Fördjupning


Jonas Öberg
Fria Tidningen

Konferens som vidgar samtalet

För fyra år sedan, 2007, togs de första stegen mot en alldeles ny tradition. På Göteborgs universitet, i ett rum på knappt tio kvadrat, satt en liten grupp om tre personer som skulle komma att skapa Nordens största konferens kring fri programvara, fri kultur, och ett fritt samhälle.

När första inbjudan med information om den tilltänkta konferensen skickades ut var hackers och programmerare målgruppen. Personer med ett brinnande intresse för datorer och programvara utgjorde majoriteten av besökarna första året. Konferensen har under åren kommit att utvecklas till en konferens som samlar personer och organisationer aktiva inom flera olika grupperingar, inte bara programmering.

Det har sedan starten varit viktigt att skapa en känsla på konferensen av att en kritisk diskussion uppmuntras samtidigt som man också måste sträva efter samförstånd: att hitta de positioner som kan stödjas av alla personer i diskussionen och som går att bygga vidare på inför framtiden. Konferensen har blivit en mötesplats där kritiska diskussioner är norm snarare än undantag.

Inom de grupper som i dag arbetar med att ta fram riktlinjer för hur internet ska styras och vilka som ska ha bestämmanderätt över olika funktioner pratas det mycket om begreppet flerpartsforum. Begreppet bygger på tankar från Edward Freeman där ett företags styrning inte primärt utövas av aktieägarna utan av de olika parter som direkt eller indirekt berörs av ett företags aktiviteter. Överfört på de diskussioner som förs angående styrningen av internet handlar det om att låta alla parter som berörs av internet komma till tals när det gäller dess styrning. Här spelar myndigheter en roll, men också civilsamhället och företag har, eller borde ha, en stor del i diskussionen.

För att nå framgång diskussionerna som inte bara angående internets styrning utan också när det gäller samhällsfrågor i allmänhet så krävs det utrymmen för människor att mötas och i samförstånd nå framåt. Ibland krävs det också någon som initierar och leder en sådan diskussion, erbjuder en ram för den, eller helt enkelt presenterar sin åsikt. Plattformen där det kan ske heter FSCONS – Free society conference and nordic summit.

Namnet till trots har konferensen under åren blivit allt mindre nordisk och allt mer global. När konferensen organiserades i november 2010 kom 17 procent av besökarna från länder utanför Norden, och det är en siffra som av allt att döma kommer att öka. Ämnen som diskuteras under konferensen är knappast specifika för Norden utan berör samhället i stort.

När Marcin Jakubowski steg på planet i USA för att ta sig till Sverige var han fortfarande osäker på hur han skulle presentera sin idé. I dag är Marcin en så kallad TED fellow, vilket innebär att han har erkänts som en ”världsomvälvande innovatör” av organisationen bakom TED. Vad Marcin pratade om på FSCONS 2009, och som han sedan pratat om i många forum därefter, är något som han kallar för Global village construction set (GVCS).

I praktiken är GVCS att likna vid en uppsättning legobitar för vuxna, där varje bit representerar en komponent som behövs för att bygga en mindre självförsörjande by. Från totalt 40 maskiner och delar kommer Marcin att kunna sköta de flesta uppgifterna: från att bruka jorden till att bygga husen. Till en åttondel av priset jämfört med befintliga produkter och på ett sätt som gör det möjligt för vem som helst att delta i utvecklingen.

Alla ritningar till samtliga verktyg och maskiner finns nämligen fritt tillgängliga för allmänheten på projektets webbsida. Vem som helst kan bygga en traktor eller annan maskin baserad på den information som finns tillgänglig. Och bygger du en motor så kan samma motor användas i samtliga maskiner och verktyg som ingår i GVCS: varför ha flera motorer, en i varje maskin, när du ändå bara använder en maskin i taget? Med GVCS kan du montera motorn på det verktyg där du vill använda den för tillfället.

Men det handlar inte bara om maskiner och verktyg på FSCONS. För ett halvår sedan gick Christina Gratorp upp på scen och ställde den kritiska frågan: är fri programvara verkligen fri om alla inte fritt kan delta? Christina tog upp frågan om jämlikhet inom fri programvara, och även om vem som helst med ekonomiska och praktiska resurser i teorin har möjlighet att delta i utvecklingen av programvaran, ser det i verkligheten annorlunda ut för kvinnor.

Som konferens arbetar FSCONS årligen med en strävan att öka antalet deltagare som i dag är i minoritet, däribland kvinnor. Inför 2011 års konferens, på det magiska datumet 11-11-11, har en speciell grupp tillsatts som kommer att arbeta dels med jämlikhetsfrågor och dels med tillgänglighetsfrågor.

Göteborgsbaserade Föreningen fri kultur och programvara har organiserat konferensen sedan första dagen även om rollen tidigare år mer har varit att ta hand om det ekonomiska än den faktiska organisationen. Rollen som organisatör har dock blivit mer tydlig de senaste åren, ett exempel på det är att föreningen nu driver ett projekt med målet att skapa en översikt och vägledning för tillgängliga evenemang utifrån ett tekniskt fokus. Projektet gick vidare i och vann Post- och telestyrelsens innovationstävling våren 2011 och kommer att bidra till arbetet med att göra FSCONS tillgänglig för alla människor, oavsett eventuella svårigheter.

Vilket tema som kommer att genomsyra årets konferens är ännu inte bestämt än, men klart är att konferensen, precis som tidigare år, kommer att erbjuda en mötesplats för personer med ett intresse för samhälle, teknik och kultur. Dessa tre ämnen utgör grunden för FSCONS och när alla samlas under ett och samma tak ger det upphov till många spännande möten. Som förra årets deltagare Mats Henricson uttryckte det i sin blogg efter konferensen: ”FSCONS är verkligen unik som konferens. Samtidigt som någon har en presentation med titeln Gender, class and global flows gör någon annan en presentation av GNU Parallel. Det låter som om det skulle krocka något vansinnigt, men det fungerar!”

Christina Gratorp håller föredraget Women in free software, som frågar hur jämställd fri programvara är, för en förtrollad publik på FSCONS 2010.

Annons

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

GNU/Linux

Det sista programtipset i serien tipsar om vad du bör tänka på när du installerar GNU/Linux själv. För många år sedan var det faktiskt ganska krångligt att installera en GNU/Linux-distribution. Idag är det väldigt enkelt.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu