Den amerikanske geografen och urbanforskaren David Harveys nya bok Kapitalets gåta och kapitalismens kriser har precis publicerats på svenska (Tankekraft förlag). Harvey menar att de senaste krisernas djup till stor del beror på att de har sin grund i städernas fastighetsmarknad och pekar på att det politiska motståndet måste utgå ifrån specifika urbana platser.

Kriser är ett återkommande inslag hos kapitalismen, menar Harvey. Historiens stora kriser har fungerat som kritiska punkter där det ekonomiska systemet har omstöpts i grunden. Men där 1930-talets depression ledde fram till efterkrigstidens ekonomiska system och 1970-talets ekonomiska kris skapade dagens nyliberala system, har dagens ledare och kapitalister ingen idé om hur de skulle kunna lösa sina inneboende problem.

– Det enda svar som återkommer är en fördjupning av det system vi redan har, säger Harvey. Alla länder säger samma sak: Vi måste bli mer konkurrenskraftiga. Och det kommer bara att leda till fortsatta privatiseringar, en fortsatt skenande ekonomisk ojämlikhet och nya kriser.

Vänstern måste sluta se fabriken som den centrala platsen för politisk kamp och flytta fokus till staden, menar Harvey. Det är den plats där ekonomiska värden skapas och alltså där striderna måste föras.

– Ta bara alla dessa bud som skjutsar runt varor i New York och andra städer, de producerar ett oerhört ekonomiskt överskott. Vad skulle hända om alla i denna tjänstesektor gick ut i en gemensam strejk och alla dessa strömmar av mat, varor och tjänster skulle stängas av?

Harvey lyfter även fram det urbana proletariatet i Sverige:

– På mitt hotell här i Stockholm pratar städarna hindi och jag skulle gissa att en stor del av arbetarna även här utgörs av illegala invandrare. Det skulle behövas en strejk bland dem för att vi ska lära oss se deras roll i den urbana ekonomin. Många på vänsterkanten är melankoliska, det finns ingen arbetarklass som kan göra revolution.

Men accepterar vi tanken på att det finns ett urbant proletariat som skiljer sig från industrisamhällets proletariat, måste vi enligt Harvey också inse att den politiska kampen måste organiseras på nya sätt. Det, menar han, är en av de stora utmaningarna för dagens vänster och fackföreningsrörelse.

Under sitt besök lyfte Harvey fram både historiska och samtida exempel där den politiska kampen har utgått från specifika urbana rum, från Pariskommunen på 1800-talet till våra dagars El Alto i Bolivia, där praktiskt taget hela staden gick ut i strejk. Kopplat till höstens kris pekar han på Occupy Wall Street-rörelsen som ett försök att omskapa stadens allt mer reglerade offentliga rum som urbana allmänningar.

Harveys kommande bok heter helt följaktligen Rebel cities.