Uppsala Fria

Ont om Kravmärkt skinka i jul

Djuromsorg och miljö är viktiga faktorer när svensken köper griskött, och svenskt kött och ekologisk julskinka är därför efterfrågat. I år har det fötts upp 4 000 fler ekologiska grisar på Kravgårdar än förra året men eftersom nitrit tillsätts är Kravmärkt julskinka fortfarande svårt att få tag på. Även i Uppsala, trots att fem av tjugofyra Kravgårdar ligger i Uppland.

Julskinkan har sin givna plats på de flesta julbord. Varje år säljs nära 7 000 ton julskinka till konsumenter i Sverige under december månad, eller ett kilo per person. Enligt en Sifo-undersökning föredrar 85 procent av svenskarna svenskt griskött. Djuromsorg, transporter och viljan att stödja svenska bönder och svenska företag är de vanligaste anledningarna till att svenskt griskött föredras.

– Vi är traditionsbundna över julen. När det gäller just julskinka vill folk att den ska vara svensk, säger Margaret Torngren, kommunikationsdirektör på Scan.

Under julen konsumeras 70 procent svenskt griskött jämfört med 60 procent under resten av året. Att djuromsorg och miljö är viktiga frågor märks även på efterfrågan av ekologiskt kött, som är speciellt hög under julen.

– Jag har fått in massor av beställningar. Det är lite synd att man inte frågar lika mycket under hela året, säger Eva Öhrén Höök, som driver Svenska delikatesser, en butik på Svartbäcken som säljer mat från svenska gårdar.

Även på Krav märker man av intresset.

– Media och privatpersoner hör av sig till oss och undrar var de kan köpa en Kravmärkt julskinka. Det brukar inte ringa i samma utsträckning under andra delar av året, säger Kristin Cooper, pressansvarig på Krav.

För att gårdarna ska Kravcertifieras krävs att grisarna har möjlighet till naturligt beteende.

– Kravgrisar ska kunna vistas utomhus och böka i jorden, beta gräs och varma sommardagar ska de kunna bada i gyttjebad, säger Kristin Cooper.

Drygt 24 000 Kravgrisar föddes upp under 2011. Det är ungefär 4000 fler än året innan. Det är dock inte ens en procent av de 2,8 miljoner grisar som föds upp i Sverige varje år.

Även om grisarna har fötts upp i enlighet med Kravs regler är det inte säkert att julskinkorna blir Kravmärkta. Av de hundrafemtio ton julskinka som görs av kravgrisar blir endast fyra ton Kravmärkt. Anledningen är att nitrit tillsätts för att öka hållbarheten och ge julskinkorna en rödare färg.

– Krav tillåter inte nitrit. Vi använder försiktighetsprincipen, och forskning visar att det kan finnas en risk med nitritet, som när det omvandlas till nitrosaminer i magsäcken kan vara hälsoskadligt, säger Kristin Cooper.

Julskinkan från Kravgrisarna blir därför istället ofta märkta enligt EU:s standard för ekologisk matproduktion, EU-ekologiskt. Det kan också heta att julskinkan är gjord på ”Kravgodkända råvaror”.

– Vi försökte sälja Kravmärkt skinka utan nitrit 2004 men den var svårsåld. Vi fick många reklamationer från folk som trodde den var dålig på grund av den grå färgen, säger Margaret Torngren.

I ekologiskt kött i Finland och Danmark används inte nitrit i samma utsträckning som i Sverige men enligt Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket, används vanligen en viss mängd nitrit i charkprodukter i Sverige för att förhindra bakteriell tillväxt i köttet.

– Nitrit används för att förhindra bakterier som Clostridium botulinum som kan ge förgiftningssymptom. Använder man inte nitrit är det viktigt att kylkedjan inte bryts.

De flesta Kravgodkända grisgårdar i Sverige är med i föreningen Jord på trynet, som funnits sedan 2010. Fem av de tjugofyra gårdarna ligger i Uppland. Trots det är det inte säkert att man får skinka från uppländska grisar om man köper en ekologisk julskinka i Uppsala.

– Jag vet inte från vilka gårdar julskinkorna kommer och det är lite synd, jag brukar vilja veta, säger Eva Öhrén Höök.

Men även om inte julskinkorna med säkerhet är närproducerade har grisarna i alla fall ätit närproducerat foder.

– Kravgrisar ska äta ekologiskt foder, och minst hälften av fodret ska komma från den egna gården. Fodret är alltså närproducerat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel vilket är bra för miljön och klimatet, säger Kristin Cooper.

Lövsta kött har inte Kravmärkt eller ekologiskt kött men är ett slakteri som säljer närproducerat kött till butiker och restauranger i Uppland. De utvecklar ett system liknande Kronfågels där konsumenten kan se vilken gård kycklingen kommer från.

Företagets nötuppfödare finns inom en radie på tolv mil och grisuppfödarna måste komma från max sju mil från Uppsala.

 

Nio av tio konsumenter kommer att äta skinka i jul

  • Fyra av tio vill ha ekologisk skinka till jul.
  • Endast fyra procent vet att de flesta ekologiska julskinkor, i likhet med vanliga julskinkor, behandlas med nitrit och därför inte får Kravmärket trots att grisarna fötts upp på Kravgårdar.
  • 35 procent anger att de köper mer ekologiskt kött nu jämfört med för ett år sedan.
  • Fem procent avstår helt från att köpa skinka om det inte finns ekologisk att tillgå.
  • Var tredje konsument tycker det är svårt att hitta ekologiskt griskött i butiken.
  • För 45 procent av konsumenterna spelar det ingen roll om skinkan är ekologisk eller inte.

 

– För att vara säker på att få skinka från en svensk utegris med sommarbete får man läsa på innehållsförteckningen där det i så fall ska stå Kravgodkänd råvara, säger Mats Schörling, Krav-grisuppfödare och ordförande i Jord på Trynet.

Källa: konsumentundersökning gjord av undersökningsföretaget YouGov på beställning av Jord på Trynet

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

En hjälte för var dag

365 dagar – 365 frihetskämpar. I kalendern hyllas var dag en människa som riskerat allt för demokrati, mänskliga rättigheter och fred – utan att använda våld. I lördags sattes pjäsen Secret conspiracy of hope upp på Reginateatern i Uppsala för att genom sång och berättande ge liv till dessa personer.

Uppsala Fria

4H ordnar matläger för barn

I sommar kan barn i Uppland åka på en veckas matläger. Bakom projektet står 4H och fokus ligger på mat, främst närproducerad och ekologisk.

Uppsala Fria

”Det är bara politisk teater”

Beslutet om Seminarieparkens vara eller icke vara har skjutits upp då kommunfullmäktige i måndags röstade för en minoritetsåterremiss. Men enligt en mejlkonversation som Uppsala Fria tagit del av är det tydligt att fullmäktiges ordförande aldrig haft några intentioner att neka bygg- och fastighetsbolaget NCC bygglov. Orsak: kommunen måste stå fast vid ”utfästelser som tidigare har gjorts”.

Uppsala Fria

”Handlar om enstaka individer”

Efter att föreställningen 4 dagar i april hade premiär på Uppsala stadsteater den 18 februari blev en av manusförfattarna hotad. Föreställningen, som Uppsala Fria skrev om i förra numrets kultursida, belyser Uppsalas relation till nazismen och fascismen under 1930- och 1940-talen.

Uppsala Fria

Friska fiskar medicineras i vattnet

Läkemedel som går genom reningsverken och brunnsägare som använder miljöfarligt schampo. Resultatet av kemikaliernas framfart och bristen på kunskap om hur de ska hanteras syns tydligt i Fyrisån. Nya rapporter visar på höga halter läkemedel i fiskarna som simmar där.

Uppsala Fria

© 2024 Fria.Nu