Statsvetare: Ett sätt att avpolitisera vargfrågan | Fria.Nu
  • Peter Egarth lämnar över Vargkommitténs betänkande till miljöminister Lena Ek.
Fria Tidningen

Statsvetare: Ett sätt att avpolitisera vargfrågan

Det ska bli enklare att genomföra skyddsjakt på varg och begreppet gynnsam bevarandestatus ska tydliggöras, föreslår Vargkommittén. Förslagen är ett försök att avpolitisera frågan, menar statsvetaren Marie Demker.

Vargstammen har under de senaste tio åren ökat från 80 till cirka 400 individer. Samtidigt som vargen sprider sig i landet ökar också konflikten kring hur rovdjuren ska hanteras. Vargkommitténs slutbetänkande ”Åtgärder för samexistens mellan människa och varg”, som förra veckan lämnades till regeringen, innehåller närmare 40 förslag på hur en ny vargpolitik ska utformas. Kommittén, som tillsattes av regeringen för två år sedan, består av ordföranden och den särskilda utredaren Peter Egardt och huvudsekreterare Lennart Nordvarg, samt en expertgrupp med företrädare för nio organisationer inom jakt, lantbruk och miljö. Merparten av förslagen har fått positiva reaktioner både från Naturskyddsföreningen, WWF, Svenska Jägareförbundet och Samernas riksförbund.

– Om kommitténs förslag följs är jag övertygad om att det ska vara möjligt för människa och varg att existera tillsammans, att allmänheten kan få förtroende för vargpolitiken, säger Peter Egardt i ett pressmeddelande.

Bland annat föreslår kommittén att vargstammen ska regleras genom en förenklad skyddsjakt men att det också ska vara möjligt att genomföra licensjakt efter varg när gynnsam bevarandestatus är uppnådd. Man efterlyser tydligare riktlinjer från riksdagen och föreslår att Naturvårdsverket ges i uppdrag att skyndsamt fatta beslut om vad som är gynnsam bevarandestatus.

– Minsta livskraftiga population har räknats fram till 100 stycken. Enligt EU ska den sättas betydligt högre än 100 och vi säger att Naturvårdsverket får i uppdrag att ta beslut om vad det betyder, säger Lennart Nordvarg.

Han menar att bristen på tydliga riktlinjer kring begreppet är en av grunderna till konflikten.

– Det är helt klart en bidragande orsak eftersom båda sidor kan driva sina linjer väldigt hårt.

Marie Demker är professor i statsvetenskap och medverkande i ett forskningsprojekt rörande attityder till varg. Hon menar att vargfrågan har blivit starkt ideologiskt laddad där vargen har kommit att bli en symbolfråga för många människor på landsbygden om deras självbestämmande.

– Enkelt uttryckt så har frågan gått från att vara en förhandlingsfråga som handlar om jakt och djurhållning till att bli en extremt polariserad fråga, säger Demker.

Demker menar att det återstår att se var Vargkommitténs förslag tar vägen men säger att det som talar för att det skulle kunna fungera är att inblandade aktörer verkar vilja ge förslaget en chans.

– Vill man dra det till sin spets kan man säga att det är ett sätt att avidealisera eller avpolitisera frågan för att den över huvud taget ska gå att lösa.

Fakta: 

Vargkommittén:

Vargkommittén tillsattes av regeringen i syfte att skapa en mötesplats för organisationer som företräder jakt, lantbruk och miljö. Kommitténs slutbetänkande lämnades i fredags till regeringen och innehåller cirka 40 förslag under 13 huvudrubriker. Ett av förslagen är att det ska bli enklare att genomföra skyddsjakt: om inte vargen är extra genetiskt värdefull ska skyddsjakt tillåtas redan vid första angreppet på tamdjur. Kommittén föreslår också att Naturvårdsverket ska tydliggöra begreppet gynnsam bevarandestatus och att licensjakt på varg ska kunna genomföras när gynnsam bevarandestatus är uppnådd. Slutbetänkandet kommer att behandlas av regeringen vid ett remissmöte den 30 augusti 2013.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu