Freedom box | Fria.Nu

Fördjupning


Per Andersson
Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Idag blir internet än mer hierarkiskt, precis tvärtemot den ursprungliga tanken. Nätneutralitet handlar om huruvida leverantörer ska få begränsa och styra innehållet de levererar. Förblir internet inte leverantörsneutralt är risken ett ”kabel-tv-internet” där segment av internet kommer att kosta pengar att använda. Bredband Small, Medium och Large kanske inte kommer att handla om hastighet i framtiden utan istället referera till hur stor del av internet som ges tillgång till.

Vidare, när till exempel grannar ska utbyta information är det onödigt att gå omvägen via internetleverantörer. Internets teknik är byggd för att vara decentraliserad istället för att låta internetleverantörer eller stater styra över nätet. Grannar ska kunna utnyttja exempelvis fastighetsnät eller trådlösa nät för att upprätta direktanslutningar till varandra.

Freedom box ska koppla ihop grannar. En liten enkel hemmaserver som ersätter hemmarouter och motverkar auktoritär kontroll över internet. Existerande fri teknik ska användas för bland annat trådlösa nätverk, anonymt internetanvändande, egen e-postserver, sociala nätverk och krypterad backup. Detta ger användare kontroll över sitt internetbruk, sin egen data samt ger möjlighet att hjälpa dissidenter i andra länder och sina grannar med internetanslutning.

Målet är att Freedom box ska vara för internetåldern vad telefonsvararen var för telefonåldern: en liten billig pryl som finns i butiken på hörnet för några hundralappar och som man konfigurerar en gång, glömmer bort och den bara fungerar.

Läs mer på http://wiki.debian.org/FreedomBox.

Annons

Rekommenderade artiklar

Det demokratiska Debian

Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Fria projekt förbättrar 3D-animering

3D-animeringsprogrammet Blenders community har en egen metod för att utveckla programvaran. De skapar filmer och spel, som med sina fria licenser kan inspirera andra att använda programmet.

Fria Tidningen

Kreativa digitala allmänningar

Creative commons är en ideell organisation som utvecklat Creative commons fria licenser. Organisationen startades 2001 i USA delvis till följd av ökande problem med copyrightlagstiftningen och delvis inspirerade av de lyckade licenserna för fri programvara som redan utvecklats. Skapande är en remix och utnyttjande av någon annans idé och verk. Digitala allmänningar behövs för att vi kunna utvecklas och skapa ny kultur.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu