Internet nära oss | Fria.Nu

Fördjupning


Christopher Kullenberg
Fria Tidningen

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

För att besvara denna fråga måste vi tänka teknik, ekonomi, politiska beslut, globalisering och mellanmänskliga relationer samtidigt. Internet är så intimt förknippat med våra liv att det inte går att reducera till en enskild faktor, en avgörande brytpunkt eller en grundläggande orsak. På samma sätt som det svindlar för ögonen när man kopplar sladden i väggen, så svindlar tanken när man försöker förklara något komplicerat på ett enkelt sätt. Detta låter sig kanske aldrig göras till fulländning, men desto mindre anledning för oss att inte försöka. Internet griper tag i våra liv, för det mesta påhejat av optimistiska slogans om utveckling och framtidstro, men sällan funderar vi närmare på de maktrelationer som nätet med nödvändighet inbegrips i.

Om vi börjar historien från första början så kan man säga att internet skapades som en militär teknologi under det kalla kriget, i syfte att skapa ett robust datornätverk som skulle kunna koordinera ett kärnvapenförsvar vid en storskalig krigssituation. Prototyperna till det vi idag kallar för internet byggdes med överlevnad och robusthet som ledmotiv, och denna teknologiska linje har följt med oss än idag. Den finns inbyggd i datorerna som vi använder för att surfa på Facebook och Google.

De första som började använda det tidiga internet var forskare som ville dela information och kunskap med varandra. Forskningen har ju alltid varit globaliserad, även innan de snabba kommunikationsmedierna, och för att underlätta användningen av de nya datornätverket skapade man world wide web i början av nittiotalet. Helt plötsligt kunde man klicka sig fram och behövde inte fundera så mycket på vad som hände under skalet på datorerna.

När vi sedan närmar oss millennieskiftet hade ett antal börsnoterade företag hittat webben och såg konturerna av en helt ny logistik, inte bara för information, som forskarna så snabbt hade anammat, utan även för att knyta samman konsumenter och producenter med ljusets hastighet. Någonstans mellan de entusiastiska forskarna och de vinsthungrande företagen hade allt fler teknikoptimistiska användare börjat skapa egna sociala rum på internet. I det som brukar kallas för web 1.0 tillverkade människor hemsidor, skickade e-post till varandra, chattade på IRC och var med i nyhetsgrupper. I glappet mellan ultrasnabb kapitalism och teknikdriven forskning hade människor börjat befolka nätverken, de hade skapat en slags nätvaro tillsammans. En gemenskap mellan människor som idag hotas av två rörelser; övervakning och likriktning.

Å ena sidan befinner vi oss idag i en situation när företag på allvar vill börja utnyttja internet för att distribuera olika innehållstjänster till konsumenter. Film, musik och tv materialiseras i tjänster som Spotify, Voddler, och iTunes. Efter ett decennium av storskalig fildelning vill dessa företag återta kontrollen och börja tjäna pengar. Det finns stora fördelar med att distribuera innehåll över internet. Dels är det billigt, men framförallt kan man samla in allt större mängder av mycket precis information om användarna. Spotify vet exakt i vilka stadsdelar som en viss skiva spelas ofta på fredagskvällar, Facebook vet vilka du är vän med och Google har stenhård koll på vilka sökord du skriver in. Allt detta förvandlas till handelsvaror, du och ditt liv, dina vanor och preferenser, ditt nätverk av vänner; allt detta är av intresse och genererar pengar. På så sätt kan man säga att man arbetar gratis, eftersom varje musklick, varje söksträng, tillför värde till företagens databaser, värde som kan säljas på en ny informationsmarknad.

Den sociala webben måste alltså övervakas. Det är priset vi betalar för gratistjänsterna. Samtidigt blir allt fler underrättelsetjänster betjänta av denna gigantiska informationsmängd. Beroende på hur den lokala lagstiftningen ser ut, har myndigheter olika befogenheter att använda sig av all den gratisinformation som ackumuleras på nätet. På Teherans flygplats söker gränskontrollen i Facebook för att hitta dissidenter. I Kina passerar alla Skypesamtal genom servrar som har installerats av staten. Det snabba informationskapitalet är pragmatiskt och anpassar sig mer än gärna efter lokala omständigheter.

Hur kan man då råda bot på denna uppenbara svaghet och undvika de problem som denna nya situation ställer oss inför? Vägarna är många, men det finns en sak som åtminstone pekar i en riktning som ger oss användare mera inflytande och därmed mera makt över våra digitala liv - internet måste avcentraliseras och rent fysiskt hamna närmare oss själva.

Av olika skäl, främst ekonomiska, har vi låtit stora datorer ägda av stora företag ta hand om våra digitala liv. E-post, chatt, video, bloggar, nätcommunities och IP-telefoni, allt detta tillhandahålls genom att vi tecknar gratisabonnemang hos stora företag i utbyte mot att de får vår information och kan utsätta oss för reklam. Vi förlorar genast kontrollen, den försvinner kanske till och med till andra sidan jordklotet på några sekunder.

Men internet behöver inte se ut så. Precis som den amerikanska militären tänkte sig att ett utspritt och distribuerat internet skulle vara det mest robusta, kan vi applicera samma princip idag. Det finns exempelvis ingen anledning att vår Facebookprofil ska vara sparad på en dator i USA, den kan lika gärna vara sparad på våra egna hårddiskar så länge den kan koppla ihop sig med våra vänners profiler. Det finns ingen anledning att videofilmer ska skeppas via Youtube, de kan likaväl skickas mellan vanliga datorer med bittorrentteknologi, något som bland annat Spotify redan använder sig av utan att vi märker så mycket av det.

När vi på detta sätt flyttar internet närmare oss själva återvinner vi bestämmanderätten över våra digitala liv. Och ju viktigare dessa digitala liv blir för oss, blir frågan allt mera omfattande även för hur vi tänker oss vardagens politik.

Det hela kan kännas en smula tekniskt, som en fråga som endast teknikintresserade och kunniga personer berörs av. Men på den mest allmänna nivån är det en fråga för oss alla. Vad vi användare väljer att stödja, var någonstans vi väljer att förlägga våra liv, det är det som kommer att avgöra nätets framtid. För när det kommer till kritan består internet i sista instans alltid av oss. Företagen skiftar med åren och med börskurserna. Våra liv förtjänar en stabilare grund att stå på än så!

Fotnot: Bittorrent är en teknik där användarna inte laddar ner en hel fil från en specifik server. Istället kopplas alla användares datorer ihop och delar filer mellan sig. På så vis laddas en enskild fil ner till din dator i små delar från alla andra datorer i nätverket, för att sedan sättas ihop av ditt bittorrentprogram.

Annons

Rekommenderade artiklar

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Konferens som vidgar samtalet

För fyra år sedan, 2007, togs de första stegen mot en alldeles ny tradition. På Göteborgs universitet, i ett rum på knappt tio kvadrat, satt en liten grupp om tre personer som skulle komma att skapa Nordens största konferens kring fri programvara, fri kultur, och ett fritt samhälle.

Fria Tidningen

GNU/Linux

Det sista programtipset i serien tipsar om vad du bör tänka på när du installerar GNU/Linux själv. För många år sedan var det faktiskt ganska krångligt att installera en GNU/Linux-distribution. Idag är det väldigt enkelt.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu