Hårdare tag mot klotter | Fria.Nu
  • Klotter är ett växande problem, enligt socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M). Som nu vill att polisen återinför klottergruppen.
Stockholms Fria

Hårdare tag mot klotter

Moderaterna kritiserar Stockholmspolisen för deras arbete mot klotter och lobbar nu för ett återinförande av Klottergruppen, då man menar att skadegörelsen har ökat sedan den lades ner. Samtidigt har Vänsterpartiet beslutat att jobba för att få bort nolltoleransen och istället ta fram en toleranspolicy.

I Stockholm råder nolltolerans mot klotter. I policyn står det att staden ej får ”medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse”. En policy som minskar skadegörelse och därför är viktig att hålla fast vid enligt alliansen. Men som enligt Vänsterpartiet borde slopas och bytas ut mot en toleranspolicy.

Socialborgarrådet Anna König Jerlmyr är kritisk till Stockholmspolisens arbete med klotterbrott och uppmanar till ett återinförande av klottergruppen. Ole-Jörgen Persson är ledamot i Trafik- och Renhållningsnämnden och hävdar även han att klottret har ökat sedan gruppen lades ner.

– Året efter att gruppen togs bort var det fler anmälningar och vi ser i de resurser som staden lägger ner på sanering att klottret har ökat, säger Ole-Jörgen Persson.

Stadens saneringskostnader hamnade på 13.5 miljoner kronor 2013. Året efter att klottergruppen lades ner anmäldes 8 100 klotterbrott i innerstaden, vilket är en ökning med 3 000 anmälningar från år 2012. Alliansen vill se en större satsning på klotterbekämpningen genom att koncentrera resurserna snarare än att ta dem från andra områden.

– Få myndigheter har fått så mycket resuser som polismyndigheten de senaste åren så nog borde det finnas resurser att bedriva en bra antiklotter verksamhet också, säger Ole-Jörgen Persson.

Vissa menar dock att brottsproblematiken ligger i attityden till vad som är klotter. Att totalförbudet även mot graffiti skapar motsättningar som triggar till motreaktioner med mer skadegörelse. Städer i Sverige och övriga världen har exempelvis lyckats få ner skadegörelse genom frizoner som tillåter graffiti.

– Graffiti uppmuntrar till klotter och hänger ihop, det ser man tydligt i städer som inte har samma policy. Bredvid ett lagligt plank så kommer det som brev på posten olagligt klotter, säger Ole-Jörgen Persson.

Men det finns de som menar att policyn kriminaliserar en konstform och inskränker varje medborgares lagstadgade rätt att utöva ”ett fritt konstnärligt skapande”. Något som Ole-Jörgen Persson inte håller med om. Han anser att policyn endast inskränker möjligheten till olaglig skadegörelse och har svårt att se den kopplingen.

– Jag anser inte att det är en mänsklig rättighet för varken konstnärer eller andra att måla på väggar, tåg och annat som ägs av staten.

Nolltoleransen är misslyckad och gör oss unika i jämförelse med resten av världen enligt Vänsterpartisten Ann-Mari Engel, vice ordförande i Stockholms kulturnämnd.

– Stockholm är enda staden i världen med nolltolerans. Det är ett misslyckat förhållningssätt som inte har lett till minskat klotter, säger hon.

Vänsterpartiet anser att policyn är ”ett orimligt sätt att censurera en konstform” och vill införa lagliga platser som tillåter graffitimålningar i Stockholm. Motionen som i januari ledde till beslutet att jobba fram en toleranspolicy, pekar på Västerås som exempel på en kommun där lagliga alternativ har minskat skadegörande klotter.

– Vi vill avskaffa nolltoleransen för att den innefattar förbud mot allt som kan inspirera till graffiti, säger Ann-Mari Engel.

Hon menar att det är ett stort problem att man inte skiljer på vad som är klotter och vad som är gatukonst, samt att det inte finns evidens för att graffiti leder till ökat klotter.

– Självklart vill vi bekämpa klotter, men graffiti är en konstform som ska tillåtas på lagliga väggar, säger hon.

Graffiti är en konst som på ett olagligt ställe även det förvandlas till klotter och problemet är att själva konstformen har gjorts till en fiende, tycker Ann-Mari Engel.

– Det är en konstnärlig uttrycksform och någonstans måste den få utövas. Då är det bättre att man skapar sådana ställen.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu