Fördjupning


Pål Castell
Fria.Nu

Plantera stadens visioner

Anna, som har anlagt Den hemliga trädgården, är bara ett exempel av flera på människor som tagit saken i egna händer. Det skulle kunna vara många fler.

För att uppnå detta måste vägen till delaktighet vara enkel och tillgänglig för alla. Detta kan ske genom mer direkta processer mellan planerare, förvaltare och brukare. Överlag behövs en mer positiv inställning till brukarmedverkan och mer upplysning om de möjligheter till delaktighet som faktiskt finns.

Vi önskar att det fanns möjlighet för stadens invånare att adoptera en plats under en viss tid. Ett konkret förslag är att medborgarna enkelt skulle kunna gå in på stadens hemsida och på en karta pricka för den plats man vill adoptera tillsammans med en kort beskrivning av vad man vill göra.

Det skulle även vara möjligt att markera en plats som man redan tagit sig an för att förhindra att det arbete som lagts ner röjs bort. Liknande system har bland annat varit i storskaligt bruk i den holländska staden Utrecht sedan 1980-talet.

En annan viktig aspekt är närheten till platsen. Engagemanget får inte riskera att dö ut på grund av att platsen ligger för långt bort. Vi vill därför poängtera betydelsen av att få tillgång till mark i anslutning till sitt bostadsområde.

Allmännyttan i Göteborg har faktiskt, i sitt ägardirektiv, starka formuleringar om att uppmuntra och underlätta för hyresgäster att ha inflytande över sina närmiljöer. Detta kan utvecklas bättre i praktiken och omfatta mer än att pyssla om en liten rabatt.

Den rådande klimatkrisen aktualiserar frågan om odling för eget bruk och i framtiden kan vi förhoppningsvis köpa närproducerad mat även i innerstaden.

Fakta: 

Läs alla delar i argumentserien Staden:

Jimmy Sand, gästredaktör: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75216">Staden i fokus</a>

Joakim Forsemalm: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75217">Alla sjunger I love you</a>

Catharina Thörn: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75330">Vem får rätt till staden – medborgaren eller konsumenten?</a>

Anders Gardebring: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75433">Bygg tätare och mer innerstad</a>

Replik på Gardebrings artikel: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75706">”Nya stadsdelar ska teckna sig på egna meriter”</a>

Johannes Åsberg: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75574">Bygg urbant och klimatsmart</a>

Jens Forsmark: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75665">Stadsutglesning förvärrar växthuseffekten</a>

Lena Jarlöv: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75776">Den efterfossila staden – hot eller möjlighet?</a>

Jan Wiklund: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/75807">Stadskonkurrens skapar dysfunktionella städer</a>

Pål Castell, Sara Danielsson och Ilona Stehn: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/76114">Staden är ditt vardagsrum</a>, <a href= "http://www.fria.nu/artikel/76118">Plantera stadens visioner</a>

Jimmy Sand, gästredaktör: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/76321">”Det är vår rättighet att vara delaktiga”</a>

Tinda Lund-Tengby: <a href= "http://www.fria.nu/artikel/76314">Hemlösa som jobbar – livet på gatan i Paris</a>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Staden är ditt vardagsrum

Den moderna staden vimlar av icke-platser – ytor som tycks ha blivit över när andra ytor med mer tydliga funktioner definierats. Staden tillhör alla som bor i den, och att vi har mycket att vinna på att använda den på ett mer aktivt sätt diskuterar Pål Castell, Sara Danielsson och Ilona Stehn från nätverket Plantera staden.

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

En friare fri programvara

Fri programvara handlar om frihet, frihet att låta kreativiteten flöda och möjligheten att dela med sig av den. Är det i praktiken så, som många hävdar, att det inom fri programvara inte finns några jämställdhetsproblem eftersom det ligger i dess natur att vara fri? Alla med de ekonomiska och praktiska förutsättningarna har ju möjlighet att bidra till valfritt fri programvaruprojekt, alla kan vara med. Men hur ser det egentligen ut i dag?

Fria Tidningen

Det demokratiska Debian

Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu