Fria Tidningen

USA tränar ökänd specialstyrka

Människorättsorganisatioenr riktar skarp kritik mot det återupptagna samarbetet med en Indonesisk elitstyrka som anklagas för grova förbrytelser.

Beslutet att häva förbudet mot samarbete med specialstyrkan Kopassus, som utfärdades 1999, tillkännagavs av försvarsminister Robert Gates under ett besök i Indonesien förra veckan.

Åtgärden beskrivs som ett steg mot att återställa de militära banden mellan de båda länderna, men oroar människorättsgrupper. De har länge sett Kopassus, inklusive några av dess högsta befälhavare, som ansvariga för massmord, avrättningar, och försvinnanden i Sydostasiens folkrikaste nation – inte minst i före detta Östtimor, Papua och Aceh-provinsen.

– Det här är inte rätt sätt att uppmuntra reform inom en armé som fortfarande inte visat ett genuint engagemang i frågan om ansvar för allvarliga människorättsförbrytelser, säger Sophie Richardson, Asiendirektör för Human Rights Watch.

– Beslutet belönar Kopassus för dess omedgörlighet och förråder dem i Indonesien som i årtionden kämpat för rättvisa, säger hon.

Enligt Richardsson har regeringen i Jakarta inte bara underlåtit att avskeda det fåtal soldater som dömts för människorättskränkningar, utan också befodrat officerare som kopplats till tidigare förbrytelser.

Så sent som i april detta år utsågs överste Nugroho Widyo Utoma, som anklagats för att ha skapat och beväpnat miliser som 1999 begick omfattande förbrytelser i Östtimor, till Kopassus näst högste befälhavare.

Minst 1400 människor i Östtimor dödades i samband med en folkomröstning om självständighet 1999. Efter det stoppades samarbetet med Kopassus av den amerikanska kongressen, men banden återställdes delvis redan året därpå av dåvarande presidenten Bill Clinton.

Efter terrordåden i New York den 11 september 2001 försökte Bush-administrationen kringå kongressens restriktioner genom att ge stöd till Indonesiens militär inom ramen för ett program för kontraterrorism. Genom att peka på bombdåden i Bali 2002 lyckades regeringen långsamt stärka relationerna till den indonesiska militären och lätta på vapenembargot.

På grund av växande oro över Kinas inflytande i regionen har Pentagon tryckt på för att helt återställa banden med landets militär, inklusive elitstyrkan Kopassus. Men försäkringarna att detta inte ska ske på bekostnad av reformer övertygar inte människorättsaktivister.

– I åratal gav USA militär träning och annat stöd till Kopassus, och när USA var mest inblandat begicks de värsta brotten, säger John Miller från East Timor Action Network.

– Stödet gav den indonesiska militären dödliga färdigheter, men gjorde inget för att förbättra dess beteende, säger han.

Fakta: 

Indonesien styrdes från 1967 till 1998 med järnhand av General Suharto, vars regim förlitade sig på militärt bistånd från USA.

I samband med Suhartos maktövertagande dödades upp till en miljon i militärens kampanj mot kommunistpartiet.

1975 invaderades Östtimor, och i den efterföljande ockupationen dödades fler än 200 000 människor.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Bedrägerier för miljarder i krigets Irak

Minst 10 procent av de 60 miljarder dollar som USA utlovade till återuppbyggnad i Irak kan inte redovisas. Ännu större summor har kastats bort på ofullständiga eller övergivna projekt, enligt en ny rapport.

Fria Tidningen

Få uppmärksammade USA:s tillbakadragande från Irak

USA:s militära intervention i Irak avslutades formellt i torsdags. Efter mer än åtta och ett halvt års krig satte USA:s försvarsminister Leon Panetta punkt för invasionen och den amerikanska flaggan halades ned vid en ceremoni i Bagdad. Men händelsen verkar ha gått de flesta obemärkt förbi i USA.

Fria Tidningen

Tobinskatt på G20-agenda

En skatt på internationella valutatransaktioner som skulle användas för fattigdomsbekämpning ska nu diskuteras av G20. Microsofts grundare, filantropen och miljardären Bill Gates, är en av förespråkarna.

Fria Tidningen

USA ”mindre enat” tio år efter 9/11

Tio år efter terrordåden mot USA så hävdar de flesta amerikaner att de respekterar mångfalden och religionsfriheten i landet. Långt ifrån alla anser dock att denna princip också omfattar muslimer. Det visar en ny opinionsundersökning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu