Totalt sett har det under årets första sex månader skett en nedgång av antalet vräkningar där barn berörs jämfört med samma period förra året, visar nya siffror från Kronofogdemyndigheten.

Antalet vräkningar hittills i år som berört barn uppgår till 104 stycken jämfört med 141 vräkningar under samma period förra året. Men enligt Johan Krantz som är controller på Kronfogdemyndigheten är det för tidigt att dra några säkra slutsatser.

– Ett halvår är för kort tid att säga något säkert om att det har skett en större nedgång totalt. Men det vi kan se över tid är att antalet kommuner som inte har några vräkningar alls där barn berörs blir fler, säger han.

Det finns positiva exempel där man tydligt kan se att det vräkningsförebyggande arbetet har haft effekt. I till exempel Umeå har antalet inlämnade betalningsförelägganden minskat med trettio procent de senaste åren samtidigt som antalet vräkningar av barnfamiljer legat på runt två per år.

– 90 procent av alla vräkningar som berör barn beror på hyresskulder. Problemet är att hyresgästen oftast sticker huvudet i sanden och hoppas att det löser sig, säger Johan Krantz.

I många fall rör det sig då om hyresskulder på under 10 000 kronor som skulle ha kunnat undvikas genom vräkningsförebyggande insatser.

Problemet är att inte alla arbetar vräkningsförebyggande. Enligt SR Ekot har endast var fjärde kommun följt rutinen att tidigt söka upp barnfamiljer som ligger i riskzonen för att hotas av vräkning. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg vill nu ha in en skrivning i socialtjänstlagen att kommunerna är skyldiga att arbeta vräkningsförebyggande.