En friare fri programvara | Fria.Nu

Fördjupning


Hedvig Kamp
Fria Tidningen

En friare fri programvara

Fri programvara handlar om frihet, frihet att låta kreativiteten flöda och möjligheten att dela med sig av den. Är det i praktiken så, som många hävdar, att det inom fri programvara inte finns några jämställdhetsproblem eftersom det ligger i dess natur att vara fri? Alla med de ekonomiska och praktiska förutsättningarna har ju möjlighet att bidra till valfritt fri programvaruprojekt, alla kan vara med. Men hur ser det egentligen ut i dag?

Av dem som bidrar till kommersiell programvara idag är 28 procent kvinnor. Motsvarande siffra för fri programvara är 1,5 procent. Vad beror det på? Sociala förväntningar på kvinnor i allmänhet påverkar naturligtvis, både förväntningar på vad kvinnor är bra på och förväntningar på vad kvinnor inte är bra på. Kvinnor får lära sig att de är bra på att vårda och pyssla om och hur viktigt det är att värna om vårt yttre. Teknik däremot, inte ska väl jag, det är bättre att någon kille tar hand om det. Kvinnliga förebilder inom datorteknik lyser med sin frånvaro, trots att kvinnor i historien gjort stor skillnad för dagens datorteknik.

De kvinnor som ändå väljer en teknisk karriärväg, möts mer eller mindre regelbundet av motstånd på olika sätt. Det skämtas om kvinnors påstådda tekniska inkompetens, kvinnor objektifieras, tas inte på allvar och ignoreras, för att ta några exempel. Dessa sociala förväntningar och sättet kvinnor bemöts är dock något som alla kvinnor, oavsett kommersiell eller fri programvara, påverkas av. Så vad skiljer dem åt?

Arbetar du med kommersiell programvara går du i de flesta fall till en arbetsplats och träffar dina kollegor. När du arbetar med fri programvara sker den mesta utvecklingen och samarbetet via internet och många som arbetar tillsammans träffas aldrig AFK. Inom fria programvaruprojekt råder många gånger en hård stämning som främjas av möjligheten att vara anonym. Denna hårda kultur har utvecklats till ett sätt att skaffa sig respekt och ger rätten att bestämma och uttala sig. Fri programvara lider dessutom av ett slags Einstein-komplex, många tror att det är alldeles för svårt för att börja engagera sig, lika bra att hålla sig till proprietär programvara, det följde ju ändå med datorn.

Eftersom kvinnor inom fria projekt är så ovanliga blir de också uppmärksammade just för att de är kvinnor. Det behöver inte vara negativ uppmärksamhet, kanske är det till och med tvärtom, att kvinnan är ett välkommet tillskott i gruppen. Oavsett blir hon uppmärksammad för att hon är tjej och således påmind om att hon tillhör en minoritet som egentligen inte förväntas visa sig i sådana här sammanhang. När sådana situationer uppstår visar det sig att männen ofta inte förstår att kvinnan blivit förolämpad eller kränkt, vilket ytterligare försvårar vad vi kan göra åt det. Om du som man vill veta hur det som kvinna känns i ett sådant sammanhang, testa att gå till en nagelsalong och fixa naglarna, för även om du bemöts med artighet och uppmuntrande ord så är det inte riktigt ditt territorium. Än.

Det är också vanligt att kvinnors kompetens och kunnande blir ifrågasatt på grund av att de är kvinnor, oavsett sakfråga. Om det till exempel kommer in en buggrapport skriven av en kvinna antas det ofta att hon måste ha gjort fel, utan att det undersökts om buggen verkligen är en bugg eller inte. Det förekommer tyvärr också rena skräckexempel, såsom dödshot och grovt kränkande sexism.

Så, hittills har vi alltså konstaterat att uppfattningen att det inte finns några jämställdhetsproblem inom fri programvara är helt felaktig. Vad kan vi då göra åt det? Bara att värdera alla bidrag likvärdigt skulle göra stor skillnad. Om vi alla kände samma stolthet över en översatt projektsida, dokumentation eller en buggrapport skulle 1,5 procent kvinnor inte längre gälla. Många kvinnor bidrar redan idag till fria programvaruprojekt just med dokumentation, översättningar, administration etcetera, men när de får frågan om de bidrar så blir svaret nej, för det bara är kod som räknas.

För att få fler att börja engagera sig måste vi bjuda in till det. Ring en kvinnlig vän som kanske är intresserad, hjälp din mamma att installera ett fritt operativsystem (om hon inte redan har ett). För att något ska ändras måste vi ändra något. Att använda fri programvara är också ett sätt att bidra, och ett viktigt första steg för att kunna bidra med andra saker i framtiden, oavsett om det genererar en massa kod eller en buggrapport.

Vi behöver också bli bättre på att se och uppmärksamma diskriminering. När något inträffar, säg ifrån! Det är inte bara viktigt för att personen som beter sig illa ska förstå att det inte var uppskattat, det är också viktigt för att den person som blev utsatt ska veta att det finns andra som ser det och står på samma sida.

Vi måste lära oss att ta kvinnor på allvar. Skickar en kvinna in en buggrapport så förtjänar hon att mottagaren tar henne på allvar.

En del projekt har infört olika system för att förenkla för nybörjare att bidra, till exempel Gnome love, genom en nybörjarsida eller genom att tagga nybörjarvänliga uppgifter så att nykomlingen vet vilka uppgifter som passar att börja med. Detta tillsammans med bra och lättillgänglig dokumentation gör det lätt att komma igång.

Det finns fler kvinnor där ute, leta upp och bjud in dem! Vi kvinnor som håller på med fri programvara måste våga synas och visa att vi är stolta över det vi gör, och bli de förebilder som så länge saknats, oavsett om vi vid ett tillfälle skickat in en buggrapport eller om vi hackar kod nätterna igenom.

Om vi utestänger kvinnor från fri programvara så utestänger vi människor som bidrar till fri programvara, både kvinnor och män. Och helt ärligt, kan programvara vara fri om inte alla är välkomna att delta?

AFK = away from keyboard

Annons

Rekommenderade artiklar

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu