• Hanna Olsson på Johan & Nylund servar kunder och tar betalt – men bara med kort.
Stockholms Fria

Funktionsnedsatta och äldre drabbas när kontanter försvinner

En stor del av handeln vill sluta ta emot kontanter. Men utsatta grupper drabbas när allt fler säger nej till sedlar och mynt.

”Sverige har förklarat krig mot kontanter” skrev amerikanska Business insider för några år sedan, eftersom vi avvecklar kontanterna snabbare än något annat land. I en färsk undersökning från KTH svarade hälften av 741 tillfrågade handlare inom dagligvaruhandel och ”sällanköp” att de kommer att sluta acceptera kontanter senast år 2025.

– Men vi tror att det kommer att gå ännu fortare, säger Bengt Nilervall, expert på betalfrågor på branschorganisationen Svensk handel.

Detta eftersom kontanthanteringens kostnader enligt rapporten väntas stiga, och eftersom fenomenet antas ha en ”smittande” effekt när vissa handlare väl fattar sina beslut. I dag görs 80 procent av alla köp inom detaljhandeln med kort.

– Jag tror att det är 90 procent år 2020, säger Bengt Nilervall och påpekar att handeln ändå ligger efter kollektivtrafik, parkeringsautomater och en del hotell, som helt har avvecklat kontanthanteringen.

Utvecklingen mot kontantlöshet är positiv, anser fyra av tio i Sverige, medan tre av tio har en negativ syn på att kontantanvändningen minskar, enligt Riksbanken. Andelen mest negativa har fördubblats på bara två år.

– Vi är lite bekymrade över att alla grupper inte hänger med eller känner sig bekväma. Det är de äldre, personer med olika funktionsnedsättningar och nyanlända svenskar. Här behöver både bankerna, myndigheter och vi i handeln bli bättre på att stötta, säger Bengt Nilervall.

Som exempel nämner han möjligheten att använda ljudeffekter för att underlätta för synskadade som ska betala med kort.

Lobbygruppen Kontantupproret som arbetar mot utvecklingen har på sin hemsida samlat berättelser från personer som vill behålla kontanterna, bland annat personer med funktionsnedsättning, minnessvårigheter och problem att hantera koder. Björn Lindström i Tyresö skriver om sina föräldrar: ”De har hemhjälp två gånger i veckan med bl.a. inköp av mat. De vill inte lämna ut bankkort och kod till olika personer från hemhjälpen (vem vill det?). Då återstår kontanter. [...] Våra sedlar och mynt är giltiga betalmedel i Sverige. Hur det kan vara tillåtet för banker att inte ta emot kontanter övergår mitt förstånd.“

I fjol överlämnade pensionärsorganisationen PRO in 139 064 namnunderskrifter till finansmarknadsminister med kravet att få fortsätta använda kontanter även i framtiden.

En annan grupp som går mot osäkra tider när kontanterna försvinner är EU-migranter som arbetar med exempelvis gatuförsäljning eller tiggeri. Eftersom de ofta saknar adress kan de inte få svenskt bankkonto eller Swish.

– Vissa grupper kan drabbas relativt hårt om kontanterna försvinner. Tyvärr gäller det inte minst grupper som inte alltid har det så lätt, till exempel [...] immigranter. Dessa grupper har sina berättigade platser i samhället och därmed blir det i mångt och mycket en politisk fråga i vilken mån kontanterna ska avskaffas, säger Peter Öhman, professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet Sundsvall till sajten forskning.se.

Enligt Bengt Nilervall finns även andra risker med att förlita sig helt på digital handel.

– De som tar steget är väldigt beroende av att det fungerar. Ligger systemet nere ett par timmar en lönelördag kan det få stora effekter. En annan fråga är it-säkerheten. Det måste man ha höjd för med backuplösningar. Det här med betalningar är en förtroendefråga.

