• Björn Jensen.
Fria Tidningen

Plastbanta eller inte – det är frågan

Är alla plaster farliga eller är det bara vissa man ska undvika? Björn Jensen, samordnare av Ekoguiden som drivs av föreningen Medveten konsumtion, ger tips på hur man kan tänka kring plast.

Det har blivit populärt att plastbanta. Är det någonting som du förespråkar?

– Jag tycker det viktigaste är att utgå från vilka förutsättningar man har i sitt liv och att börja med en sak i taget. Man kan börja med att byta ut de plastprodukter man är i kontakt med varje dag, som till exempel vattenflaskor. Inte minst på sommaren då man kanske har vattenflaskan i bilen och värmen gör att plasten börjar utsöndras i vattnet och vattnet smakar konstigt. Andra plastprodukter som kan vara bra att byta ut är skärbrädor och matlådor som kommer i kontakt med mat. Det finns till exempel jättebra glasmatlådor som är lite tyngre men mycket bättre ur miljö- och hälsosynpunkt.

Hur vet man vilka plastsorter man ska undvika?

– Generellt kan man säga att hårdplast är bättre än mjukplast. Om man har varit en uppmärksam konsument har man också sett att det finns trianglar med siffrorna 1–7 (se faktaruta). Främst är det produkter med siffrorna 3 och 6 som man ska undvika och 7 är en blandning av olika plaster så den är osäker. I regel ska heller inte plast hettas upp oavsett siffra, förutom när det står att den är avsedd för mikrovågsugn.

Kemikalieinspektionens studie visar att var tionde undersökt mjukplastprodukt innehåller förbjudna kemikalier. Vad kan man göra som konsument för att undvika sådana produkter?

– Det finns tyvärr ingen bra mjukplast utan ska man välja plast ska man främst välja hårdplast. Det är särskilt viktigt när det gäller barn och i barnrum där det ofta finns mycket plast och man kanske har ärvt mycket sådana leksaker av äldre syskon. Om ett barn stoppar plast i munnen gör värmen, friktionen av när barnet tuggar och saliven att plasten kan luckras upp och läcka ut giftiga kemikalier. Därför ska man inte heller låta barn leka med vad som helst, utan bra produkter som är gjorda för barn. Det är alltid bra att välja
Svanen-märkta och CE-märkta produkter, vilket innebär att de antingen är tillverkade inom EU eller i alla fall kontrollerade inom EU.

Finns det några andra plastprodukter inom hemmet som man kanske inte tänker på som är bra att byta ut?

– Ett tips är att leta efter ett miljömärkt duschdraperi som inte innehåller några farliga ämnen. En annan produkt som är ganska tabubelagd och som vi inte pratar så mycket om är sexleksaker i mjukplast där man i första hand bör välja silikon istället. Sedan tycker jag att man ska skaffa sig en bra uppsättning tygpåsar, om man inte har gjort det, så behöver man aldrig mer köpa en plastpåse i matbutiken.

Fakta: 

Det här betyder plastmärkningarna

01-PET, polyetentereftalat, finns i flaskor, fleece-tyg och polyestertyg och klarar av höga temperaturer.

02-PE-HD, polyeten hög densitet, är vanlig i förpackningar och behållare och har inga kända miljörisker men ska undvika att hettas upp.

03-PVC, polyvinylklorid, finns i allt från byggnadsmaterial till leksaker och bör undvikas eftersom det finns risk att plasten innehåller mjukgörare i form av ftalater.

04-PE-LD, polyeten låg densitet, finns i plastpåsar och har inga kända miljörisker men ska undvika att hettas upp.

05-PP, polypropen, finns i bland annat livsmedelsförpackningar och anses vara ofarlig så länge inte farliga tillsatsämnen är tillsatta som till exempel flamskyddsmedel i elektroniska produkter.

06-PS, polystyren, används i köksmaskiner, datorer, leksaker och till cellplast kring snabbmatsprodukter. Cellplast kan innehålla bromerade flamskyddsmedel.

07-O, en samlingsgrupp för olika plaster, både skadliga och mindre skadliga, och bör därför undvikas, framför allt när det gäller produkter som kommer i kontakt med mat. Märkningen finns på till exempel polykarbonat som kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu