Riddaren Don Quijote och hans väpnare Sancho Panza har nog aldrig skådats så ömsint som här. Salongens barn sitter som tända ljus; än mer upptända när den olycksalige hjälten i stridens hetta antar bekanta former från dataspelens blippande robotvärld. Föreställningens stora förtjänster ligger också framför allt i en stark formmedvetenhet som skänker behagfull trygghet åt berättelsens exotiska inslag; barnpubliken har inget att invända mot Don Q: s val av ondsinta fiender, må de så vara väderkvarnar eller nunnor.

Viktigt är förstås också att skådespelarna med humoristisk medveten säkerhet går in i och ut ur sina roller. Utgångspunkten är en lektion där en förnumstig barnaplågare till lärare, härligt spelad av Rebecca Alverfors, förhör eleverna Jörgen och Carina på läxan om Cervantes Don Quijote. De blir inte svaren skyldiga; Jörgen Thorsson går in i rollen som Don Q medan Carina Söderman som plågad fåraherde, räddad av spelets ädle riddare, axlar Sancho Panzas väpnarroll.

Sara Estlings föreställning lever högt på en rent fysiskt kännbar rytm i spel, musik och sång; Don Quijotes romantiska kärleksbrevsballad till sin Dulcinea är bara ett av flera uttrycksfulla exempel. Scenbildens tre olika stora vita lådor används lika enkelt som praktiskt till att i flygande fläng mitt under riddarens pågående attack bygga upp omgivningens dramatiskt kuperade landskap eller i en annan rafflande scen bli en båt på ohjälplig väg att glida ut från land.

Carina Söderman gör något alldeles extra av sin Sancho Panza; undergiven och i ständigt chocktillstånd över sin herres väl fantasifulla tilltag försitter hon inte ett enda tillfälle att vid sidan om spelet meddela oss i publiken sin avvikande åsikt om kampens negativa utsikter. Jörgen Thorssons spattiga antihjälte är en ren fröjd att skåda; även när han redan är på god väg att duktigt göra bort sig vinner han ändå, med troskyldigt naiv uppsyn, publikens odelade sympati. Det var länge sedan jag såg en så rolig och fullständigt helgjuten barnföreställning. Ta tag om närmsta barn eller barnbarn och beställ genast biljetter!

Recensionen är tidigare publicerad i Bohusläningen.