Fria Tidningen

”Varje dag ställs vi inför valet om vad vi ska äta”

Att äta griskött ses som någonting helt normalt i vår kultur. Däremot skulle många förmodligen bli upprörda om det började serveras hundkött på restaurangerna. Djurrätts- och fredsaktivisten Martin Smedjeback menar att det här beror på omedvetna psykologiska mekanismer och en dold ideologi som styr vad vi äter.

En av grunderna inom psykologin är att vi delar in allting i olika fack. Det här blir väldigt tydligt när det gäller djur. Även om vi rent rationellt inte kan se några större skillnader mellan djur och djur så delar vi in dem utifrån vilken ställning de har i vårt samhälle. I vår kultur är till exempel husdjuren en tydlig sådan kategori. Saker som vi aldrig skulle kunna tänka oss att göra mot katter, hundar och marsvin kan vi göra mot andra som står utanför den här kategorin, säger Martin Smedjeback.

I grunden menar Martin Smedjeback att det är bra att vi har olika kategorier för att vi ska kunna skapa ordning och förstå världen. Problemen uppstår när kategoriseringarna blir alltför grova eller när de används för att rättfärdiga våld.

– Vi kan se paralleller till när man kategoriserar människor och säger att vissa är mer värda än andra med en annan hudfärg. Det är ju en tanke som har varit vanlig förr i tiden men som fortfarande existerar. Och på samma sätt menar jag att det går att tänka när det gäller djur.

Trots att vi väljer att äta en del djur så kan vi i andra situationer känna starkt medlidande med samma djur. Som exempel på detta tar Smedjeback en tidningsartikel som handlade om ett påkört rådjur. Trots att det är ett djur som många skulle kunna tänka sig att äta var det många i artikeln som var upprörda över att djuret fick lida länge innan någon tog hand om det.

Martin Smedjebacks tankar om vårt förhållande till olika djur grundar sig på forskning gjord av den amerikanska psykologiprofessorn Melanie Joy. Enligt henne finns det inom de flesta kulturer några djur som anses ätliga och andra djur som man bör undvika. I den västerländska kulturen är det kor, grisar, kycklingar och fiskar som utgör majoriteten av den animaliska födan. De flesta andra djur undviker vi av etiska eller smakmässiga skäl.

Melanie Joy kallar den ideologi som styr matvalen för karnism. Eftersom de flesta är uppväxta i en familj där köttätande är norm så ser vi det kanske inte som en ideologi, men likväl finns det ett system som talar om för oss hur vi ska förhålla oss till olika djur, menar Joy. Enligt karnismen använder vi olika försvarsmekanismer som förnekelse, rättfärdigande och förvrängningar för att försvara köttätandet. Av dessa tre mekanismer tror Martin Smedjeback att förnekelsen är den starkaste.

– Ofta vägrar vi att tro att förhållandena i djurindustrierna är så illa som de faktiskt är. Ett annat återkommande argument är att det är naturligt att äta kött och att ”vi alltid har gjort det”, men med det argumentet skulle man ju lika gärna kunna rättfärdiga mord och kvinnomisshandel, säger Martin Smedjeback.

Han menar också att vi objektifierar djuren eftersom det är lättare att äta ett djur om man ser på det som en sak eller en del av en stor massa än som en individ.

– När våra vanor och värderingar krockar upplever vi det som väldigt jobbigt. Och då är det lättare att ändra på kartan än på verkligheten.

För Martin Smedjeback själv började engagemanget för djuren relativt sent. Som ung åt han både kött och fisk utan att reflektera särskilt mycket över det. Det var först när han började på universitetet och läste Peter Singers klassiska bok Djurens frigörelse som han började fundera över om det verkligen var rätt att äta kött.

Han bestämde sig för att bli vegetarian, men eftersom han var engagerad i mycket annat, som fred och global rättvisa, skulle det dröja några år innan han började engagera sig i djurrättsfrågorna. Det är först under de senaste två åren som han har börjat åka runt och informera och hålla föredrag om djurrätt.

Du har även varit aktiv inom Kristna Fredsrörelsen och nätverket Ofog. Har du någon nytta av det när du jobbar med djurrättsfrågor?

– Ja, verkligen. Jag tycker till exempel att det är intressant att jämföra användandet av civil olydnad. När används det? När är det mest effektivt? Jag tror också att vi behöver bli bättre på att lära av varandra. Vi måste inte nödvändigtvis samarbeta, men om vi inte delar med oss av våra erfarenheter finns det risk för att vi begår samma misstag som andra rörelser redan har gjort.

– Men det finns också stora skillnader. Till skillnad från fredsfrågorna så är djurfrågorna en del av vårt vardagliga liv. Varje dag ställs vi inför valet om vad vi ska äta. Det gör att det kan kännas jobbigt att vara djurrättsaktivist eftersom man hela tiden tvingas försvara sina val. Samtidigt finns det också en stark fördel genom att vi kan påverka personer direkt. Fredsfrågorna upplevs ofta som väldigt abstrakta och långt borta.

Människor har ju ätit kött i väldigt många år, men de senaste hundra åren har köttätandet eskalerat enormt. Varför tror du?

– Vi har gjort djurindustrin till någonting väldigt storskaligt och det har pressat ner priserna. Det som tidigare var en lyx ses nu som någonting vardagligt. Sen har naturligtvis företagen som säljer kött varit väldigt framgångsrika genom att göra köttet billigt, tillgängligt och eftersträvansvärt.

Ändå är Smedjeback hoppfull om framtiden.

– Frågan om djurens rättigheter har aldrig lyfts lika mycket som den görs i dag. Jag är övertygad om att fler och fler kommer att gå över till en vegetarisk eller vegansk kost när de upptäcker verkligheten bakom hur djur behandlas inom djurindustrin. Både djuren och vi människor kommer att vinna på att sluta bruka våld mot kännande varelser.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Dana Golan vågar bryta tystnaden

Intervju

I boken Bryt tystnaden, som nu släpps på svenska, berättar 145 före detta israeliska soldater om sina upplevelser från de ockuperade områdena i Palestina. Dana Golan var fram tills nyligen ordförande i organisationen Breaking The Silence som ger ut boken. För Fria Tidningen berättar hon om det som hon menar att de israeliska myndigheterna tiger om.

Fria Tidningen

Lisa Kings försvarar förorten

Intervju

I medierna framställs ofta förorterna som problemområden och invånarna beskrivs inte sällan som apatiska eller aggressiva. Sociologen Lisa Kings vill visa upp en annan bild av förorterna, som platser där föreningsverksamheten sprudlar och där det finns en stark lokal gemenskap.

Fria Tidningen

"Mat handlar om mer än bara näringsämnen"

Mat&Miljö
Intervju

Amerikanska forskare menar att ekologisk mat inte är nyttigare än annan mat. Sant eller ej? Enligt den svenske forskaren Axel Mie behövs mer forskning innan vi kan vara säkra. Men redan nu finns det andra starka skäl till varför vi bör välja ekologiskt före konventionell mat.

Fria Tidningen

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu