är pengarna som ger organisationerna medel för att ta makten över andra människor och för sin egen överlevnad.
Det mest grundläggande kännetecknet hos våra ”fattigvårdsorganisationer” är nödvändigheten att överleva. Vare sig dessa är uppbyggda på någon kristen värdegrund eller ser sig själva som utvalda, så är det främsta intresset bevarandet av institutionen. Så till exempel om en organisation är uppbyggd på att ”hjälpa” utsatta människor, blir det paradoxalt nog också den organisationen som står allra längst ifrån att vilja se en lösning. Detta skulle ju äventyra organisationens existens och göra den överflödig i samhället.
De stora heliga kolosserna Socialtjänsten, Stadsmissionen och Frälsningsarmén, men gäller generellt de organisationer som är (o)verksamma i hemlöshetsfrågans lösning. Att godtrogna människor fortfarande tror att någon av de ca 900 organisationer i Sverige inriktade på hemlöshet skulle hjälpa antalet hemlösa att minska och ur sitt tillstånd (läs definitionen av hemlös på http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2000/3367/2000-15-1+Sammanfattn...) får allt omvärdera sin tro.
För hur ”gudagoda” och ”ärliga” representanterna för dessa organisationer än kan låta i olika sammanhang är självbevarelsedriften och upprätthållandet av det monetära system det bakomliggande syftet, då det är pengarna som ger organisationerna medel för att ta makten över andra människor och för sin egen överlevnad. Precis som en fattig/hemlös utan att se andra alternativ blir tvungen att tigga eller tvingas stjäla för sin överlevnad, måste också organisationerna göra vad som krävs för sin.
Detta försvårar avsevärt eller kanske till och med omöjliggör en förändring inom dessa vinstbaserade organisationer, då det inte bara är deras egen överlevnad som sätts på spel, utan också den materialistiska livsstilen som förknippas med rikedom och makt.
När nu ”hjälpa-hemlösa-organisationer” byggt sin grund på att det finns hemlösa människor blir i sin förlängning den oroande framtiden att bevara dessa institutioner, detsamma som att vidmakthålla människor i detta tillstånd. Så för att detta inte ska bli allt för uppenbart erbjuder organisationerna allt utom det primära för hemlöshetens lösning, vilket är ett tryggt integrerat hem. Detta är till största del förankrat i sitt egna pengabehov och/eller vinstsyfte.
”Vad kan jag tjäna på detta” är vad folk tänker. Om förtjänsten ligger i en verksamhet för och på hemlösa individer, kommer man bekämpa lösningsfokusering med ännu mer "svindyr" reklam och tigga ännu mer pengar till sin konserverande organisation. Detta är en av orsakerna till varför folk inte är rättvisa mot eller kan lita på varandra.
Då någon presenterar samma lösning för hemlösa som övrig befolkning har för att på ett någorlunda sätt klara av sina privatliv, då försvarar sig organisationerna med att problematisera och kategorisera hemlösa individer som en "grupp" och påtalar olika generella problem och symtom vi alla skulle få efter ett tag i hemlöshet.
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
