Göteborgs Fria

Bristande kontroll av ekologiskt

Ekomärken på varor signalerar ett miljömedvetet köp. Men brister inom ekologisk produktion riskerar att förbli okända eftersom det görs få oanmälda kontroller. Nu kräver Livsmedelsverket och Jordbruksverket fler oanmälda inspektioner.

Bekämpningsmedelsrester, icke tillåtna tillsatser och ekomärkning på ägg som värpts av hönor i bur. Det är några av de avvikelser som kontrollföretagen upptäckt inom ekologisk produktion de senaste åren. Förra året fick 14 producenter sitt ekologiska certifikat indraget på grund av brister, samtliga handlade om bristande djurhållning. Bland annat upptäcktes sju fall där djuren hade för lite strö, ett där kalvar inte fick utevistelse och ett där ett djur bundits fast, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion.

Livsmedelsverket och Jordbruksverket är de två myndigheter som samlar in statistiken om förädlade livsmedel respektive primärproduktion. Förra året upptäcktes 4 144 avvikelser hos de 6 333 producenterna.

– Det allvarligaste är när det förekommer bekämpningsmedel, det vill säga växtskyddsmedelsrester, i ekologiska livsmedel, säger Lena Wallin, statsinspektör på Livsmedelsverket, som dock berättar att det vanligaste är mindre förseelser, som att en vara inte märkts med råvarans produktionsplats.

Vid fåtalet tillfällen upptäcks så höga halter av bekämpningsmedel att det är olagligt och hotar livsmedelssäkerheten. Då får produkten inte säljas alls.

– I somras upptäcktes för höga halter i ekologiskt märkta bananer. Då förstördes otroligt mycket bananer i hela Europa, säger Lena Wallin.

Fler brister hade kunnat upptäckas med fler oanmälda kontroller, enligt Livsmedelsverket. Det är fem privata aktiebolag som har uppdraget att utföra kontrollerna: SMAK, Kiwa Sverige, HS Certifiering, Valiguard och Controlcert Scandinavia AB. De ska besöka alla ekologiska producenter minst en gång om året. Så långt sköter kontrollbolagen sitt uppdrag – men Livsmedelsverket är kritiska till att de inte gör fler oanmälda kontroller och extra besök där brister upptäcks.

– Enligt EU-kommissionen bör minst tio procent extra besök göras, och dit når inte Sverige, säger Lena Wallin.

Statistiken visar att antalet extra besök har legat mellan 1–9 procent de senaste tre åren. De oanmälda kontrollerna ligger på runt fyra procent.

– Vid oanmälda inspektioner kan man se sådant som man kanske inte får se vid en föranmäld revision, aktören är oförberedd och hinner inte tillrättalägga brister. Det ska vara ett överraskningsmoment, säger Wallin.

Även Jordbruksverket vill se fler oanmälda kontroller.

– Vi har precis påbörjat en diskussion med kontrollorganen om att det behövs ett bättre system för oanmälda kontroller, säger Göran Ekbladh på Jordbruksverkets växt- och miljöavdelning.

Livsmedelsverket är inte nöjda med kontrollföretagens svar gällande varför de gör få oanmälda kontroller.

– Vi har inte fått någon bra förklaring till det. Ett argument från kontrollorganen är att de inte blivit insläppta när de gör oanmäld inspektion. Men det är inget argument. De bör dra certifikatet om de stängs ute, säger Lena Wallin.

Maria Dirke, verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna, välkomnar fler oanmälda kontroller.

– Konsumenterna ska känna trygghet och alla ekologiska producenter är beroende av att möta en marknad där kunden är beredd att betala ett högre pris. Då måste man utsätta sig för kontroller, säger hon.

Men kontrollföretaget SMAK anser att de gör tillräckligt många oanmälda kontroller.

– Som det ser ut nu tycker jag är lagom. Vi har bekymmer med de oanmälda kontrollerna på djurgårdarna eftersom det kan vara så att ingen är hemma, säger Christina Klingberg, revisionsledare hos SMAK.

Ni kan väl komma tillbaka en till gång om ingen är hemma?

– Vill du betala? Konsumenten betalar i slutändan. Det är viktigt att kontrollen är riskbaserad och görs där den behövs, inte att man utför oanmälda besök bara för att få ihop statistiken.

Kan jag få ut siffror på hur stor andel extra kontroller ni gjorde förra året?

– Jag tycker inte att vi ska ta ut det. Vi närmar oss målet och jag tror inte att något blir bättre av att veta att vi gjorde exempelvis åtta procent, säger Klingberg.

Även Kiwa Sverige, ett kontrollföretag som tidigare var en del av KRAV, anser att de gör tillräckligt med revisioner. Kvalitetschef Johanna Sennmark säger att de når tioprocentskravet för extra kontroller, men att deras statistik för oanmälda kontroller inte är tillgänglig.

– Våra revisioner är heller inte så effektiva när de är oanmälda. Det är svårt att träffa rätt person och att få guidning, säger Johanna Sennmark.

Men Jordbruksverket och Livsmedelsverket kräver fler oanmälda kontroller – följer ni det?

– Jag tror inte att båda myndigheterna vill det, de får förklara sitt uttalande.

Det borde inte vara privata bolag som gör kontrollerna, anser Livsmedelsverket, som vill att kontrollerna ska göras av kommunerna och Livsmedelsverket själva. Lena Wallin hoppas även på nya riktlinjer för oanmälda kontroller.

– Det är ett förslag på gång som ännu inte är officiellt. Vi hoppas att vi ska kunna använda de nya reglerna som påtryckningsmedel, säger Lena Wallin.

Fakta: 

4 procent av kontrollerna 2011 var oanmälda och 9 procent var extra kontroller. Totalt utfördes 6 692 kontroller.

Källa: Livsmedelsverket och Jordbruksverket

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Göteborgs Fria

Alla kor inne större delen av året

Mat&Miljö

De får visserligen vara ute två månader längre än konventionella kor, men fortfarande är ekologiska kor inne majoriteten av tiden. Och de får mjölkas i samma höga tempo.

Göteborgs Fria

Ekologiska kycklingar lever i 81 dagar

Mat&Miljö

Den största skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda hönor är att de ekologiska har tillgång till utevistelse och att burar inte får användas. Men ekologiska kycklingar är av samma snabbväxande ras och tuppkycklingar mals levande.

Göteborgs Fria

Sverige missar ekomål för tredje gången

Mat&Miljö

20 procent av Sveriges jordbruk skulle enligt riksdagens mål vara ekologiskt redan år 2005. Sedan dess har målet skjutits fram gång på gång och det senaste budet ligger på att flytta fram målet till år 2020. GFT kan också visa hur statistiken för omställd mark kan vara missvisande.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu