Lisa Kings försvarar förorten | Fria.Nu
Fria Tidningen

Lisa Kings försvarar förorten

I medierna framställs ofta förorterna som problemområden och invånarna beskrivs inte sällan som apatiska eller aggressiva. Sociologen Lisa Kings vill visa upp en annan bild av förorterna, som platser där föreningsverksamheten sprudlar och där det finns en stark lokal gemenskap.

Lisa Kings doktorerade förra året med avhandlingen Till det lokalas försvar. Civilsamhället i den urbana periferin. Fria träffade Kings när hon besökte Hammarkullens Folkets hus för att berätta om det starka civilsamhälle som hon har kunnat se i Tensta och Rinkeby.

− I den politiska och mediala bilden av förorten så lyfter man ofta fram apatin. Det återspeglas också i olika satsningar som gjorts vars syfte har varit att aktivera invånarna. Och när man pratar om engagemang i förorterna reduceras det till ett ickedemokratiskt engagemang i form av uppror, stenkastning mot polis och terrorism, säger Lisa Kings.

Men detta är långt ifrån hela bilden. I sin forskning har Lisa Kings valt att fokusera på de andra sidorna av förorten, de som ofta inte syns eller hörs i massmedia. Hon började med att kartlägga alla organisationer som hon kunde hitta i Tensta och Rinkeby – alltifrån hunduppfödare till fotbollsföreningar. Totalt blev det ungefär 100 stycken i Tensta och 70 i Rinkeby. Därefter började hon studera föreningarna närmare och kunde ganska snart identifiera vissa saker som var karakteristiska.

− En sak var att etniciteten ofta är en central bas för mobilisering. Men i många fall låg verksamheten i föreningarna ganska långt från den stereotypa bilden av immigrantorganisationer. Den kulturbevarande aspekten, som är den som oftast brukar diskuteras, var ytterst begränsad. Istället fungerade de som lokala mötesplatser eller utvidgade nätverk. En del kunde till exempel använda organisationerna för att knyta kontakter eller hitta jobb. Föreningarna skapade också kompletterande möjligheter till de privata och offentliga alternativen och kompenserade för den underordning och de diskriminerande strukturer som många i de här områdena upplever.

Andra saker som förenade verksamheterna var att de var generationsöverskridande, att det var en stor omsättning av medlemmar och att de ofta hade en stark koppling till närområdet. Det sistnämnda tror Lisa Kings beror på att många förortsinvånare upplever att de inte får tillhöra resten av staden och därför skapar sig en egen stadsdelsidentitet.

Varför tror du att medier ofta har så svårt för att lyfta fram de positiva sidorna av förortsområden?

− Det enkla svaret är väl att det negativa säljer. Sen tror jag att vi alltid vill ha någonting att kontrastera oss emot. För att upprätthålla vår självbild så måste det finnas några som är annorlunda.

Du har undersökt två förortsområden. Går det att dra generella slutsatser om förorten genom att bara studera två exempel?

− Självklart är alla platser olika. Men samtidigt finns det väldigt stora likheter mellan de platser som brukar kallas för förorter, både när det gäller demografin, socioekonomiska förutsättningar, medias representation och så vidare. Det skulle vara tråkigt om jag bara kunde skriva om Rinkeby och Tensta. Å andra sidan kan man inte göra etnografiska studier i tio olika kontexter, så det som man får lyfta fram är de generella strukturerna. Men det skulle vara intressant att se en studie som belyser skillnaderna mellan förorterna i till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö.

När många förorter byggdes på 50- och 60-talet så fanns det en positiv och optimistisk bild av vad det skulle bli av dem. I dag låter det annorlunda när förorten lyfts fram.

− I en allmän diskurs har det nog alltid funnits en stark kritik mot förorterna. Men kritiken har förändrats, från att handla om hur man byggde områdena till att handla om smuts och social utsatthet. Och sen har det förändrats igen till att man har börjat prata om invandrarghetton. Men samtidigt får man inte glömma att många som flyttade in i förorterna på 60-talet var väldigt nöjda. Och än i dag finns det många boende som inte har några problem med områdena. Så bilden av det problematiska och det upplevda rummet är två olika saker. Samtidigt finns det ju reella problem, som till exempel de socioekonomiska skillnaderna. Men det har ju ingenting med arkitekturen eller områdena i sig att göra.

I Göteborg finns en förening som heter Pantrarna för upprustning av förorten. De jobbar för att politikerna ska ta förortsinvånarnas åsikter på allvar.

Är det här exempel på engagemang som kommer att växa och som vi kommer få se mer av i framtiden?

– Ja, de senaste åren har det börjat poppa upp fler och fler sådana här föreningar som till exempel Allt åt alla och Förorternas riksdag och det tycker jag är väldigt spännande. När jag gjorde min fältstudie letade jag efter sådana här föreningar men då fanns de inte ännu, så det är intressant att de börjar komma nu. Jag hoppas också att de här föreningarna ska kunna skapa bryggor mellan olika förorter och kanske också mellan olika städer, så att vi kommer bort från det här väldigt lokala och kan börja titta på likheterna. Vad finns det för likheter mellan Bergsjön, Biskopsgården och Tensta till exempel?

– Man ska inte heller stirra sig blind på förorterna utan också se att den här kampen mot nedläggningar och så vidare även finns på landsbygden. Jag tror att någon form av paraplynätverk skulle kunna gynna både förorterna och landsbygden.

Annons

Rekommenderade artiklar

Dana Golan vågar bryta tystnaden

Intervju

I boken Bryt tystnaden, som nu släpps på svenska, berättar 145 före detta israeliska soldater om sina upplevelser från de ockuperade områdena i Palestina. Dana Golan var fram tills nyligen ordförande i organisationen Breaking The Silence som ger ut boken. För Fria Tidningen berättar hon om det som hon menar att de israeliska myndigheterna tiger om.

Fria Tidningen

”Varje dag ställs vi inför valet om vad vi ska äta”

Intervju

Att äta griskött ses som någonting helt normalt i vår kultur. Däremot skulle många förmodligen bli upprörda om det började serveras hundkött på restaurangerna. Djurrätts- och fredsaktivisten Martin Smedjeback menar att det här beror på omedvetna psykologiska mekanismer och en dold ideologi som styr vad vi äter.

Fria Tidningen

"Mat handlar om mer än bara näringsämnen"

Mat&Miljö
Intervju

Amerikanska forskare menar att ekologisk mat inte är nyttigare än annan mat. Sant eller ej? Enligt den svenske forskaren Axel Mie behövs mer forskning innan vi kan vara säkra. Men redan nu finns det andra starka skäl till varför vi bör välja ekologiskt före konventionell mat.

Fria Tidningen

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu