Monarkiforskare: ”Svårt att diskutera monarkin på ett principiellt sätt” | Fria.Nu
  • Cecilia Åse.
Fria Tidningen

Monarkiforskare: ”Svårt att diskutera monarkin på ett principiellt sätt”

Vilka delar av kungafamiljens tillvaro är privata och vilka är offentliga? Frågan om apanage synliggör hur svårt det är att dra gränser när ens liv anses bidra till den nationella gemenskapen, menar monarkiforskaren Cecilia Åse.

Kungens ställning som statschef innebär bland annat att han tilldelas ett apanage av staten: ett årligt anslag som täcker kostnaderna som uppstår i samband med ämbetet. Men möjligheterna till insyn i hur de används av kungahuset är starkt begränsade. Det går bland annat inte att se vilka utgifter som är offentliga och vilka som är privata.

Apanaget är intressant som princip, menar Cecilia Åse. Hon är forskare vid Stockholms universitet och författare till boken Monarkins makt: nationell gemenskap i svensk demokrati.

– Det knyter ihop den svenska demokratin med en viss släkts reproduktion. Det blir väldigt svårt att dra en gräns mellan offentligt och privat när släktens födslar och dödsfall har betydelse för den nationella gemenskapen. Vem ska betala om ens liv i sig är offentligt?

I sin bok undersöker Cecilia Åse hur beslutsfattare resonerade när den svenska grundlagen gjordes om under 1960- och 70-talen. En viktig aspekt, berättar hon, är att man ville skapa så stor politisk enighet som möjligt.

– Torekovskompromissen innebar att arvsmonarkin blev kvar men att man tog bort all formell makt, eller vad som på den tiden uppfattades som politiska uppdrag. Det var ett sätt att behålla institutionen och skapa enighet. På ett sätt avpolitiserades monarkin, säger hon.

Enligt Cecilia Åse visar förarbetena att statschefen var tänkt att representera det som enar medborgare i Sverige. Istället för att företräda en särskild politisk uppfattning skulle den bidra till nationell gemenskap.

Hon tror inte att nationalismen, under 1970-talets anda av internationell solidaritet, uppfattades som en stark kraft. Men mot bakgrund av dagens ökade mobilisering kring nationen blir det allt mer problematiskt att nationell gemenskap får symbolisera något opolitiskt, menar hon.

– Det innebär en mer delikat position. Det blir svårare.

Hur författningen har utformats innebär också att vissa konflikter uppstår i förhållande till demokrati. En av dem är att regelverket som omger monarkin blir svårt att diskutera, menar Cecilia Åse.

– Det är svårt att diskutera monarkin på ett principiellt sätt. Vi kanske tycker om personerna, anser att de gör ett bra jobb och känner glädje när det händer roliga saker i kungahuset. Det skapas en relation som gör principdiskussionen svårare.

Fakta: 

Vad är apanage?

Bestämmelsen om att kungen ska få bidrag från staten hänger med sedan 1809 års regeringsform.

Kungahuset skickar budgetunderlag till finansdepartementet och redogör för sin verksamhet. Sedan är det regeringen som beslutar om summan.

Hur apanaget ska fördelas är inte reglerat i detalj. Statschefen – alltså kungen – bestämmer hur det ska göras.

Alla som är en del av tronföljden får del av apanaget, men får då inte utföra avlönat arbete.

Förutom kungen och drottningen är det kronprinsessan Victoria med familj, prins Carl Philip med familj och prinsessan Madeleine med familj.↔

Torekovskompromissen:

Kompromiss som slöts mellan Socialdemokraterna och borgerliga partier inför 1974 års regeringsform.

Den innebar att Sverige fortsatte vara en monarki, men att kungen samtidigt fråntogs alla politiska uppgifter.

Källor: TT, Wikipedia

Annons

Rekommenderade artiklar

Liten insyn i kungens miljonregn

De senaste åren har kungahuset fått hundratals miljoner kronor av staten. Vad pengarna har använts till behöver inte alltid redovisas.

Fria Tidningen

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu