• Egyptiska säkerhetsstyrkor drabbade samman med studenter utanför Ain Shams-universitetet i Kairo på torsdagen.
Fria Tidningen

Motsättningar skärps i Egypten

Internationella människorättsorganisationer rasar mot måndagens dödsdom mot 529 anhängare av Egyptens störtade president Mohammed Morsi. Domarna väntas förvärra spänningarna i det djupt splittrade landet.

Analytiker menar att domarna – som anses vara de senaste i en rad åtgärder för att försöka krossa Muslimska brödraskapet och andra grupper som är motståndare till den militärstöttade regeringen – med stor sannolikhet ytterligare kommer att radikalisera landets islamister.

– All denna repression skapar en djupgående ilska, säger Mellanösternkännaren Michele Dunne vid Carnegie Endowment for International Peace.

Michele Dunne är även medlem i expertgruppen Working Group on Egypt, som haft en informellt rådgivande roll till president Barack Obamas administration ända sedan den arabiska våren inleddes.

– Den här formen av åtgärder från Egypten är djupt oroande. Vi har nu en allierad som kan vara på väg mot en allvarlig och bestående instabilitet, säger Michele Dunne.

Hon påpekar samtidigt att en annan domstol nyligen dömde 17 studenter för att ha deltagit i ett upplopp. Trots att ingen skadades allvarligt i incidenten dömdes var och en av studenterna till hela 14 års fängelse.

Obama-administrationen hävdade på måndagen att de egyptiska dödsdomarna stod ”i strid med logik”. Tidigare hade Vita huset hoppats att fullt ut kunna normalisera de militära förbindelserna med Egypten igen, efter att de delvis begränsades efter kuppen mot den tidigare presidenten Muhammad Mursi i juli förra året. Nu tycks den utvecklingen vara betydligt mindre trolig.

Dödsdomarna, som av Amnesty International beskrivits som ”groteska”, och av New York Times som ”absurda”, kom efter en kort förhandling med tre domare i staden Minya. Human Rights Watch, HRW, hävdar att åklagarna inte lade fram några bevis mot någon av de enskilda individer som dömdes, och de flesta av de tilltalade var inte närvarande.

– Domstolen i Minya dömde över 500 personer till döden efter att en polis dödats samtidigt som ingen egyptisk domstol ens har förhört någon polis efter att långt över 1 000 främst fredliga demonstranter dödats sedan den 3 juli (då president Mursi störtades av militären), säger Sarah Leah Whitson, som är chef för HRW:s Mellanösternavdelning.

Alla dödsdömda stod åtalade för att ha deltagit i ett upplopp i Minya i slutet av augusti förra året, sex veckor efter att landets demokratiskt valde president hade störtats av militären. Minya är ett av det numera terroristklassade Muslimska brödraskapets starka fästen. Upploppet bröt ut efter att hundratals anhängare till Muslimska brödraskapet massakrerats i Kairo, och ledde till att flera kyrkor och polisstationer förstördes, samt till att en polis dödades.

Dödsdomarna kan överklagas. Men Michele Dunne menar att om de syftade till att återskapa stabiliteten i landet, så finns det inget som talar för att det kommer att fungera.

Dunne är medförfattare till en ny rapport, ”Egypt’s Unprecedented Instability by the Numbers”, som lanserades på måndagen, där både den växande repressionen och det tilltagande våldet mot statsmakterna är dokumenterat. Enligt rapporten har landets befolkning ”genomlidit de mest omfattande människorättsbrotten” och den mest omfattande terrorismen i landets moderna historia under den tid som gått sedan president Mursi störtades.

Rapportförfattarna har med hjälp av olika källor räknat ut att 3 143 människor dödades i samband med politiskt våld mellan militärkuppen den 3 juli förra året och fram till slutet av januari i år. Minst 2 528 av de dödade var civila, medan 60 var poliser och 281 föll offer för terroristattacker.

Samtidigt har närmare 16 400 människor gripits i samband med politiska manifestationer, medan ytterligare 2 590 personer – varav en stor majoritet tillhör Muslimska brödraskapet – gripits och sedan förblivit gripna, enligt rapportförfattarna.

Repressionen i Egypten är nu värre än den var under 50- och 60-talen när den dåvarande presidenten Gamal Abdel Nasser försökte krossa Muslimska brödraskapet, eller i efterspelet kring mordet på president Anwar Sadat 1981. Även antalet terroristdåd, och de dödsoffer dessa har skördat, har stigit kraftigt.

USA:s regering tycks nu vilja verka för att den egyptiska regeringen ska övergå till en mindre repressiv politik gentemot oppositionen, och i synnerhet Muslimska brödraskapet. Samtidigt besöker Obama denna vecka Saudiarabien, som är ett land som i hög grad ställt sig bakom den egyptiska militärens hårda linje mot Muslimska brödraskapet. Saudiarabien har inte bara stöttat den nuvarande egyptiska regimen med miljardtals dollar, utan har även erbjudit sig att ersätta de vapenleveranser som USA sköt upp efter militärkuppen förra sommaren, genom att för Egyptens del köpa in dessa från andra leverantörer, däribland ryska.

– USA och Saudiarabien är i grunden oeniga om vad som pågår i Egypten. Saudierna anser att alla former av hårda metoder som myndigheterna använder sig av är nödvändiga för att besegra terrorismen. Detta medan de flesta amerikanska politiker anser att denna taktik snarare göder terrorism och leder Egypten till ett tillstånd av bestående instabilitet, säger Michele Dunne.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Bedrägerier för miljarder i krigets Irak

Minst 10 procent av de 60 miljarder dollar som USA utlovade till återuppbyggnad i Irak kan inte redovisas. Ännu större summor har kastats bort på ofullständiga eller övergivna projekt, enligt en ny rapport.

Fria Tidningen

Få uppmärksammade USA:s tillbakadragande från Irak

USA:s militära intervention i Irak avslutades formellt i torsdags. Efter mer än åtta och ett halvt års krig satte USA:s försvarsminister Leon Panetta punkt för invasionen och den amerikanska flaggan halades ned vid en ceremoni i Bagdad. Men händelsen verkar ha gått de flesta obemärkt förbi i USA.

Fria Tidningen

Tobinskatt på G20-agenda

En skatt på internationella valutatransaktioner som skulle användas för fattigdomsbekämpning ska nu diskuteras av G20. Microsofts grundare, filantropen och miljardären Bill Gates, är en av förespråkarna.

Fria Tidningen

USA ”mindre enat” tio år efter 9/11

Tio år efter terrordåden mot USA så hävdar de flesta amerikaner att de respekterar mångfalden och religionsfriheten i landet. Långt ifrån alla anser dock att denna princip också omfattar muslimer. Det visar en ny opinionsundersökning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu