Arbetarskrivare i medvind | Fria.Nu
  • Jenny Wrangborg har gett ut de uppmärksammade diktsamlingarna Kallskänken och Vad ska vi göra med varandra. Nu har hon valts till ordförande i Föreningen Arbetarskrivare.
Fria Tidningen

Arbetarskrivare i medvind

Föreningen Arbetarskrivare har haft årsmöte och valt poeten Jenny Wrangborg till ny ordförande. I en förening i medvind vill hon sikta på att nå ut bättre och starta fler lokalföreningar runt om i landet.

Vilka är Föreningen Arbetarskrivare?

– Vi är en förening som försöker lyfta fram och utveckla arbetarlitteraturen. Vi är både etablerade författare och de som tidigare skrivit för byrålådan. Vi ordnar skrivarcirklar, ger ut antologier, har en litterär tidskrift. Och så försöker vi hjälpa varandra att nå ut med våra texter.

Kan man säga att ni är ett författarnätverk med fadderverksamhet?

– Nja, någon direkt fadderverksamhet är det inte, men såklart utvecklas vi alla tillsammans genom vår verksamhet. Och vi är en förening både för skrivande och läsande människor, man kan vara medlem även om man inte själv skriver. Vill man följa med vad som händer inom arbetarlitteraturen ska man absolut gå med i föreningen.

Är det extra viktigt att hitta ett sådant här nätverk just för den som skriver ur arbetarperspektiv?

– Det skulle jag säga, ofta kommer inte våra böcker ut på de stora förlagen. Då är det svårt att bli recenserad och få sin bok in i offentligheten. Vi försöker hjälpa varandra, och vi försöker skapa en annan offentlighet också, till exempel genom vår litterära tidskrift Klass.

Hur ser framtiden ut för Föreningen Arbetarskrivare?

– Det går väldigt bra för oss, vi har aldrig varit så här många, runt 300, som vi är nu. Tidskriften har verkligen hjälpt till, första numret fick vi trycka en ny upplaga av till och med. Många av våra medlemmar når ut och blir publicerade.

Ibland får jag intrycket av att de politiska rörelserna lyfter fram arbetarlitteratur mer just nu. Tycker du att det stämmer?

– Det beror lite på ur vilket perspektiv man tittar på det. Många av fackförbunden har inga kulturansvariga längre, men när det allmänna intresset ökar verkar även facken vakna upp lite mer. Kommunal gav till exempel ut en antologi med noveller om fackligt arbete, som de använder i de fackliga utbildningarna. Jag tror att det finns ett växande intresse från folkrörelserna också att använda våra texter.

Hur mår arbetarlitteraturen i Sverige i dag?

– Den mår väldigt bra och det känns som om den har bra medvind. Vi har ju en arbetsmarknad med allt mer otrygga anställningar och större klasskillnader. Det speglas ju i litteraturen så klart. Men vi behöver se till att ännu fler läser och skriver arbetarlitteratur.

Behöver fler upptäcka att deras vardag är viktig att skriva om också?

– Så är det absolut. Mitt eget skrivande har fungerat så, som ett sätt att förstå min roll i samhället och hur samhället fungerar. Oavsett om man läser eller skriver, fyller litteraturen den funktionen när den är som bäst, man kan upptäcka sig själv i samhället och i förlängningen försöka förändra det.

Du har fått stor uppmärksamhet för dina böcker Kallskänken och Vad ska vi göra med varandra. Vad krävdes för att du skulle bli upptäckt och läst?

– Jag tror att det fanns ett tomrum att fylla. Det finns ett väldigt stort behov av att diskutera hur vi har det på jobbet och litteraturen och kulturen kan vara en väg in i det. Det är det som fackförbunden börjar inse, att det kan hjälpa till att väcka diskussioner.

Hur ser arbetet ut i föreningen framöver?

– Vi försöker finnas över hela landet, så det är viktigt att vi som enskilda medlemmar vill vara med och arrangera saker. Vi försöker starta upp fler lokalföreningar, nästa månad i Göteborg, samtidigt som vi har en skrivarcirkel där. Vi ordnar uppläsningar och i höst kommer vår antologi. Varje år delar vi ut ett stipendium till en lovande skribent som inte kommit med någon bok än, för att uppmuntra de som skriver om arbete och lyfta deras texter. Vår tidskrift kommer också med ett nytt nummer snart.

Vad vill du göra som ordförande i föreningen?

– Jag hoppas att vi ska kunna starta fler lokalföreningar och att våra medlemmar kontaktar oss i styrelsen, så att vi för höra vad de vill göra. Jag hoppas också att vi kan bli bättre på att synas på internet och digitalisera äldre volymer av våra antologi, kanske spela in uppläsningar av texter. Vi vill bli fler medlemmar, det ska vara lätt att hitta oss.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nytt ljus på samernas vikingatid

Historiska museet har spetsat sin utställning om vikingatiden med en separat del om samiskt liv. Fria Tidningen åkte dit och fick en egen visning av museets utställningsansvariga Inga Ullén och forskaren Inger Zachrisson.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu