Odlingarna av jätteräkor i Sydostasien är kända för de skadliga effekterna på både miljön och samhällena runt omkring. Mangroveskog skövlas för att bygga bassänger, fiskarna dör och efter ett par åt flyttar odlingen vidare i jakt på ny och ren mark. Därför är jätteräkan rödlistad av Naturskyddsföreningen. Men Matilda Olstorpe, forskare på SLU och vd för företaget Vegafish, arbetar fram ett nytt sätt att odla jätteräkor.

– Vi använder inte kemikalier i odlingarna eller antibiotika i förebyggande syfte.

Odlingen ska ske på mark i ett slutet system och med hjälp av Hallstaviks pappersbruk. Enligt Matilda Olstorpe kommer bassängerna till stor del att renas biologiskt av bakterier och mikrosvampar och vara energisnåla. Spillvärmen från Hallstaviks pappersbruk ska värma bassängerna och odlingen ska i sin tur kyla verkets processvatten. Brukets vatten innehåller dessutom sockerarter från träden på vilka det växer mikroorganismer som räkorna kan äta istället för fiskfoder.

– Det går åt ett och ett halvt kilo fiskmjöl till ett kilo räkor. Med vår metod kommer man bort från fiskfodermjölanvändningen som inte är hållbar.

Ynglen kommer dock att behöva köpas in från kläckerier i USA (vars yngel ursprungligen kommer från Norge), och enligt Samuel Westin på Svenska Naturskyddsföreningen i Uppsala är detta ett problem.

– På kläckerierna ges stora mängder antibiotika till de vilda ynglen och de äggbärande honorna. Dessutom bidrar kläckerierna i sig till utfiskningen. Odlingen kan heller inte vara helt fri från kemikalier. Används sockerarter från pappersbruket kommer också kemikalier att medfölja. Räkor bär naturligt på många smittor och i kombination med kemikalierna kan anläggningen behöva flytta efter fem till sju år, som i dagsläget. Då är inte systemet varken slutet eller hållbart längre.

En pilotanläggning ska vara klar nästa år och om företaget får tillräckligt många investerare tror Matilda Olstorpe att försäljning av den nya jätteräkan kan börja om två år. Inte bara jätteräkor ska odlas utan det planeras även att svenska fiskarter som abborre och sik ska kunna produceras med samma system. Hallstaviks kommun med sina 5 000 invånare stödjer projektet och hoppas på fler arbetstillfällen.