Försvaret övar på levande grisar | Fria.Nu
  • Varje år används runt 100 grisar för skadeträning inom Försvarsmakten.
Fria Tidningen

Försvaret övar på levande grisar

Försvarsmakten skjuter och knivskär levande grisar när de tränar inför krissituationer. Nu vädjar den internationella djurrättsorganisationen Peta till försvarsministern att stoppa metoden. Tyskland har redan ersatt djurförsöken, men åsikterna om hur väl de alternativa metoderna fungerar går isär.

Varje år används drygt 100 grisar vid skadeträning inom svenska försvaret. Grisarna är alltid nedsövda i mycket djup narkos under övningarna och medan de fortfarande lever skjuts och knivskärs de för att soldater och sjukvårdspersonal ska kunna öva på att stoppa blödningar. Forskare vid svenska Försvarsmakten har nyligen studerat övningarna och slår fast att det finns ett behov att ersätta träningen på levande djur med andra utbildningsmetoder. Därför har djurrättsorganisationen Peta skrivit ett brev till försvarsminister Peter Hultqvist (S) där organisationen vädjar om att skadeträning på djur ska upphöra omedelbart.

– Peta uppmanar den svenska Försvarsmakten att lyssna på sina egna forskare och följa EU-lag genom att ansluta sig till nästan 80 procent av alla Nato-nationer som inte använder djur i militär skadeträning, säger Peta:s direktör Mimi Bekhechi i ett pressmeddelande.

EU-lagen som PETA hänvisar till är ett EU-direktiv som kräver att alla medlemsstater använder sig av träningsmetoder som inte involverar djur när det är möjligt. Alternativet till att använda grisarna, som Peta lyfter fram, är simulation. Till skillnad från djur kan realistiska simulatorer avbilda människans anatomi och fysiologi för att fullvärdigt ersätta skadeträning på levande djur, menar Mimi Bekhechi.

– Patientsimulatorer är överlägsna ur ett utbildningsperspektiv och är även billigare, samt att de räddar djur från att bli lemlästade och stympade, som de nu blir i dessa grymma och föråldrade experiment.

Tekniken har gått framåt på senare år och Försvarsmakten använder i dag till exempel dockor i sina övningar som man kan använda för nåldekompression och träna på att tvätta brännskador på. Det finns också en speciell blödningsdocka som man kan öva på. Men enligt Therese Fagerstedt, kommunikatör på Försvarsmakten, är det inte möjligt att helt ersätta grisarna med alternativa övningsmetoder.

– Där det finns möjlighet att använda andra metoder än levande djur så gör vi det. I den yttersta delen används grisar och det handlar om att kunna rädda vår egen personals liv. Vi har en expertgrupp som jobbar med att kontinuerligt kolla på ny teknik och vi jobbar aktivt för att kunna ersätta djuren. Vi vill ju att det ska hamna där, säger Therese Fagerstedt.

Enligt Katarina Silverplats, från Försvarsmedicincentrum drabbades svenska soldater av en ny typ av skador orsakade av hemmagjorda bomber under Afghanistankonflikten, från år 2010 och framåt. Bomberna orsakar stora skador på flera organ och ställer extrema krav på opererande personal som kirurger, operationsskötare och anestesiskötare.

– Erfarenhetsmässigt har vi inget liknade i civil sjukvård. Det gäller här att snabbt utföra livräddande kirurgi, framförallt genom att kirurgiskt stoppa livshotande blödningar. Vi har under våra verksamma år i Afghanistan haft patienter med denna typ av skador som, vi bedömer det, överlevt tack vare utbildning före insats. I nuläget bedömer vi att kirurgisk träning är ett nödvändigt komplement till övriga övningar med simulering.

Magnus Andersson Hagiwara är universitetslektor vid Högskolan i Borås och en av författarna till rapporten som Peta hänvisar till: The impact of contextualization on immersion in healthcare simulation. Även om forskarnas slutsatser är att övning med grisar bör ersättas med andra metoder håller han med Katarina Silverplats att det i dag inte är möjligt att göra det.

– I framtiden är jag övertygad om att behovet av djur minskar i och med att tekniken går fram. För att gå in med titthålskirurgi så finns det simultorer som anses tillräckligt nära verkligheten för att öva på redan nu. Det utvecklas och blir mer och mer avancerat.