Att systemen har brister blev tydligt för Skandiabankens kunder i veckan. På grund av tekniska problem såg deras konton tomma ut under flera timmar och räkningar kunde inte betalas. Ett annat exempel är Stockholms stads nya parkeringsapp, som har legat nere flera dagar under hösten.

Hur kommer det sig att Sverige ligger före alla andra länder i utvecklingen mot kontantlöshet?

– Vi leder definitivt den ligan och det beror på många saker. I grund och botten måste man ha förtroende för banksystemet och rättsväsendet. För det andra tror jag att vi har en it-mognad, vi anammar tekniken snabbt. Vi har också högre kostnader för arbetskraft, vilket gör att vi tittar på tekniklösningar, säger Svensk handels Bengt Nilervall.

Självutcheckning ur mataffärer är ett exempel. Det syftar till att minska behovet av kassapersonal. Ett fjärde skäl att Sverige går i bräschen tror Bengt Nilervall är att Riksbanken avreglerat kontanthanteringen, som för banker och den privata sektorn som hanterar pengarna är en förlustaffär. Därför vill de ersätta den med kortbetalningar.

Dessutom är det i Sverige lagligt för affärer att säga nej till kontantbetalning, vilket sticker ut internationellt.

– Så det är ytterligare en pusselbit som driver utvecklingen. Sedan tycker många handlare att det är smidigare att hantera digitala betalningar, men det skulle ju inte ha gått om vi inte har konsumenterna med. Tyskarna till exempel älskar ju sina kontanter. Alla de faktorerna har gjort att vi är där vi är i dag.

Johan & Nylund på Södermalm är ett av flera kaféer i Stockholm som helt har valt att sluta ta emot kontanter. All betalning sker via kortterminalen Izettle. Kassaregister finns i systemet och alla kortbetalningar registreras i en app.

– Det är smidigare och tar inte lika lång tid när man ska räkna kassan på kvällen. Men framför allt är det säkrare, säger Hanna Olsson, barista på kaféet.

Reaktionerna har varit mestadels positiva eftersom de flesta redan betalar med kort. De som undrar varför brukar visa förståelse för argumenten, berättar Hanna Olsson.

Har ni tänkt på att det kan utesluta vissa grupper?

– Nej, våra gäster som är till exempel funktionsnedsatta, blinda eller döva tycker att det fungerar bra, säger Hanna Olsson och menar att kontantfritt märks alltmer i samhället och att fler kommer att följa efter.

Fakta: 

Minskad kontantanvändning

• Mellan 2007 och 2015 minskade kontanter i cirkulation med nästan 15 procent. Kontantuttagen har nästan halverats de senaste tio åren.

• 97 procent av befolkningen har tillgång till bankkort och 85 procent har tillgång till internetbank.

• En genomsnittlig svensk gjorde 290 kortbetalningar under 2015. Genomsnittet för EU ligger på 104 kortbetalningar per år.

• Betalningstjänsten Swish har för närvarande närmare 5,7 miljoner användare. Källa: Riksbanken

• ”Den kontantfria handeln – framtidsutopi eller verklighet redan år 2025?” är ett forskningsprojekt vid KTH som tagits fram i samarbete med bl a Svensk handel. Slutrapporten presenteras i dag.

Här kan du inte betala med kontanter i Stockholm (urval)

• Svenska Bios biografer Victoria och Grand

• Telia och Tele2:s butiker

• Abba-museet och Pop House Hotel på Djurgården

• Johan & Nyström, ETC bokkafé, Rosendals trädgård, veganska Delivore med flera kaféer.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Bilfri dag med fastighetskapitalet

Medborgardriven stadsutveckling kallas det när fastighetskapitalet firar bilfri dag med Stockholms stad, skriver Kristian Borg.

Stockholms Fria

Strejkvarsel på Samhall

– Vi vill ha samma lönehöjningar som övriga lågavlönade inom LO, säger IF Metalls Christer Eriksson.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu