Skånes Fria

Kraftig ökning av utlänningskontroll

En av grundbultarna inom Schengensamarbetet är den fria rörligheten. Samtidigt ökar kontrollen av personer med utländsk härkomst. ”Det handlar om systematiska trakasserier baserade på etnisk profilering”, säger Jallow Momodou från Afrosvenskarnas forum för rättvisa.

Enligt statistik som polisen tagit fram på Skånes Fria Tidnings begäran utförs i dag fler inre utlänningskontroller än någonsin i alla de tre största polisdistrikten. I Stockholm gjordes 2012 nio gånger fler utlänningskontroller än 2007 och i Skåne sker det tre gånger så många som för sex år sedan.

– Vi arbetar effektivare i dag och gör kontroller där det ger effekt, säger Kristina Hallander Spångberg, chef för gränspolisen i Skåne.

Men de inre gränskontrollerna är kontroversiella. Forskning har visat att risken för etnisk diskriminering är stor. Och Jallow Momodou som själv bor i Malmö bekräftar bilden.

– Senast i går pratade jag med en kompis som blivit stoppad tre gånger med sin bil den senaste tiden utan att det varit någon allmän trafikkontroll. En annan kompis fick sin cykel kontrollerad mitt på dagen utan att någon annan fick det. I min värld är det här inget annat än etnisk profilering.

Något som Jallow Momodou menar har lett till ett ”vi och de”-samhälle där icke-vita misstänkliggörs och inte uppfattas som svenskar.

– Oavsett om du är född och uppvuxen i det här landet uppfattas du som den andre. Sannolikheten att de stoppar en vit och blond människa för att göra en utlänningskontroll är nästan obefintlig.

Enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter för inre utlänningskontroller tillåts polisen ”inte enbart” gå på utseende utan måste ha en ”grundad anledning att anta att personen saknar rätt att uppehålla sig i landet”. En alldeles för vag formulering enligt Jallow Momodou.

– De som jobbar på polisen påverkas av stereotyper som finns i samhället och har en konstruerad bild av vem som är svensk och vem som är den andre, helt baserad på utseende. Polisen måste hitta andra sätt att göra det här rättssäkert.

 


KÄLLA: POLISEN

 

Kristina Hallander Spångberg är chef för gränspolisen i Skåne. Att avgöra när det finns anledning att tro att någon saknar rätt att uppehålla sig i landet är komplicerat, säger hon.

– Vi brukar inleda med ett samtal, det är då vi beslutar om en kontroll, samtalet i sig är ingen kontroll. Polisen får börja prata med vem som helst.

Hur väljer ni ut de som ni ska samtala med?

– Inte enbart på grund av utseende, det måste finnas andra omständigheter vid det enskilda tillfället.

Vad skulle det kunna vara för omständighet?

– Det ger sig i situationen men det är komplicerat. Alla tillfällen är unika och det är svårt att säga något generellt.

Tillstånd att göra en inre utlänningskontroll är inte begränsat till gränspolisen. Av de 14 530 kontroller som registrerades 2012 i Skåne var 472 utförda av annan polis, i många fall i samband med trafikkontroller, enligt Kristina Hallander Spångberg. Men det verkliga antalet tror hon i själva verket är betydligt fler.

– Om det till exempel görs en inre utlänningskontroll i samband med en trafikkontroll är det inte alltid det registreras.

Ska inte alla inre utlänningskontroller registreras?

– Jo, men det händer att den statistikkod som ska användas inte används och att det istället registreras som en trafikkontroll.

Enligt Karin Henrikz på antidiskrimineringsbyrån Malmö mot diskriminering har det inkommit ärenden och information om att polisen stoppat personer och krävt legitimation utan att de har förstått varför.

– Polisen har utifrån de berättelser vi fått in inte hanterat det som de bör. Problemet är att vissa inte har velat gå vidare. För att vi ska veta om det är utbrett med diskriminering i samband med sådana här kontroller måste fler anmäla.

Enligt rikspolisstyrelsens föreskrifter ska polisen vid en inre utlänningskontroll informera om skälen för och syftet med kontrollen.

Fakta: 

Prioriterad fråga 
Schengensamarbetet innebär att människor ska kunna resa fritt mellan de länder som är med i samarbetet utan att behöva visa pass. Alla som reser in eller ut ur Schengenområdet ska däremot kontrolleras noggrant. En annan del av samarbetet är att medlemsländerna påtagit sig att vidta så kallade kompensatoriska åtgärder. En förstärkning av den inre utlänningskontrollen är ett exempel på en sådan åtgärd och är en prioriterad fråga inom Schengensamarbetet. 
Källa: Polisen

Profilering efter utseende 
Etnisk profilering beskriver myndighetsutövning där etnicitet, religion, eller nationellt ursprung, snarare än individuellt beteende, ligger till grund för beslut om vem som kan misstänkas vara inblandad i kriminella aktiviteter. Etnisk profilering är uttryck för diskriminering och därmed ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter.
Källa: European Union Agency for Fundamental Rights (FRA)


Läs även:
”Är Lund ett annat land?” 
”Oundvikligt med diskriminering”

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Är Lund ett annat land?”

Papperslösa

På tåget, cykelbanan, torget eller gatan. Att kontrolleras och bli krävd på legitimation är inget ovanligt för Danial Feroz och Abbas Shahbazi. ”Man känner sig som en kriminell”, säger Danial Feroz.

Skånes Fria

”Oundvikligt med diskriminering”

Papperslösa

Etnisk profilering i samband med inre utlänningskontroller är ofrånkomligt, så som lagstiftningen ser ut i dag. Det menar kriminologen Jerzy Sarnecki. ”Det går inte att göra på något annat sätt”, säger han.

Skånes Fria

Ökade insatser för utlänningskontroll

Papperslösa

De senaste två åren har det skett stora utbildningsinsatser för att fler poliser ska göra inre utlänningskontroller. Skånes Fria har tagit del av polisens egen intranätutbildning. "Tanken är att all polis ska klara av det här", säger Sören Clerton, polisöverintendent vid Rikskriminalpolisen.

Skånes Fria

Reva leder till fler utvisningar

Papperslösa

Gränspolisen i Skåne slår nu ifrån sig kritiken om att Reva skulle innebära fler inre utlänningskontroller. Eller en intensifierad jakt på papperslösa. "Det handlar om att vi har verkställt fler utvisningar", säger Leif Fransson, biträdande gränspolischef.

Skånes Fria

”Jag är livrädd”

Papperslösa

I Akrams liv handlar allt om rädsla. Och om polisen. "Den jävla polisen", säger han.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu