Fossila bränslen ett arbetsmiljöproblem
Ny forskning visar att människor som regelbundet exponeras för dieselavgaser i sitt arbete utsätter sig för stora hälsorisker. Samtidigt kan den nya miljötekniken som utvecklats för att ersätta råoljebaserad diesel få svårt att överleva på grund av ogynnsam skattepolitik.
De som arbetar inom byggnads- och transportsektorn, två sektorer som tillsammans omfattar hundratusentals svenskar, är de yrkesgrupper som utsätts för mest dieselavgaser. En ny studie har under året visat alarmerande resultat om avgaspartiklarnas negativa effekter. De nya rönen har för första gången kunnat fastställa att avgaserna även är farliga för hjärnan.
Thomas Sandström, professor i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet där studien gjorts i samarbete med Zuyd-universitetet i Holland, hävdar att upptäckten att dieselavgaser kan leta sig in via luktnerven och påverka hjärnan är ett stort genombrott.
– Att hjärnan påverkas är allvarligt eftersom den har en överordnad roll i kroppen som bland annat reglerar blodtryck, hjärtrytm och andning. Det kan slå hårt mot känsliga personer, säger Thomas Sandström.
Sedan tidigare har det varit känt att de fettlösliga partiklarna i avgaserna innehåller cancerogena ämnen, orsakar koncentrationssvårigheter och minskar hjärtats förmåga att ta upp syre.
Nya och miljövänliga drivmedel finns att tillgå och används på en del arbetsplatser för att befria personal och kunder från dieselavgaser. Men en bugg i skattelagstiftningen kan dock hindra alternativa drivmedel som baseras på naturgas från att bli konkurrenskraftiga jämfört med den diesel som framställs från råolja i miljöbelastade oljeraffineringsprocesser.
Johannes Nilsson, vd för Ecopar som är ett av två företag i Sverige som utvecklar syntetisk diesel, tycker att de missgynnas skattemässigt av regeringen.
– Vi borde beskattas som naturgas eftersom det syntetiska drivmedel vi tillverkar består av 100 procent naturgas. Men i dag beskattas vi som dieselolja vilket inte alls är logiskt. Om vi började beskattas som naturgas skulle vi ha större potential att fortsätta utveckla våra produkter och även sänka priset till kund, säger han.
De som löper störst risk att drabbas av dieselns effekter är yrkesarbetande som arbetar nära dieselmotorer inomhus. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket befinner sig 70 000 svenskar i riskzonen, de värst drabbade yrkeskategorierna är gruvarbetare, truckförare och fordonsmekaniker. De som arbetar under tak kan i värsta fall utsättas för uppemot 20 gånger mer avgaser än de kollegor som arbetar utomhus.
Per Hedebark, vd på Lipac som hyr ut liftar och arbetsplattformer till kunder, använder sedan 2004 enbart syntetisk diesel i sina arbetsmaskiner trots att det är dyrare.
– Det är det värt. Alla våra kunder märkte skillnad på direkten, det går inte ens att jämföra. Många hade problem med huvudvärk och slemhinnor innan, så vi tycker givetvis att det är värt de extra pengar det kostar, säger han och fortsätter:
– Vi har börjat ge upp det här med skattelagstiftningen, vi kan bara konstatera att det inte finns något miljöintresse hos våra beslutsfattare. Regeringen diskvalificerar miljövänliga alternativ med sin höga skattesats, det finns drivmedel som är mycket bättre ur arbetsmiljösynpunkt. Men det handlar inte om det, det här handlar enbart om att optimera skatteintaget.
Erik Olsson, forskare på Chalmers inom institutionen för tillämpad mekanik, tror även han att det kan bli tufft för syntetisk diesel att slå sig fram.
– De syntetiska drivmedel som finns är betydligt renare än vanliga dieselbränslen, så ur den synpunkten är det ett förnämligt bränsle. Men det är klart att det har svårt att konkurrera prismässigt mot vanlig diesel som raffineras på konventionellt sätt. Det vill säga, det är svårt att tävla mot sådant som man pumpar upp gratis från marken.
Thomas Sandström, professor i folkhälsa och klinisk medicin, är osäker på vad den dåliga arbetsmiljön kan betyda på sikt.
– Tänker vi både på transport- och byggsektorn är de gigantiska. Jag vet inte hur många som kan tänkas beröras av det här. De definitiva effekterna är att dieselavgaser påverkar koncentrationsförmågan. De andra effekterna som ytterligare påverkan på hjärna, hjärta och lungor vet vi inte vad det kan betyda på längre sikt. Det skulle vi behöva mer forskningsanslag till, säger han.
Claes Trägårdh, enhetschef på Arbetsmiljöverket, är medveten om dieselavgasernas fara men mer förtegen om vad som kan göras.
– Vi tycker det är trist, och vi framhåller alltid miljövänliga bränslen i våra remisser till regeringen. Mer kan vi inte göra, säger han.
Syntetisk diesel:
• Syntetisk dieselolja kallas även Fischer-Tropschdiesel, FT-diesel eller GTL-bränsle (Gas-to-liquid). Detta drivmedel innehåller mindre aromatiska kolväten och mer paraffin. Bränslet kan användas i konventionella dieselbilar och ger lägre utsläpp av de flesta miljöfarliga komponenter vilket innebär att utsläppen av hälsofarliga ämnen kan minska även från befintliga motorer.
• Bränslet framställs idag i mindre skala från naturgas men kan på sikt även produceras förnybart från exempelvis skogsråvara. Tillverkning av syntetisk diesel ur biomassa (BTL = Biomass-to-liquid) sker huvudsakligen i fyra steg:
1. Omvandling av biomassa till syntesgas (kolmonoxid + vätgas) genom förgasning.
2. Gasen renas från föroreningar, bl a svavel och tjärämnen.
3. Omvandling av syntesgasen till syntetisk råolja genom Fischer-Tropsch-syntes.
4. Upparbetning av den syntetiska råoljan till främst syntetisk diesel och nafta.
• Det finns två leverantörer av syntetisk diesel i Sverige. I båda fallen handlar det om GTL-diesel, det vill säga syntetisk diesel tillverkad ur naturgas. Denna syntetiska diesel innehåller även låginblandning av biodiesel.
Källa: www.miljofordon.se