Miljövänlig jätteräka? | Fria.Nu
Uppsala Fria

Miljövänlig jätteräka?

En räka odlad helt utan kemikalier eller antibiotika och som livnär sig på mikroorganismer istället för fiskfoder kan bli verklighet. I alla fall enligt forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som tillsammans med företaget Vegafish tar fram en metod för att odla miljövänligare jätteräkor med hjälp av spillvärmen från Hallstaviks pappersbruk. Men på Svenska Naturskyddsföreningen i Uppsala tror man inte att räkan kan bli miljömärkt.

Odlingarna av jätteräkor i Sydostasien är kända för de skadliga effekterna på både miljön och samhällena runt omkring. Mangroveskog skövlas för att bygga bassänger, fiskarna dör och efter ett par åt flyttar odlingen vidare i jakt på ny och ren mark. Därför är jätteräkan rödlistad av Naturskyddsföreningen. Men Matilda Olstorpe, forskare på SLU och vd för företaget Vegafish, arbetar fram ett nytt sätt att odla jätteräkor.

– Vi använder inte kemikalier i odlingarna eller antibiotika i förebyggande syfte.

Odlingen ska ske på mark i ett slutet system och med hjälp av Hallstaviks pappersbruk. Enligt Matilda Olstorpe kommer bassängerna till stor del att renas biologiskt av bakterier och mikrosvampar och vara energisnåla. Spillvärmen från Hallstaviks pappersbruk ska värma bassängerna och odlingen ska i sin tur kyla verkets processvatten. Brukets vatten innehåller dessutom sockerarter från träden på vilka det växer mikroorganismer som räkorna kan äta istället för fiskfoder.

– Det går åt ett och ett halvt kilo fiskmjöl till ett kilo räkor. Med vår metod kommer man bort från fiskfodermjölanvändningen som inte är hållbar.

Ynglen kommer dock att behöva köpas in från kläckerier i USA (vars yngel ursprungligen kommer från Norge), och enligt Samuel Westin på Svenska Naturskyddsföreningen i Uppsala är detta ett problem.

– På kläckerierna ges stora mängder antibiotika till de vilda ynglen och de äggbärande honorna. Dessutom bidrar kläckerierna i sig till utfiskningen. Odlingen kan heller inte vara helt fri från kemikalier. Används sockerarter från pappersbruket kommer också kemikalier att medfölja. Räkor bär naturligt på många smittor och i kombination med kemikalierna kan anläggningen behöva flytta efter fem till sju år, som i dagsläget. Då är inte systemet varken slutet eller hållbart längre.

En pilotanläggning ska vara klar nästa år och om företaget får tillräckligt många investerare tror Matilda Olstorpe att försäljning av den nya jätteräkan kan börja om två år. Inte bara jätteräkor ska odlas utan det planeras även att svenska fiskarter som abborre och sik ska kunna produceras med samma system. Hallstaviks kommun med sina 5 000 invånare stödjer projektet och hoppas på fler arbetstillfällen.

Annons

Rekommenderade artiklar

En hjälte för var dag

365 dagar – 365 frihetskämpar. I kalendern hyllas var dag en människa som riskerat allt för demokrati, mänskliga rättigheter och fred – utan att använda våld. I lördags sattes pjäsen Secret conspiracy of hope upp på Reginateatern i Uppsala för att genom sång och berättande ge liv till dessa personer.

Uppsala Fria

4H ordnar matläger för barn

I sommar kan barn i Uppland åka på en veckas matläger. Bakom projektet står 4H och fokus ligger på mat, främst närproducerad och ekologisk.

Uppsala Fria

”Det är bara politisk teater”

Beslutet om Seminarieparkens vara eller icke vara har skjutits upp då kommunfullmäktige i måndags röstade för en minoritetsåterremiss. Men enligt en mejlkonversation som Uppsala Fria tagit del av är det tydligt att fullmäktiges ordförande aldrig haft några intentioner att neka bygg- och fastighetsbolaget NCC bygglov. Orsak: kommunen måste stå fast vid ”utfästelser som tidigare har gjorts”.

Uppsala Fria

”Handlar om enstaka individer”

Efter att föreställningen 4 dagar i april hade premiär på Uppsala stadsteater den 18 februari blev en av manusförfattarna hotad. Föreställningen, som Uppsala Fria skrev om i förra numrets kultursida, belyser Uppsalas relation till nazismen och fascismen under 1930- och 1940-talen.

Uppsala Fria

Friska fiskar medicineras i vattnet

Läkemedel som går genom reningsverken och brunnsägare som använder miljöfarligt schampo. Resultatet av kemikaliernas framfart och bristen på kunskap om hur de ska hanteras syns tydligt i Fyrisån. Nya rapporter visar på höga halter läkemedel i fiskarna som simmar där.

Uppsala Fria

© 2019 Fria.Nu