Fria Tidningen

Det började med fyra regler på ett A4-papper

På slutet av 70-talet tog Staffan Ahrén över familjegården Husa Gård. Han blev snabbt en pionjär inom det ekologiska jordbruket och var en av initiativtagarna till Sveriges mest kända miljömärkning Krav. Drygt 30 år senare är han nästintill självförsörjande.

Lantvägen mot Husa Gård består av en lång allé omgiven av höga träd med kronor i färgsprakande färger. Åkrar med mängder av vita emballage som liknar stora ägg breder ut sig och på några fält går grisar och bökar. Uppe på gårdsplanen hörs ljudliga råmanden från ett tjugotal kalvar som trampar omkring i en liten inhägnad på baksidan av ladugården. Det luktar blött hö av duggregnet som envetet vägrar att ge med sig.

– De skiljdes från sina mammor i dag så de är lite oroliga, säger Staffan och klafsar fram över den leriga gårdsplanen. Träskorna gör att gången blir lite släpig när han sätter kurs mot det röda bostadshuset uppe på kullen.

Här på Husa gård, tre mil norr om Stockholm, har hans familj drivit lantbruk sedan 50-talet. Hans föräldrar arrenderade gården av Stockholms stad fram till att Staffan tog över arrendet i slutet av 70-talet. Då hade han redan hunnit vara aktiv i den framväxande miljörörelsen i några år och hans intresse för ekologi och hållbarhet blev grunden för arbetet på gården. Han slår sig ned vid det stora köksbordet i det avlånga köket och börjar berätta.

– Redan när jag tog över gården var målsättningen att jobba för att sluta kretsloppet. På den tiden fanns inte frågan om klimatförändringarna på dagordningen, men jag insåg att jordens resurser skulle ta slut förr eller senare. Sedan dess har ambitionen varit att bli självförsörjande.

Under några år i början av 80-talet var han huvudleverantör av ekologisk potatis till dåvarande Konsum Stockholm. Då växte också tanken fram om en fristående kontroll av ekologiska produkter och Staffan samlade intresserade jordbrukare till ett möte på gården.

– Vi såg behovet av en vettig certifiering och ordnade ett möte här på gården för att prata om hur det skulle gå till. Krav bestod på den tiden av ett gäng entusiaster. Till en början var certifieringen fyra regler nedpräntade på en A4-sida, säger han och minns tillbaka på mötet runt köksbordet.

Resultatet av mötet blev grogrunden till Krav-organisationen, som i dag är Sveriges mest kända miljömärkning bestående av 4 000 anslutna lantbrukare. Dessutom startades fackorganisationen Alternativodlarnas Riksförbund (ARF), som numera kallas Ekologiska Lantbrukarna, där Staffan var ordförande i åtta år. Sedan dess har han varit engagerad i såväl fackliga som miljömässiga frågor och kritiken mot det konventionella storjordbruket har hängt kvar. Han menar att det finns mycket att lära från det gamla jordbrukssamhällets dagar.

– Vi hade ett väldigt bra jordbrukssystem fram till 1950 som var självförsörjande på energi, växtnäring och el. Det var ett oerhört effektivt jordbruk på alla sätt förutom att det krävdes mycket folk som arbetade. I dag har vi ett jordbruk som är precis tvärtom, det är väldigt energislösande och kan inte ens försörja den nuvarande befolkningen, trots att vi importerar en jädra massa fodervaror, säger han upprört.

Själv försöker Staffan driva gården efter gamla principer och är nästintill självförsörjande. Varken bekämpningsmedel eller handelsgödsel används i odlingen och istället är han noga med växtföljden. Djuren äter hemproducerat foder fritt från konstgjorda tillsatser och han slaktar själv hemma på gården. Köttet säljer han sedan i den egna gårdsbutiken.

– Vi måste inse att vi behöver ändra vårt sätt att leva och det vi äter. Jag försöker att tillämpa det efter en fattigs förmåga. Just lönsamheten är något som är svårt. Billiga matpriser gör att ekologiska bönder måste klara sig på bidrag och det kan vara svårt att få verksamheten att gå runt.

– Jag skulle tycka att det var mycket bättre om vi slapp alla bidrag och kunde ta ut marknadsmässiga priser på våra produkter. Men då måste hela världens jordbruk bli ekologiska och alla subventioner till jordbruket försvinna. Den dagen har inte kommit än om man säger så.

För två år sedan fick Staffan chans att köpa loss gården efter drygt trettio år i arrende, något som han tror kommer att öppna fler möjligheter för honom när det gäller den ekologiska produktionen. Han hoppas också att fler lantbrukare vill ställa om.

– Man kan säga att det är svårt med lönsamheten, men det går ju uppenbarligen att klara sig på en sådan här produktion, säger han och reser sig från köksbordet.

Nu väntar mer arbete på gården och han har inte tid att prata längre.

– Det var nog ungefär det jag hade att säga, avslutar han med ett finurligt flin medan han återigen drar på sig träskorna och går ut i duggregnet.

Fakta: 

Om Krav:

Krav är en icke-vinstdrivande ekonomisk förening som ägs av 26 medlemsorganisationer. Det är Sveriges mest kända miljömärkning för mat med höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och låg klimatpåverkan.

I dag finns över 4 000 Krav-lantbrukare, drygt 2 000 livsmedelsföretag, butiker och restauranger och 6 200 Krav-certifierade produkter. Föreningen bildades 1985 och alla Krav-certifierade företag kontrolleras minst en gång om året av revisorer från oberoende certifieringsföretag.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Låg lönsamhet stoppar miljöinvesteringar

Mat&Miljö

Svenskt jordbruk blir alltmer hållbart. Det visar en rapport som nyligen sammanställts av SCB. Utsläppen av växthusgaser har minskat och djurhållningen har förbättrats. Men fortfarande sätter den låga lönsamheten för bönderna käppar i hjulet för miljöarbetet.

Fria Tidningen

Här säljs de hotade fiskarterna

Mat&Miljö

Rödtunga, hälleflundra och marulk är bara tre exempel på de djuphavs¿fiskar som anses vara hotade. Och en granskning som GFT har gjort visar att det snarare är regel än undantag att fiskar som dessa säljs, främst av fristående fiskhandlare men också av de stora livsmedelskedjorna.

Göteborgs Fria

Feg miljöpolitik ger fel signaler

Mat&Miljö

Att politiker saknar intresse för klimatfrågan är något man ofta får höra, bland annat från Uppodlarna, Upplands ekologiska lantbrukare, som Uppsala Fria pratade med för två veckor sedan. Politikerna själva hävdar dock att det inte är där det brister.

Uppsala Fria

Stor skillnad mellan kommunernas miljöarbete i länet

Mat&Miljö

Förutsättningarna för det långsiktiga och strategiska miljöarbetet i Uppsala läns kommuner skiljer sig väldigt mycket åt. I en del kommuner finns det redan färdiga miljöplaner medan det i andra helt saknas övergripande miljöstrategier. Detta visar Uppsala Frias rundringning till länets alla kommuner.

Uppsala Fria

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu