Litteratur
Kvinnan i Jerusalem Författare: Abraham B. Yehoshua Översättning: Hillel Halkin, från hebriska till engelska. Rose-Marie Nielsen, från engelska till svenska Förlag: Brombergs, 2008
 
En kvinna dödas vid en bombattack, ett självmordsattentat, på en marknad i Jerusalem. Vem var hon? Och varför är det ingen som frågar efter henne? Någon, en släkting, ett barn eller en make borde väl undra varför hon inte kommer hem? Eller folk från jobbet?

Anslaget i Abraham B. Yehoshuas senaste roman på svenska fångar onekligen mig som läsare. Ändå är det med stillsam prosa som berättelsens ramverk monterras upp. Men effektiv, för den 270-sidiga romanen visar sig bli en bladvändare.
En kort tid efter dådet visar det sig att den dödade hette Yulia Ragayev och var runt 40 år. Och ett upphittad löneavi berättar att hon varit anställd på ett bageri, som städerska.
När och varför hon slutat, är frågor bland många andra som får bageriets ägare att känna moralisk oro. Och för att få sinnesro och förhoppningsvis räta på frågorna skickar han ut företagets personalchef i ett sökande efter tillfredställande svar.
Det som gnager bageriets gamle chef och personal-dito är framför allt tidningars, och speciellt en viss "murvels" försök att framställa företaget i dålig dager, som drivet av rå girihet och ansvarslöshet inför sina anställda.
 
Abraham B. Yehoshus Kvinnan i Jerusalem är uppdelad i tre kapitel; Chefen, Uppdraget och Resan. Det är en sorts trestegsraket som under berättelsens gång gör romanen mer och mer thrillerartad, om uttrycket tillåts. Med jämna mellanrum finns sidor med insprängd kursiverad prosa, skriven av en sorts parallellt betraktande berättarröst. Viktiga pusselbitar som gör berättselsen fullödig.
Yehoshus roman är som all god litteratur mångbottnad. I till exempel den israelisk/palestinska konfliktens kontext kan romanen tyckas vara vag och status quo-accepterande. Och för palestina-vännen är det förstås upprörande att författaren aldrig nämner ordet ockupation utan skriver "de palestinska territorierna".
Men så kallade israel-vänner kan i Yehoshuas romantext säkert också hitta korn av kritik. Att med den gamle bageri-ägarens ord känna ånger och säga "Vad finns det kvar av oss om vi förlorar vår förmåga att visa sympati", visavi en före detta anställd, kan i Israel, vilket undertecknar tolkar det som, upplevas som visserligen mild, men ändå kritik mot staten och dess agerande.
I Mellanöstern, och dess litteratur, finns alltid mycket att läsa mellan raderna.
 
Förlaget beskriver i baksidestexten romanen som en "mästerlig psykologisk skildring av den ständigt aktuella Nobelpriskandidaten Abraham B. Yehoshua".
Tja... psykologiskt intressant är den, mästerlig... nja. Den ställer frågor som blir kvar. Eviga. Om kärleken, jaget kontra gruppen, dröm och verklighet, med mera. Om vår ständiga trängtan efter mening, verklig sådan.
Kvinnan i Jerusalem kan tyckas kulminera i ett antiklimax, då den dödades mor vägrar begrava dottern i hembyn i ett annat icke nämnt land. I stället kan man tolka det som ett försök från författaren att med nämnda moderns ord säga att i Jerusalem, "allas stad", är alla välkomna. Bara det är ju de facto en radikal politisk ståndpunkt som heter duga.
 
Ingemar Nilsson, Luleå