Hon filmar Kanadas brott | Fria.Nu
Fria Tidningen

Hon filmar Kanadas brott

2002 fängslades och torterades tre kanadensiska män i Syrien – med den kanadensiska regeringens goda minne. Den svenska filmaren Morvary Samaré är aktuell med dokumentären Ghosts, om de oskyldigt drabbade i efterspelen av WTC-attacken den 11 september.

Ett år efter terrorattacken mot World Trade Center anhålls och torteras tre kanadensiska män i Syrien: Abdullah Almalki, Ahmad El Maati och Muayyed Nureddin. Abdullah Almalki har åkt för att träffa sin farmor, Ahmad El Maati är där för att gifta sig och Muayyed Nureddin är på genomresa. De anklagas för samröre med al-Qaida, men inga bevis presenteras.

Det ska senare visa sig att den kanadensiska regeringen har tillhandahållit underlaget som lett fram till gripandena. Kanada har också bistått Syrien med de frågor som ställs under tortyren. Det är vad deras förhörsledare vid ett flertal tillfällen säger, att de är där på grund av de kanadensiska myndigheterna. Något som kommer att bekräftas 2008 i den så kallade Iacobuccirapporten av högsta domstolens Frank Iacobucci.

I två år är Abdullah Almalki inspärrad i ökända Far Falestin-fängelset. Han torteras dagligen. En återkommande tortyrmetod heter falka. Offret tvingas ta av sig kläderna, lägga sig på golvet med ansiktet nedåt, händerna bakom huvudet och fötterna i luften. Fem personer turas om att misshandla honom, ibland upp till ett dygn i sträck. Kraftiga rapp med elkablar på hans bara fötter avbryts bara när han är så illa däran att han inte längre känner smärta. Då hälls vatten på hans fötter så att han återfår känseln och tortyren kan börja om.

Liknande upplevde Ahmad El Maati och Muayyed Nureddin. Båda har vittnat om tortyr och att de har haft det svårt att återanpassa sig till det kanadensiska samhället. Utöver tortyren är de enda egentliga likheterna mellan männen att de rört sig i Mellanöstern under åren 1998 och 2003.

2004 är Almalki, El Maati och Nureddin hemma i Kanada igen. Nu börjar den långa resan för upprättelse. Den svenska regissören Morvary Samaré och hennes kanadensiska kollegor följde med på den resan under ett och ett halvt år.

Vem är du?

– Jag är 28 år gammal, föddes i Iran och flyttade till Sverige när jag var sex år. Jag har gått på filmskola i Danmark och 2006 flyttade jag till Kanada för att arbeta med den här produktionen. Jag har alltid varit engagerad i sociala och politiska frågor.

Vad handlar Ghosts om?
– Den ställer bland annat frågan om vad som händer med en människa som misshandlas dagligen under två års tid. Det är svårt att förstå hur mycket stryk en människas kropp kan tåla och hur mycket smärta en människa kan stå ut med. Den handlar också om processen som männen driver mot den kanadensiska staten. Vi följer männen i deras vardag och deras kamp för upprättelse.

Varför har ni gjort filmen?
- Eftersom det inte har skrivits särskilt mycket om det och ingen har gått på djupet med problematiken. För mig personligen är det också intressant eftersom Kanada är likt de nordiska länderna. Och precis som i de nordiska länderna har man sett sig som en garant för de mänskliga rättigheterna.

Vad hoppas ni kunna uppnå?
– Rädslan för externa hot finns överallt och risken för brott mot de mänskliga rättigheterna i jakten på terrorister är alltid stor. Det kan aldrig vara okej med tortyr. Förhoppningsvis kan vi skapa ytterligare debatt om balansen mellan demokrati och säkerhet. Men det har varit väldigt svårt att göra filmen. Männen var fortfarande misstänkliggjorda i Kanada under tiden som vi filmade och regeringen har varit väldigt bra på att hålla mycket hemligt. Ett viktigt syfte är att göra allmänheten uppmärksam på att detta har skett och fortfarande sker på olika håll i världen.

Vad gör att du tror på deras historia?
– Vare sig före eller efter den statliga Iacobuccirapporten har myndigheterna velat offentligöra all information om männens fall. De hade inte anklagats för något och det var ju också anledningen till att de inte blev gripna i Kanada. Vad som har hänt här grundar sig i ”guilt by association”, männen har misstänkts på grund av att de varit bekanta med varandra och råkat vara på fel plats vid fel tillfälle. Samtliga anhölls också under samma period då det rådde masshysteri efter den 11 september.

Skulle det här kunna hända i Sverige?
– Att en svensk medborgare skulle vara fängslad och torterad i två år som Abdullah Almalki är säkert otänkbart för de flesta. Samtidigt hände det ju något liknande 2001 med de två egyptierna som avvisades från Arlanda och som sedan blev torterade i egyptiskt fängelse.

Fakta: 

Ghosts premiärvisas den 18 mars på Human rights film festival i
Montréal. Cinema Politica är en ideell filmförening med bas i Montréal
som visar politiska dokumentärer för studenter. Cinema Politica har
filialer över hela världen, bland annat en nystartad i Stockholm.

Iacobuccirapporten från 2008 visade att den kanadensiska regeringen indirekt varit inblandad i tortyren av tre män. Kanada vägrar än i dag att be om ursäkt eller ge kompensation till männen.

Annons

Rekommenderade artiklar

Medierna delar mördarens världsbild

De reaktioner som följde på attackerna – långt in på lördagen – visar att liberala proffstyckare delar den norske massmördarens förvridna syn på islam, skriver Kristian Borg.

Fria Tidningen

Djup skildring av barnsoldaten på Guantanamo

Kanadensiske Omar Khadr var bara 15 år när han greps av amerikanska soldater i Afghanistan för nästan nio år sedan. Han är den ende västerlänning som fortfarande sitter fängslad på Guantanamo. En ny film berättar om hans öde.

Fria Tidningen

Vårt omättliga behov av Usama bin Ladin

En ikon har dödats, men som alla vet är ikoner inte beroende av en kropp för att leva. För det Marilyn Monroe eller Che Guevara representerade var det snarare en fördel att lämna den fysiska världen. Väl befriade från fysikens lagar skapar vi ikoner efter våra behov och önskemål.

Fria Tidningen

En krisgrupp med våldsam agenda

Sedan det kalla krigets slut har antalet tankesmedjor och ”oberoende analysinstitut” med säkerhetspolitiskt fokus vuxit lavinartat. Men de är inte alltid så fredsälskande och opartiska som de vill ge sken av, visar en kritisk studie av ett av de mest framgångsrika instituten.

Fria Tidningen

Kvinnomuseum kan bli verklighet i Umeå

Vänsterpartiet vill öppna ett kvinnohistoriskt museum i Umeå. Jättebra, tycker Ebon Kram, ordförande för Dea-föreningen för Kvinnohistoriskt museum, men ser hellre ett nationellt kvinnomuseum i likhet med det i Danmark.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu