Frön till nya bokskatter | Fria.Nu
Fria Tidningen

Frön till nya bokskatter

Varje år kommer en mängd nya barnböcker men verklig mångfald saknas då få böcker ur världslitteraturen översätts. Men det finns ljus i mörkret – ett heter Den hemliga trädgården.

Numera pensionerade bibliotekarien och redaktören Sven Hallonsten var med och startade nätverket Den hemliga trädgården, som verkar för att litteratur från övriga världen ska översättas till svenska. Han tvekar inte när han berättar varför vi behöver läsa mer böcker från andra kulturer.

– Vi har mycket att lära och bli inspirerade av från andra länders kulturer och då inte minst barnkulturen. Det kan vidga våra vyer. Men vi lever också i ett mångkulturellt samhälle där det finns många barn med rötter i andra länder som kan få uppleva den kulturen genom böcker på svenska.

Tillgången till barnböcker från övriga världen skulle alltså kunna beskrivas som en fundamental del av vår demokrati. Och där ute i världen finns en enorm litteraturskatt som aldrig hittar hit.

Den hemliga trädgården startades för snart tio år sedan på initiativ av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. Under arbetet med Macondo, ett uppslagsverk på nätet för litteratur från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern i svensk översättning, insåg de hur dåligt det var ställt med utgivningen av just barn- och ungdomslitteratur.

De främsta medlemmarna i nätverket är Världsbiblioteket, IBBY Sverige, Svensk Biblioteksförening och Internationella biblioteket i Stockholm, som alla på sina sätt arbetar för den ickesvenska och framför allt utomeuropeiska litteraturen.

Sedan starten har aktiviteten gått upp och ner, men 2010 fick Den hemliga trädgården extra fart.

– Man kan säga att vi återuppväckte nätverket i samband med satsningen på Afrika till förra årets bokmässa i Göteborg, säger Sven Hallonsten.

De har bland annat gett ut fyra böcker och arbetat hårt med att sprida dem till olika förmedlare av barnlitteratur. Har de nått sina mål?

– Vi har lyckats relativt bra genom våra skrifter och genom att vi har synts på bokmässan och nått framför allt många lärare och bibliotekarier.

Däremot har det inte gått lika bra att bilda opinion och påverka förlagen att öka sin utgivning av världslitteratur. De stora förlagen menar att det inte finns någon efterfrågan eller ekonomi i utgivningen.

Läget är ändå bättre än förut, och det beror på att flera små och nya förlag valt att satsa på världslitteraturen. Sven Hallonsten lyfter gärna fram några av de förlag som jobbat mest med internationell barnlitteratur: Hjulet, Daidalos, Felis, Kabusa och Tranans barnbokssatsning Trasten. Tillsammans står de för tiotals titlar varje år.

Kunskapen om andra länders barnlitteratur ökar alltså i Sverige, inte minst tack vare Den hemliga trädgårdens arbete. Det händer också andra saker, exempelvis instiftandet av Alma-priset som varje år delas ut till Astrid Lindgrens minne. Dess jury har gjort sig känd för en förutsättningslös internationell utblick.

Den hemliga trädgården blickar nu framåt och Sven Hallonsten berättar att de när en dröm om att starta ett eget förlag, kanske i samarbete med något av de andra.

– För att få verklig skjuts på utgivningen tror vi att det är det som behövs.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nytt ljus på samernas vikingatid

Historiska museet har spetsat sin utställning om vikingatiden med en separat del om samiskt liv. Fria Tidningen åkte dit och fick en egen visning av museets utställningsansvariga Inga Ullén och forskaren Inger Zachrisson.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu