Det var strax efter påsk som sjukhusläkarföreningen anmälde Akademiska sjukhuset till Arbetsmiljöverket på grund av den ohållbara arbetssituationen på akutmottagningen. Akuten är underbemannad och trots att det löpande sker rekryteringsförsök blir långt ifrån alla tjänster tillsatta. Bara under de senaste tre månaderna har tre akutläkare slutat medan ytterligare en har blivit långtidssjukskriven – utbränd på grund av den tunga arbetsbelastningen.

– Det är svårt att få någon hit generellt och har ett ställe väl fått dåligt rykte så är det ännu värre. Universitetssjukhus ligger lägre lönemässigt och finns ingen betald forskning kopplad till tjänsterna, kan en läkare lika gärna välja att få betydligt bättre betalt för en likvärdig tjänst i Gävle, säger Jan Thorelius, ordförande i Sjukhusläkarföreningen i Uppsala.

Något som divisionschef Michael Gårdebäck, som ansvarar för akutsjukvården och rehabiliteringen på Akademiska sjukhuset, inte riktigt håller med om. Han menar istället att sjukhuset har ett gott anseende i Regionen.

– Även akuten har generellt gott anseende och vi har inga problem med att rekrytera läkare, utan att behålla dem. Det är problematiskt när man har så här stora utmaningar framför sig och det som har varit ett problem är arbetsmiljön. Akuten har haft högre personalomsättning än andra delar av sjukhuset.

Men problemen på akuten är flera. Platsbristen som råder på akuten medför att patienterna placeras ut där det är praktiskt möjligt. Något som kan betyda var som helst över hela sjukhusområdet. Dock kvarstår patientansvaret hos akutläkaren vilket medför att ronden som sedan görs blir både tidsödande och svår att genomföra.

– För akutläkarna ska samtidigt med ronden även sköta dagjouren. Det skapar en oerhörd stress hos dem att de aldrig får sova, liksom att försöka ha kontroll över patienter som ligger på helt andra avdelningar än de borde.

I många fall, menar han, kan detta rondförfarande medföra en klart försämrad patientsäkerhet genom att det kan ta tio till tolv timmar längre innan den ansvarige läkaren väl når sin patient.

– Det kan till och med leda till att patienter inte får vård i tid. En patient som hör till medicin kan hamna på ortopeden och ofta saknar personalen på de andra divisionerna tillräckliga kunskaper för de här patienterna, säger Jan Thorelius.

– Jag försöker inte påstå att vi är utan problem och tyvärr hamnar ett litet antal patienter fel vilket ju inte är riktigt bra men så ser verkligheten ut. Genom att utöka antalet vårdplatser till hösten så har vi möjlighet att lägga dem rätt från början, säger Michael Gårdebäck.

En provisorisk lösning med delegerat rondansvar till läkare på andra divisioner har tillämpats fram till den sista maj, Det är den lösning som sjukhusledningen förordar även under sommaren. Men det är bara att flytta problemen menar Jan Thorelius som anser att en dysfunktionell enhet som går på knäna genom beslutet görs till två.

– Vi menar istället att två läkare ska hyras in enbart för att sköta ronden. Budgeten för akutläkarna omfattar 22 tjänster, just nu är 13 av dem bemannade vilket betyder att de redan har dubbel belastning och under semesterperioden blir det ännu värre, säger han.

Att anlita rekryteringsföretag för att lösa personalfrågan är inte en möjlig lösning för Akademiska sjukhuset menar Michael Gårdebäck. Dels på grund av tidigare beslut tagna på högre nivå, men det är också en kvalitetsfråga.

– Vi tror inte de finns att få tag på heller. Men finns de, varken får vi eller vill vi ha Nisse från Man Power. Vi använder oss hellre av högkompetenta läkare som är anställda på sjukhuset eller som har jobbat här som kan patienttyper och journalsystem. Det är ett kvalificerat arbete att ronda patienter och vi vill därför ta in redan inskolade.

Vad kan ni göra mer från fackligt håll?

– Återigen ha kontakt med sjukhusledningen och invänta Arbetsmiljöverkets nästa inspektion i höst, det är så långt vi kan komma den lagliga, fackliga vägen. Och att skapa en opinion, säger Jan Thorelius.

Ett beslut har dock fattats som innebär någon form av ljusning, akuten kommer att få ytterligare sju vårdplatser till hösten. Det akuta behovet utgörs dock enligt Jan Thorelius av minst 15 vårdplatser.

– Men jag tycker att sjukhusledningen genom detta har tagit ett bra inriktningsbeslut.

Han hoppas även att ledningen kan se över tjänsternas utformning, och framhåller forskningen som oerhört viktig.

– De läkare som söker sig till universitetssjukhus vill dels arbeta med människor, dels forska. Med betald forskning kan man locka till sig läkare. Forskningen utgör ju en viktig del i det uppdrag Akademiska har som universitetssjukhus.

Michael Gårdebäck menar att beroende på hur man räknar så är det sju eller 21 nya vårdplatser som tas fram till hösten och att tjänster har utformats med både betald forskning och fortbildning som inslag. Ett speciellt projekt som pågår nu innefattar dryga dussinet läkare som utbildas för att få specialistkunskaper inom akutsjukvården. Han kallar dem morgondagens läkare.

Men vad görs idag, vad säger du till dina redan utarbetade kollegor på akuten som ska jobba i sommar?

– Vi jobbar dygnet runt i chefsledet för att lösa problemen. Jag är glad över att läkarfacket kommunicerat det här, vi är många som delar den här synen.