Liten insyn i kungens miljonregn | Fria.Nu
  • Trots att kungahusets apanage ökat kraftigt på senare år är insynen i hur pengarna spenderas väldigt begränsad.
Fria Tidningen

Liten insyn i kungens miljonregn

Förtroendet för kungahuset minskar. Men i riksdagen är det svårt att få igenom motioner för ökad insyn i hovets verksamhet. Inte minst när det gäller hur alla miljoner i statliga anslag används varje år.

Stödet för det svenska kungahuset sjunker, enligt en undersökning Expressen har gjort tillsammans med Demoskop. Av de 1 086 personer som deltog har nästan var femte person mycket litet förtroende för kungahuset. 39 procent har mycket eller ganska stort förtroende för kungahuset, jämfört med 45 procent av tillfrågade 2014.

– Det är en republikansk strömning som är på uppåtgående, säger Peter Santesson, opinionschef på Demoskop, till Expressen.

Men republiken Sverige lär knappast bli verklighet inom någon snar framtid. Förra året lämnade representanter för fem politiska partier – V, S, MP, L och C – en motion i riksdagen om att bland annat utreda avskaffandet av monarkin. Men precis som liknande tidigare motioner fick den inte stöd i riksdagen, trots bredden på motionärernas partihemvist.

– Vi blir nedröstade varje gång, berättar Mia Sydow Mölleby (V) som var en av politikerna bakom förslaget.

Till dess att monarkin avskaffas ville motionärerna även se en rad andra förändringar. En av dessa var ökad insyn i hur kungahuset använder de statliga medel som det får varje år.

År 2015 tilldelades kungahuset totalt 127,5 miljoner kronor i anslag från staten. 62,5 miljoner gick till det som kalls för Slottsstaten – vård, underhåll och visningsverksamhet av kulturarv och slott – vars ekonomi granskas av Riksrevisionen.

Men Hovstaten, dit de resterande 65 miljonerna gick, underkastas inte samma redovisningskrav. Det är pengar som utgår till kungen i hans roll som statschef och representant för Sverige i olika sammanhang. Sedan 2014 måste kungahuset årligen lämna resultat- och balansräkningar för Hovstaten, men fortfarande går det inte att se hur mycket av skattemedlen som används för privata ändamål.

Kungen får själv bestämma hur de fördelas, och de används även för att täcka utgifter för andra medlemmar i kungafamiljen. På vilka sätt går inte att se.

– I vanliga fall har vi stark insyn i hur statsbidrag används. Möjligheten finns alltid annars, men inte här, säger Niclas Malmberg (MP) som var också var en av avsändarna för tidigare nämnda motion.

Även Robert Hannah (L) vill att riksdagen tar ställning för mer insyn i hovets ekonomi. Han lämnade en motion om apanaget, som anslaget kallas, förra året. Han tycker att det ska minska i storlek, bara gälla statschefen och tronarvingen och att reglerna för hur det får användas ska tydliggöras. Eller att kungen som statschef helt enkelt istället får en lön som han betalar skatt på, precis som riksdagens talman eller statsministern.

– Jag respekterar att vi enligt grundlagen har en statschef, men denna borde inte undantas från den offentliga insyn som vi har för andra makthavare. Vi som har makt har ansvar att redovisa till folket vad vi gör med pengarna. Särskilt när det gäller kungen. Jag kan åtminstone bytas ut efter fyra år.

Vänsterpartisten Mia Sydow Mölleby menar att monarkin är en kvarleva från förr där hovet ses som något som står över resten av samhället.

– Vi andra är bara undersåtar. Den insyn som faktiskt finns gör det eftersom den har godkänts av kungahuset.

Men enligt Jan Lindman, ekonomichef för kungahuset, utgår dagens system från gemensamma överenskommelser.

– Allt kungahuset gör som är av betydelse för det politiska systemet är i enlighet med grundlagen och regeringen. Vi redovisar precis enligt de överenskommelser vi gjort. Inte mindre och inte mer. Regeringen har varit väldigt nöjda.

Varför inte själva ta initiativ till större insyn för att skingra eventuella misstankar om att statliga medel inte används på rätt sätt?

– Vi lever i en föränderlig värld. I takt med tiden diskuterar vi löpande vad vi informerar om, men det vi har kommit överens om med regeringen är alltid vägledande.

Kritiker menar att kungahuset särbehandlas. Vad säger du om det?

– Kungahuset är unikt. Det går inte att jämföra med myndigheter. Det regleras annorlunda, på konstitutionell grund, enligt grundlagen.

Fakta: 

Så mycket skattepengar går till kungahuset:

Det statliga anslaget till kungahuset har ökat från 86 miljoner kronor år 2001 till 127,5 miljoner 2015. Pengarna delas upp mellan Slottsstaten och Hovstaten. Det är delen som tilldelas Hovstaten som brukar benämnas apanage, och den utgjorde 51 procent av de totala anslagen 2015.

Privata förmögenheter:

Trots att de inte kan ta avlönade jobb har kungafamiljens medlemmar en hel del privata förmögenheter genom aktieinnehav och avkastning på kapital. Enligt en granskning som DN gjorde 2012 hade kungen under de föregående tio åren fått avkastning på kapital på nära 134 miljoner kronor. Hans totala privata förmögenhet uppgick till minst 300 miljoner kronor enligt DN:s uträkningar.

Källor: Kungahuset, DN

Annons

Rekommenderade artiklar

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu