Kraftig kritik mot skyddsjakt på säl | Fria.Nu
Fria Tidningen

Kraftig kritik mot skyddsjakt på säl

Skyddsjakten på gråsäl är åter i gång. Nytt för i år är att jägarna får skjuta säl från motorbåtar utan att behöva särskilt tillstånd. Men biologen Jan-Åke Hillarp är starkt kritiskt och menar att man riskerar att utsätta sälarna för onödigt lidande.

Totalt får 230 gråsälar fällas under årets skyddsjakt som inleddes i lördags. Det är lika många som under förra årets jakt men då fälldes endast 92 stycken. Rapporteringen över fällda sälar är inte helt tillförlitlig eftersom alla som skjuts inte tas i land. Många sjunker och därmed är det inte möjligt att veta exakt hur många det rör sig om. Men Naturvårdsverket har ändå beslutat sig för att i år bevilja skyddsjakt från motorbåt.

– Förra året sköts inte den tilldelade kvoten och det har framkommit önskemål från länsstyrelser och fiskare om att göra det lättare att bedriva skyddsjakt, förklarar Göte Hamplin, Naturvårdsverket.

Anledningen till att man bedriver skyddsjakt är enligt Hamplin att sälarna ställer till med stora kostsamma skador för yrkesfiskare och en utgångspunkt för skyddsjakten är att det måste föreligga risk för allvarlig skada och att det saknas andra lämpliga lösningar för att komma åt problemet.

– Det rör sig om en skyddad art som inte får jagas hur som helst utan viss kontroll över jakten. Man har kontroll nu också men vill underlätta för yrkesfiskarna att kunna bedriva en effektiv skyddsjakt.

Jan-Åke Hillarp, som är biolog och tillsynsman för Måkläppens säl- och fågelskyddsområde, tycker att myndighetens beslut är beklagligt. Han menar att det är omöjligt att spåra ett skadeskjutet djur i vatten. En sönderskjuten käke kan innebära att en säl kan ligga en månad innan den dör, när den har utnyttjat alla sina fettreserver.

– Ur djurskyddssynpunkt är det helt förkastligt. Ett dödande skott måste sitta i hjärnan och en säl i vattnet är svår att träffa. Allt annat än ett dödande skott är skadeskjutning, säger han.

Enligt de nya reglerna räcker det att man är ägare till ett fartyg med fartygstillstånd eller licensierad yrkesfiskare, och att man har genomgått en säljaktutbildning, för att få skjuta säl. Men Hillarp anser inte att ett intyg på att man har gått en utbildning är tillräckligt. Han tycker inte att det finns något motiv för att jaga på ett sätt som utsätter djuret för lidande.

– Att skjuta säljaktsprov är inte tillräckligt för att vara en bra jägare, säger han.

Sälar är enligt Hillarp smarta djur som inte är så lätta att överlista men menar att det finns andra saker att göra än att bedriva skyddsjakt, som att använda fiskfällor som är sälsäkra till exempel. Fiskare slänger också ofta bifångst från laxfällor precis utanför själva fällorna vilket leder till att sälen lär sig var det finns lättfångat byte. Detta istället för att göra som ålfiskarna förr i tiden när man körde ut bifångsten till skär eller stenar långt ifrån fällorna, vilket gjorde att sälarna inte sökte sig till redskapen.

Sälar som syns nära redskapen behöver heller inte nödvändigtvis vara de som gör skada, förklarar Hillarp. Han anser att man ska avliva de som redan sitter fast i näten men att det saknas motiv att döda dem som bara simmar i närheten. Göte Hamplin, vid Naturvårdsverket, hävdar å andra sidan att fiskarna oftast känner igen de sälar som åsamkar skada och att det brukar handla om enstaka individer som är just nära näten.

Genom att satsa på att avliva det antal djur man vill ha bort tror Hillarp att man eventuellt kan minska sälskadorna på kustfisket. Men ur djurskyddssynpunkt bör man inte skjuta sälar i vattnet över huvud taget, säger han. Han menar att det bara är på land man har fullständig kontroll och djuren lugnt och stilla kan avlivas utan att utsättas för lidande.

– Säljakten är ren nöjesjakt under täckmantel av skyddsjakt, hävdar Hillarp.

Fakta: 

Skyddsjakt på gråsäl:

Skyddsjakten pågår mellan den 20 april och 31 december 2013. I år är det 230 gråsälar som får fällas, samma antal som under förra året. Flest sälar, 60 stycken, får fällas i Gävleborgs län. Utgångspunkten för skyddsjakt på gråsäl är ”att risk för allvarlig skada måste föreligga och att det inte finns någon annan lämplig lösning”. 2005 uppskattade Fiskeriverket att den sammanlagda kostnaden för skador av säl på det svenska yrkesfisket uppgick till cirka 55 miljoner kronor per år, vilket ska ha fortsatt att öka.

Naturvårdsverket har inför årets skyddsjakt beslutat att ägare till fartyg med fartygstillstånd och licensierade yrkesfiskare som drabbats av skador på fångst eller redskap får bedriva jakt från båt. De måste då också ha genomgått en utbildning i säljakt.

Sälstammen uppskattas uppgå till mer än 30 000 individer och finns längs hela kustområdet från Skåne upp till Norrbotten.

Källa: Naturvårdsverket

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu