Ny kritik mot AP-fonderna | Fria.Nu
Fria Tidningen

Ny kritik mot AP-fonderna

Andra AP-fondens investeringar i Brasilien är omöjliga att granska. Det rapporterar Swedwatch efter att ha försökt kontrollera hur fonden lever upp till sina åtaganden när det gäller etik och miljö. Nu höjs krav på en lagändring.

Sedan 2011 har Andra AP-fonden, AP2, investerat runt 180 miljoner dollar i jordbruk i Brasilien. Tillsammans med amerikanska pensionsfonder har de investerat i bolag som odlar soja, sockerrör, bomull och majs.

– Det här är jordbruksområden som är kända för att använda mycket bekämpningsmedel och det finns fortfarande problem med arbetskraft som arbetar under slavliknande former eftersom de är skuldsatta till sina arbetsgivare, säger Malena Wåhlin på Swedwatch som har skrivit rapporten.

Med den bakgrunden ville Latinamerikagrupperna och Swedwatch kontrollera hur förhållandena ser ut på de jordbruk där AP2 har varit delaktig i finansieringen. Men av konkurrensmässiga skäl vill inte AP2 lämna ut någon detaljerad information om var marken de investerat i ligger. Det kan bli aktuellt för dem att köpa in mer mark i anslutning till den de redan köpt och de vill inte riskera att priset ökar om investeringarna blir kända.

– Eftersom vi inte får veta vart det ligger så är det omöjligt att kontrollera om det går rätt till och det blir ett trovärdighetsproblem, säger Malena Wåhlin.

På AP2 välkomnar de en diskussion om transparens och menar att de tar till sig kritiken. Samtidigt menar de att det går att kontrollera förhållandena på deras jordbruk.

– Innan första investeringen gjordes besökte vi jordbruksfastigheterna och gjorde en hållbarhetsanalys. Vi följer upp det kontinuerligt. Bolagen som arrenderar marken som det gäller är i flera fall börsnoterade bolag och det innebär att de är kontrollerade därigenom, säger Ulrika Danielson, kommunikationschef på Andra AP-fonden.

I AP-fondernas regelverk finns formuleringen ”hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning”. Ulrika Danielson tycker att det går att kombinera hänsyn till miljö och etik med ett mål om hög avkastning och tycker därmed inte att den specifika skrivelsen i regelverket är ett problem.

– Hållbarhetsfrågor och långsiktig avkastning går hand i hand, säger hon.

I rapporten skriver Swedwatch att AP-fondernas regelverk gällande miljö och etik ibland har kritiserats för att vara för svagt. En av kritikerna är Latinamerikagrupperna. Tillsammans med sju andra föreningar driver de just nu en kampanj där de samlar in vykort med namnunderskrifter adresserade till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och finansmarknadsminister Peter Norman.

Syftet är att få till en ändring i regelverket. På onsdagsförmiddagen samlades representanter från grupperna på Sergels torg i Stockholm, för att göra en gemensam marsch till finansdepartementet.

– Nu överlämnar vi 2 750 vykort och tidigare har vi lämnat in sammanlagt 600 vykort och sen är det säkert många som skickat vykort direkt till ministrarna, säger Annelie Andersson, kampanjsamordnare på Latin-amerikagrupperna.

Under året ska pensionsgruppen i riksdagen, med Ulf Kristersson som ordförande, omarbeta regelverket kring AP-fonderna, och vykortskampanjens mål är att påverka så att den nya skrivningen tar större hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.

– Som privatperson kan man inte välja var den här delen av pensionen placeras. Jag tror att många människor skulle reagera mycket negativt om de kände till hur en del pensionspengar används, säger Sori Lundqvist, kommunikatör på Latinamerikagrupperna.

AP-fonderna har tidigare gjort en del kontroversiella investeringar i gruvprojekt i Latinamerika. Med anledning av det tycker Malena Whålin att det är ett problem att det inte går att verifiera med ögon utifrån att de tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter vid investeringarna.

– Vi vet från andra branscher att även om det ser ut att gå rätt till på papperet så ser det inte alltid ut så i verkligheten, säger Wåhlin.

Men Ulrika Danielson på AP2 betonar tydligt att de haft hållbarhet och etik i fokus från början vid sina investeringar i Brasilien.

Med tanke på de kontroversiella projekt som AP-fondernas pensionspengar har investerats i tidigare, kan ni då ha förståelse för att det finns en oro nu?

– Vilken oro refererar du till?

Att Latinamerikagrupperna beställde rapporten från Swedwatch tyder ju på att de är oroade.

– I så fall hoppas jag att de kan läsa rapporten från Swedwatch nu och se vilket arbete vi gör när det gäller miljö och etik och att vi tar de här frågorna på allvar, säger Ulrika Danielson.

Fakta: 

Kontroversiella investeringar:

AP-fondernas mål är att göra långsiktiga investeringar så att det alltid finns tillräckligt med pensionspengar. De har investerat i en del projekt, trots indikationer om kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem.

Bland de mest uppmärksammade är Yanacochagruvan och Minas Conga i Peru, där gruvnäringen har orsakat föroreningar och brist på vatten, och företaget Newmont uppges ha använt hot och våld vid markkonflikter.

Vid guldgruvan Marlin i Guatemala har det kanadensiska bolaget Goldcorp anklagats för kränkningar av ursprungsfolks rättigheter, förgiftat vatten och för att ha använt våld och trakasserier.

Källa: Swedwatch

Annons

Rekommenderade artiklar

Djurskyddskontroller behöver bättre rutiner

Antalet djurskyddskontroller låg 2012 på ungefär samma nivå som året innan. Men nu vill Jordbruksverket få till bättre rutiner för att hinna med fler planerade kontroller.

Fria Tidningen

Oron växer bland barnmorskorna

Förra sommaren var den värsta någonsin för förlossningsklinikerna. I år blir det ännu värre, tror barnmorskan Lilleba Anckers.

Stockholms Fria

Vego blir norm i vården

Avdelning 24 visade vägen. Nu blir vegetarisk kost huvudalternativ inom hela slutenvården i Norra Stockholms psykiatri.

Stockholms Fria

© 2017 Fria.Nu