Fria Tidningen

Korsstygnsninjan från Hälsingland

Maria Halvarson kombinerar traditionella mönster med en radikal, anarkistisk hållning i i sina broderier. Ofta kommer de i form av politiska variationer på gamla visdomsord. ”Jag upptäckte att man inte behöver följa givna mönster”, säger hon.

Ser man noga på Maria Halvarsons utsökt broderade och ytligt sett traditionellt välmenande tänkespråk ”Du är aldrig ensam” upptäcker man att mönstret består av övervakningskameror och avlyssningsapparatur som diskret knyts ihop av oskyldiga trådar till ett nät in i minsta fönster. Så ensam är du inte.

Maria Halvarson kallar sig Korsstygnsninjan. Det står för ”stygn med edge”, som hon säger, för en radikal, ilsken hållning. Kombinationen anarkistisk textil och traditionellt broderi känns oväntad, i samband med det faktum att hon alltid stickat, sytt och broderat som både mamma och farmor hemma i Stråtjära i Hälsingland.

– Jag upptäckte så småningom att man inte behöver följa givna mönster…

Hennes första stora avvikelse blev broderiet ”Space Invaders”, som följts av andra nostalgiska tv-spel, politiska variationer på gamla visdomsord och broderier ur nyhetsflödet, som Göteborgskravallerna. Med en tidningsbild som förlaga har Maria Halvarson broderat stenkastande demonstranter i svartvitt. Fruset av timmars korsstygnsarbete måste bilden begrundas: varför är avstånden så stora att några kastar sten? Stenkastning kan sällan försvaras, men vilka demokratiska brister vittnar den om?

Kanske var det med sådana frågor Maria Halvarson tog till nål och tråd och broderade tänkespråket ”I sublimate my rage through needlework”, i anarkistiskt rött på svart.

En annan broderad text säger: ”Det anstår mig inte att göra mig mindre än jag är”, en uppfordrande tröst för den som råkar möta dumheten någon gång.

Maria Halvarsons gamla tv-spel är inte bara nostalgi, utan också som en begrundan av medievärldens våld, som barn och ungdomar växer upp i och som ter sig så naturlig att den inte syns, än mindre diskuteras.

Hennes konstnärliga arbete ger henne mycket tid att tänka:

– Man sitter djupt försjunken i arbetet och det är väldigt lugnande – men samtidigt är det spännande att se vad som händer med en bild eller idé när den broderas.

En bild kan ta en vecka att göra och de stora två-tre månader. Ingen har skakat på huvudet åt hennes verk, tvärtom. Maria Halvarson har lärt sig det mesta själv och hon deltar i de mycket aktiva communities som finns på nätet och som speglar en bred och stark rörelse som bara växer, menar hon.

– Korsstygn är populärt bland nybörjare. Det är lätt att komma i gång och att bestämma svårighetsgraden. Brodera med stora stygn är lättast.

Hon går första terminen på Textilhögskolan i Borås. Målet är att bli textilingenjör, som kort sagt betyder ”att gå ner på fibernivå” och arbeta med produktutveckling, kvalitetskontroll och grundforskning. Hon antyder att det är textilämnets nördvariant.

Textilingenjörer lär sig mycket som en textilkonstnär kan ha nytta av, och hon vill arbeta vidare med sin konst.

– Kanske kommer den att dominera i framtiden, det får jag se.

Maria Halvarson har haft en utställning i Gävle och deltar nu i Craftwerk 2.0 på Länsmuseet i Jönköping (se artikeln här intill).

Fakta: 

Läs mer om politiskt hantverk på www.craftster.org och www.kravallslojd.se. Bilder av Maria Halvarsons broderier finns på www.flickr.com/photos/cross_stitch_ninja.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Munch målade själens källarskrubb

I år firas konstnären Edvard Munchs 150-årsjubileum. Niels Hebert påminner om några centrala verk och tecknar en skiss av konstnärens bakgrund, som lär ha varit ett rent helvete.

Fria Tidningen

SVT sätter ord på tystnaden

SVT:s dokusåpa Konstkuppen och dess programledare Lena Philipsson har sågats av kritikerna. Niels Hebert tycker att programmet är ett exempel på genial folkbildning.

Fria Tidningen

Krönika: Måttfullhet en grogrund till censur

Vad handlade revolutionen i Egypten om, på ett allmänmänskligt plan? Hur såg Egypten ut innan den 25 januari 2011? Niels Hebert reflekterar kring ett möte med filmaren Amal Ramsis, vars dokumentär Forbidden hade Sverigepremiär i förra veckan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu