De svenska reningsverken förmår inte att ta hand om de mängder av läkemedel som svenska patienter använder sig av och som kommer ut via avloppen. Många läkemedel innehåller verksamma kemiska ämnen som ute i naturen medför en ökad risk för miljö¿påverkan. Det kan bland annat handla om antibiotika som rinner ut i våra svenska vattendrag och som kan bidra till antibiotikaresistens på längre sikt. Sedan 2006 finns det en handlingsplan för hur Landstinget i Uppsala län ska arbeta med dessa frågor.

– Vi har sedan sex år tillbaka jobbat med en handlingsplan för läkemedel och satt upp mål för hur vi ska jobba med läkemedel och miljöpåverkan. Men det är inte alldeles busenkelt eftersom läkemedel är ett viktigt verktyg för vården. Med handlingsplanen har vi försökt identifiera grupper av läkemedel där vi kan påverka förskrivningen utan att försöka påverka patientnyttan på något sätt, säger Therese Olsen Ström som är miljöchef på Akademiska sjukhuset.

Det var i april i år vid landstingsstyrelsens sammanträde som beslutet togs att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att se över hur de läkemedel som används i sjukvården tillverkas ur miljösynpunkt. Det är de senaste årens forskning som visat att läkemedelstillverkning i bland annat Indien ger upphov till lokal miljöpåverkan på grund av utsläpp av stora mängder läkemedel. Det handlar om läkemedel som släpps ut av fabrikerna i produktionslandet, men även om det som hamnar i svenska landskap efter användning av patienter i Sverige.

– De läkemedel som vi använder oss av inom primärvården passerar i många fall både patienten och avloppssystemen och hamnar ute i miljön. Men vi står för en liten del av det totala användandet av läkemedel. De flesta läkemedel intas av patienter på plats i hemmen och där har vi väldigt lite att säga till om, säger Therese Olsen Ström.

Det finns ingen möjlighet för landstinget att påverka vilka läkemedel som skrivs ut?

– Nej. Eftersom oavsett vad jag som läkare väljer att skriva ut till en patient så kommer patienten att få ut ett annat, billigare läkemedel på apoteket, allt efter det utbytessystem som vi använder oss av i Sverige. Det innehåller samma verksamma ämnen men tillverkningen har varit billigare och premieras då istället framför andra liknande men dyrare läkemedel, säger Therese Olsen Ström.

På apoteken runt om i Sverige expedieras de billigaste läkemedlen enligt det utbytessystem som råder för läkemedel. Detta system tar däremot endast hänsyn till pris och inte till miljö enligt lagen om läkemedelsförmåner. Landstinget har med andra ord ingen möjlighet att på laglig väg påverka vilka läkemedel som skrivs ut på apoteken. Däremot har landstinget möjlighet att påverka vad som sker inom den egna organisationen och kan på så vis ta miljöhänsyn när det gäller läkemedel som används till den egna verksamheten. I den senaste upphandlingen ställde landstinget krav på att leverantören ska ha rutiner för att minimera miljöpåverkan vid tillverkningen. Detta är dock svårt att kontrollera då leverantören inte alltid är producenten och dessutom kan ha flera underleverantörer. Dessutom så är uppgifter om tillverkningskedjan ofta sekretessbelagd vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att veta hur och under vilka omständigheter som läkemedlet tillverkats.

Läkarna som verkar inom Stockholm läns regi använder sig av den så kallade Kloka listan som är en lista med läkemedelsrekommendationer. Stockholms läns läkemedelskommitté är en expertgrupp som varje år utarbetar en rad rekommendationer till listan. Förutom att de läkemedel som rekommenderas ska vara säkra och kostnadseffektiva så tar de även en viss hänsyn till miljön. Exempelvis så ska ett läkemedel som har miljödata alltid gå före ett läkemedel som saknar information om redovisade miljöegenskaper. Hänsynen tas då både till miljöpåverkan vid användning och till miljöpåverkan vid produktion. Listan används av många landsting i Sverige.

– Som jag förstår det så har Kloka listan ganska så stor bäring på både vad som skrivs ut av läkarna och vad som lämnas ut av apoteken. Det ska den ha i alla fall, säger Rebecka Grunditz som är pressekreterare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Stockholm läns landsting.

I slutändan hamnar de läkemedel som svenskarna använder i våra sjöar, hav och vattendrag. Det hittar till sist tillbaka till oss människor genom dricksvattnet eller genom de bad vi tar ute i naturen. Branschorganisationen Svenskt vatten är väldigt engagerad i frågan om läkemedel och deras miljöpåverkan.

– Genom det utbytessystem som vi har så skulle man kunna tänka sig att man tar ett större miljöansvar. Det gäller även receptfria läkemedel. Vi anser inte att man behöver förbjuda några läkemedel men man behöver inte göra dem fullt lika lättillgängliga. Vidare så borde läkemedelsproducenten ta ett större ansvar. Både i de länder där läkemedlen tillverkas och i de länder där de används.

Kan man tänka sig en avgift på de läkemedel som kräver bättre reningsverk?

– Vi tycker att man ska titta mer på det här med producentansvar. Vem ska egentligen betala för det här, säger Lena Söderberg som är vd för branschorganisationen Svenskt vatten.