Men i brevet till försvarsministern lyfter Peta också fram annan forskning, bland annat en studie från US Air Force-team, som menar att det finns teknik för simulation som fungerar lika bra eller bättre än övningar där djur skadas. Det finns också andra länder som har lyckats ersätta levande djur vid skadeträning inom militären. I Tyskland har man gjort det och Socialdemokraternas tyska motsvarighet har riktat stark kritik mot metoder där levande djur används. Enligt Therese Fagerstedt, vid Försvarsmakten, känner myndigheten till detta och undersöker nu om Sverige kan gå samma väg.

– Jag vet att det alldeles nyligen kom en rapport om att de använder metoder utan djur. Våra experter tittar på det och när vi har något alternativ kommer vi att gå över till det.

Katarina Silverplats från Försvarsmedicincentrum:

– Det sker en mycket snabb teknikutveckling på simuleringssidan, inte minst i USA. Vi följer naturligtvis denna noggrant och kan framgent – förhoppningsvis – byta ut ytterligare delar av försöksdjursverksamheten. Men om detta räcker till för att i framtiden helt ersätta djurmodeller för kvalificerad kirurgi, i exempelvis bröst- och bukhåla, är ännu för tidigt att svara på.

Den svenska djurrättsrörelsen känner till att Försvarsmakten använder sig av levande grisar vid skadeträning. Enligt Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen, är det en fråga som de har uppmärksammat tidigare men ingenting som de arbetar aktivt med just nu. Hon välkomnar att Peta nu lyfter frågan.

– Vi håller med Peta helt och hållet i deras kritik. Det är helt förkastligt och inte försvarbart på något sätt. Försvaret borde omgående ta fram nya metoder, säger Malin Gustafsson.

På Djurens rätt är försvarets övning på grisar ingenting som organisationen jobbar aktivt med just nu. Det har att göra med att de i dagsläget prioriterar att stoppa djurförsök där djuren som utsätts får leva vidare med skador och smärta efter försöken, säger Staffan Persson som är ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens rätt. Grisarna som används inom försvaret är nedsövda under övningen och avlivas direkt efteråt.

– Försvarsmakten gör skadan på grisen, sedan vaknar den aldrig igen. Det som de övar är ju akut omhändertagande och den information jag har fått är att det finns inget som kan simulera det tillståndet. Genom åren har de köpt in dockor efter hand som blir allt mer avancerade. Vårt mål är att grisar aldrig ska användas, men de försöken är inget vi lyfter nu eftersom det finns så många fall där djur utsätts för lidande och tvingas leva med det efteråt.

Fakta: 

100 grisar per år:

Försvarsmakten har tillstånd att använda max 200 djur per år i övningar men i praktiken handlar det om ungefär 100 djur. När Sverige hade ett större invasionsförsvar på 1980- och 1990-talen med egna fältsjukhus och större kirurgisk förmåga var det mycket fler grisar som användes.

Grisarna är nedsövda:

Djuren befinner sig i mycket djup narkos under hela övningen. Smärtreaktioner kontrolleras regelbundet, och skulle djuret visa minsta reaktion avbryts genast utbildningen. Det är specialutbildad personal (anestesisköterskor) som har detta ansvar och det finns alltid en sådan person närvarande vid varje enskild patient/djur.

Tekniken går framåt:

Det finns en expertgrupp vid Försvarsmedicincentrum som kontinuerligt följer utvecklingen av nya simuleringsdockor för att ytterligare minska behovet av att använda grisar vid övningar. Tekniken har gått framåt, bland annat finns det redan i dag en speciell blödningsdocka som man kan träna att stoppa blödning på. Vid övningar avseende fri luftväg används slaktavfall för att få det så likt vanlig vävnad som möjligt. Det finns även simuleringsdockor för att tvätta thoraxbrännskada och dockor som man kan använda för nåldekompression.

Annons

Rekommenderade artiklar

Djurvänligt pynt i kommunens ris

Luleå, Lund och Helsingborg har beslutat att inte ha fjädrar i årets påskpynt. Djurens välmående går före traditioner, menar de.

Landets Fria

Förbud mot plast i kosmetika väntas

Många skönhetsprodukter innehåller små plastkulor. Nu vill Kemikalieinspektionen att användningen av mikroplasterna i kosmetiska produkter förbjuds.

Landets Fria

© 2019 Fria.Nu