Att leva inom ekologisk produktion är bättre för kor och hönor än att leva inom konventionell produktion, men även reglerna för ekologiskt och Krav-märkt är otillräckliga ur djurrättssynpunkt. Det anser förbundet Djurens Rätt.

– Det är ett problem att Krav marknadsför sig som en garant för gott djurskydd. Så är det inte och det är lång väg kvar dit, säger Camilla Björkbom, ordförande för Djurens Rätt.

De största problemen inom Krav och ekologisk produktion är, enligt Djurens Rätt, att nyfödda kalvar får separeras från kon redan efter 24 timmar och att tuppkycklingar och tjurkalvar dödas unga eftersom de inte producerar ägg respektive mjölk.

– Hanarna är bara biprodukter, det kommer man inte ifrån oavsett om det är Krav eller konventionellt, säger Camilla Björkbom.

Ekologiskt uppfödda slaktkycklingar är också av samma snabbväxande ras som konventionella.

– Man har skapat en monsterkyckling som används både inom ekologisk och konventionell produktion. Inga kycklingar i Sverige är gjorda för att bli vuxna, kropparna växer så fort att de får ben- och hjärtproblem, säger Björkbom.

Jackis Lannek, på Jordbruksverket, är expert på det ekologiska regelverket för djur. Lannek säger att det är en utmaning att producera ekologiskt, inhemskt foder som tillgodoser fåglarnas behov.

– Dessa djur är avlade för hög produktion. De kan fara illa om man inte lyckas med utfodringen, säger Lannek.

Enligt djurskyddslagen ska alla djur ha rätt till ett naturligt beteende. Frågan om ekologiskt uppfödda djur har den rätten möter olika svar. Kristin Cooper, pressansvarig på Krav, svarar så här:

– Ja, djur i Krav-märkt produktion ska ha rätt till naturligt beteende.

Men Camilla Björkbom håller inte med.

– Till exempel tas kalven från kon efter 24 timmar – naturligt sett skulle de gå tillsammans mellan ett halvår och ett år.

Jackis Lannek säger att det alltid görs kompromisser mellan rätten till naturligt beteende och andra aspekter, även inom ekologisk produktion.

– I praktiken innebär all djurhållning i Sverige att man får kompromissa mellan olika behov; djurens, lantbrukarens, miljöns, konsumentens och så vidare, säger Jackis Lannek.

Kristin Cooper, hur skulle det påverka Krav om högre djurskyddskrav ställdes?

– Vilka krav tänker du på? I dagsläget har Krav de högst ställda djurskyddskraven jämfört med konventionell och EU-ekologisk produktion. Genom regelbundna översyner av våra regler där expertgrupper, till exempel veterinärer, får tycka till, arbetar vi för att ständigt förbättra djuromsorgen genom våra regler.

De främsta fördelarna för djuren inom ekologisk produktion, enligt Jackis Lannek, är kraven på utevistelse, förbud mot stympningar och att det ställs krav på grovfoder även för fjäderfän och grisar. Det är också positivt att uppbundna nötkreatur fasas ut, till förmån för mer lösdrift på sikt, enligt Lannek.

Djurens Rätt hänvisar till utevistelsen för kycklingar och grisar som den viktigaste aspeken av ekologisk produktion. Krav-märkta produkter är också bättre för djuren än produkter som enbart är EU-märkta, säger Camilla Björkbom.

– Men Krav är främst en ekologisk märkning som har vissa djurskyddsregler – men de är långt ifrån tillräckliga. Det är klart att för de hönor och kycklingar som får gå utomhus så är det en skillnad, men man ska inte tro att det inte finns djurskyddsproblem inom Krav, säger Björkbom.