”Varför ska man ha läxor för läxans skull?” | Fria.Nu

Fördjupning


Gustav Grändeby
Fria Tidningen

”Varför ska man ha läxor för läxans skull?”

Botkyrka friskola är i stort sett läxfri. Istället för hemläxor erbjuder man barnen att få läxhjälp på skoltid. Det är bra, tycker skolforskaren Jan-Olof Hellsten. ”Hemläxor kan vara kontraproduktivt. Det finns mer forskning om köksknivar än om hur barn påverkas av läxor”, säger han.

Botkyrka friskola har funnits sedan början på 1990-talet och är en avgiftsfri skola för elever från förskoleklass upp till nian. Skolans lummigt gröna omgivning visar inga tecken på att tunnelbanan faktiskt bara ligger några stenkast därifrån. Synen på undervisning skiljer sig från den traditionella. Här är grundtanken att elevernas ryggsäck ska väga så lite som möjligt efter skoltid.

– Vår tanke är att eleverna ska göra sina uppgifter på skoltid. Vi planerar skolarbetet utifrån vår timplan och delar inte ut läxor från årskurs fem och uppåt, säger skolans rektor Berit Wikman, som betonar att de av pedagogiska skäl ruckat på hemläxprincipen för de yngsta eleverna.

Skolan förespråkar läxfritt. Men skolbarnen i årskurs 1–4 får emellanåt ta med sig skolböckerna hem. Anledningen är att eleverna i de lägre årskullarna inte ska få problem längre fram.

– Vi tror att barn i lägre åldrar behöver befästa grundläggande kunskaper i ämnen som svenska och matematik och att hemläxor kan underlätta läsinlärningen. Det är mycket som behöver automatiseras i den åldern, säger hon.

Skolans hållning är annars att eleverna ska arbeta med uppgifterna under skoltid där de får handledning. Elever som inte hinner med uppgifterna erbjuds extra stöd av lärarna.

– De har möjlighet att stanna kvar när dagen är slut och få hjälp. Det är lärarnas skyldighet att hjälpa eleverna. Det viktigaste för oss är att eleverna förstår och gör uppgiften, säger hon.

Det finns människor som har reagerat på att skolan inte har läxor även om Berit Wikman har märkt att arbetsformen blivit mer accepterad de senaste åren.

– Jag förstår inte varför man ska ha läxor för läxans skull. Det är bättre att eleverna arbetar med uppgifterna på skoltid. Det är inte alltid så att barnen har möjlighet att få hjälp med läxorna i hemmet, säger hon.

Berit Wikman vill inte göra någon stor sak av skolans arbetsmetod men understryker att det är ett effektivt sätt att arbeta på.

– Vår idé är att främja och planera för att eleven tar eget ansvar och gör klart sina arbetsuppgifter på skoltid. Vissa elever behöver mer hjälp med matten medan andra behöver mer hjälp i engelska. Då får de individuell hjälp av lärarna istället för att alla elever går hem med samma läxa, säger hon.

Charlotte Holgersson, som är lärare för skolbarnen i årskurs fem, menar att det är ett rättvist sätt att arbeta på.

– Det kan vara en fördel att inte ge läxor. När jag har arbetat på andra skolor kunde jag ibland få en känsla av att de mest engagerade föräldrarna gjorde läxorna åt sina barn. Medan det fanns andra barn som hade svårt att komma i gång och som inte hade någon förälder hemma som kunde hjälpa dem.

– Det är viktigt att vi lärare utgår från elevens kunskaper och inte från föräldrarnas när vi leder dem vidare i sin utveckling, säger hon.

Idén om att minimera antalet hemläxor får stöd av Jan-Olof Hellsten, i dag pensionär men under många år skolforskare på Uppsala universitet. Han menar att hemläxor rent av kan vara kontraproduktivt.

– Läxor är det klart mest dominerande arbetsinstrumentet som används i skolan. Men det märkliga är att det knappt finns någon forskning kring om läxor är bra eller dåligt. Det finns mer forskning om köksknivar än om hur barn påverkas av läxor, säger han.

Jan-Olof Hellsten, som arbetade som mattelärare innan han blev verksam på Uppsala universitet, vill förtydliga vad han menar.

– Jag har själv varit lärare och är absolut inte emot läxor som arbetsform. För att lära sig måste man plugga glosor och räkna matte tills ögonlocken krullar sig. Men däremot är jag emot hemläxor, säger han.

Den pensionerade skolforskaren menar att det finns flera skäl att oroa sig för läxans konsekvenser på grundskoleelever.

– Det är svårt för barn att skilja på gränsen mellan inlärning och överinlärning och veta hur mycket tid de ska ägna åt uppgiften. Dessutom vet man inte vilken arbetsmiljö barnen har när de arbetar hemma.

– Det märkliga är att man av hälsoskäl rekommenderar vuxna att hålla isär fritid och jobb, när man inte gör det med barn. Hur svårt tror du inte det är för ett barn att hålla isär arbete och fritid när inte ens vuxna klarar av det, frågar han.

Jan-Olof Hellsten hävdar att föräldrars stöd med hemläxan i många fall kan stjälpa mer än hjälpa.

– Föräldrar kan ibland förstöra för sina barn eftersom de inte är tränade på hur man lär ut. Matte är ett ämne som föräldrar ska undvika att lära ut om de inte väldigt medvetna om vad de gör. Risken är att man säger vad det ska stå för siffra i stället för att få barnet att förstå hur de räknar ut den, säger han och exemplifierar även historia som ett sådant ämne.

– När föräldrar försöker att hjälpa till med historia är risken stor att de mest förmedlar fakta och årtal. Det är lätt att ämnet uppfattas felaktigt när det lärs ut fel. Historia handlar mer om sammanhang än om händelser, säger han.

Om Jan-Olof Hellsten redan poängterat att läxor kan vara dåligt av hälso- och arbetsmiljöskäl vill han även framhålla att de kan tära på familjesituationen.

– Jag har själv hjälpt mina barn och när man försöker att hjälpa dem kan det ibland bli en spänd situation. Den konflikt eleven har med ämnet kan de sedan få med föräldrarna. Man drar in skolans konflikter i hemmet, säger han.

Av just de här anledningarna önskar sig Jan-Olof Hellsten mer forskning i ämnet.

– Vi behöver utforska och analysera läxläsningens konsekvenser så att vi vet vad den faktiskt innebär. Vi är på samma nivå inom läxläsningen som vi var i biologin innan vi började dissekera människokroppen. Läxan har alltid varit för självklar och slentrianmässig för att analyseras, säger han.

Hur vill du att skolan ska se ut?

– Jag tycker att man ska ta bort hemläxorna och utöka antalet skoltimmar. Men om läxan försvinner ställs det andra krav på utformningen av skolarbetet. Det kommer att kosta pengar, men jag tror att det är värt att satsa på, säger han.

Socialdemokraterna menar i sitt skolpolitiska förslag att skolor ska erbjuda minst två timmars schemalagd läxläsning i veckan. Förslaget har motiverats med att alla föräldrar inte har möjlighet att erbjuda sina barn läxläsning. Det är ett förslag som gillas av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

– Det skulle bli en oerhörd resurs och möjlighet för de barn som inte har lika stora möjligheter att få hjälp på hemmaplan. Många föräldrar har redan i dag svårt att få ihop livspusslet, säger hon.

Eva-Lis Sirén menar att förslaget skulle kompensera för de olika miljöer elever växer upp i.

– Det som avgör resultaten och om eleven lyckas är ofta vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. För många elever skulle det betyda mycket att få läxhjälp under skoltid, säger hon.

Berit Wikman, rektor på Botkyrka friskola, drar en sportmetafor för att jämföra skolans pedagogik med den traditionella.

– Lärarna här på skolan är som curlingföräldrar fast i positiv mening. Vi curlar barnen i den bemärkelsen att vi ser till att eleverna får många chanser och att vi är väldigt måna om att de ska lyckas, säger hon.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Den omvända integrationspolitiken

Regeringen använder nu den kritiserade Rosengårdsrapporten som underlag när de sätter Säpo på att kartlägga radikaliseringen av muslimska grupper i förorterna. Kritiker FRIA pratat med anser att integrationspolitiken är cynisk och att den sker på muslimernas bekostnad.

– Jag förstår inte varför regeringen dramatiserar radikaliseringen när de inte ens vet om den existerar, säger Rosengårdspolitikern Andreas Konstantinides (S).

Fria Tidningen

Den sjuka försäkringen

Den nya sjukförsäkringen har debatterats flitigt i media och bland riksdagspolitiker och tjänstemän från Försäkringskassan. Men vad tycker den grupp som påverkats av de hårdare reglerna? FRIA har gett ordet till ett antal människor i Sverige vars vardag ändrat skepnad.

Fria Tidningen

Föräldrar utan makar stångas mot kärnfamiljsnormen

Det finns en grupp som samhällskroppen inte är byggd för. En grupp som politiker och media framställer som offer – men som det i praktiken blundas för. De utgör en tredjedel av Stockholms föräldrahushåll och en femtedel i resten av Sverige. Ensamföräldrarna."Det finns väldigt många ensamstående, men väldigt lite stöd för dem", säger Helene Sigfridsson från Makalösa föräldrar.

Förbifarten förbi?

Förbifart Stockholm är en av de stora krukskärvorna från Dennispaketet som under de senaste åren fått nytt bränsle. Vägen som ska förbinda södra och norra Stockholm engagerar återigen politiker, organisationer och allmänhet. Nu har regeringen gett Vägverket i uppgift att utreda miljökonsekvenserna ytterligare. – Det kan tyda på att regeringen har fått kalla fötter, säger Magnus Nilsson, trafikexpert på Svenska Naturskyddsföreningen.

Fossila bränslen ett arbetsmiljöproblem

Ny forskning visar att människor som regelbundet exponeras för dieselavgaser i sitt arbete utsätter sig för stora hälsorisker. Samtidigt kan den nya miljötekniken som utvecklats för att ersätta råoljebaserad diesel få svårt att överleva på grund av ogynnsam skattepolitik.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu