Få fall av etnisk diskriminering till domstol | Fria.Nu
  • För att kunna hävda att en person blivit diskriminerad vid rekrytering till en tjänst krävs det i princip att arbetsköparen bara har kallat personer som är mindre meriterade till jobbintervju, menar DO.
Fria Tidningen

Få fall av etnisk diskriminering till domstol

De flesta som anmäler diskriminering på jobbet utsätts på grund av etnisk tillhörighet. Men få fall leder vidare till domstol och nu kommer krav på att lagen måste ändras.

Roya hade inte rätt bakgrund. Så förklarade Läkemedelsverket att hon trots goda meriter, erfarenhet och utbildning inte ens kallades till intervju för fyra utannonserade tjänster. Istället gick jobben till fyra yngre personer med svenskklingande namn och betydligt mindre arbetslivserfarenhet och utbildning. Senare kom det statliga företaget att hävda att hon var överkvalificerad. Men Roya, som har persiskt påbrå och var 57 år gammal när hon sökte jobbet, hade en annan förklaring:

”(Jag) anser att det har varit min ålder eller min etnicitet eller bådadera som legat bakom verkets bortsortering av mig”, skriver hon i anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Royas fall är inte unikt. Enligt flera expertstudier som genomförts av forskare vid Linnéuniversitetet förekommer det att arbetsköpare inte kallar sökande till arbetsintervju enbart på grund av deras namn. I en undersökning skickade forskarna ut 3 000 ansökningar med typiskt svenska namn respektivenamn från Mellanöstern och Afrika.

Alla med likvärdiga meriter. Ändå ledde 30 procent av ansökningarna med svenska namn vidare till jobbintervju jämfört med 20 procent för de med utländskt namn. Ett bevis på att det är svårare att få komma till intervju för personer med utländskklingande namn, menar forskaren Magnus Carlsson, som gjort undersökningen.

Av de anmälningar som rör diskriminering i arbetslivet som kommer in till DO rör en majoritet etnisk tillhörighet. Förra året anmäldes 217 sådana fall. Men troligtvis är mörkertalen stora, menar Carin Apelmo. Hon arbetar vid Byrån för lika rättigheter, en av Sveriges 16 lokala och regionala antidiskrimineringsbyråer, som arbetar ideellt med att hjälpa enskilda som utsatts för diskriminering.

– Långt ifrån all diskriminering anmäls, många individer vi möter vill inte anmäla av olika skäl; misstro till systemet, uppfattningen att det inte kommer leda någon vart, oro för repressalier och bristande kännedom om att det ens är möjligt att anmäla och vad lagstiftningen omfattar, säger hon.

Av de fall som ändå anmäls är det bara ett fåtal som leder vidare till domstol. Förklaringen är att det är väldigt svårt att bevisa diskriminering i de enskilda fallen, säger Martin Mörk, som är chef för processenheten vid DO. Speciellt när det gäller diskriminering i samband med rekrytering till ett jobb.

– Det kräver i princip att arbetsgivaren ska ha anställt en person som är mindre meriterad eller bara kallar personer som är mindre meriterade. I väldigt många fall så är det inte så, säger han.

Men så var det i Royas fall. Där fanns det tydliga bevis i form av de ansökningar som de fyra som fick jobbet hade skickat in, vilka visade att de var mindre meriterade.

DO bedömde att hon hade utsatts för diskriminering och valde att gå vidare med ärendet. Eftersom Läkemedelsverket till slut medgav att de hade diskriminerat Roya kunde de ingå en förlikning vilket innebär att de betalade ut 75 000 kronor i skadestånd.

– Det viktigaste är att Läkemedelsverket medgav att de hade diskriminerat. Då kan man utgå ifrån att de kanske inte kommer göra det i fortsättningen. Det finns en kvardröjande bild att syftet med våra utredningar är att man ska få fram ett domstolsavgörande och det stämmer inte riktigt. Det huvudsakliga arbetet är att förhindra att diskriminering sker och att flera drabbas, och det kan man åstadkomma genom utredningen i sig, säger Martin Mörk.

Till exempel nämner han det stora statliga fastighetsbolaget Jernhusen, som hade en klädkod som inte tillät att man hade etniska eller religiösa huvudbonader. Efter att en anmälan hade kommit in till DO beslutade de att inleda ett tillsynsärende mot företaget. Då valde Jernhusen att ändra sin klädpolicy.

Problemet är att det i dag saknas sanktionsmöjligheter för att komma åt strukturella problem med diskriminering, säger Martin Mörk. Den enda sanktionsmöjligheten som finns är skadestånd för den enskilde och oftast rör det sig om låga belopp.

– Lösningarna blir ofta förlikningar och frågan är om det verkligen är avskräckande för arbetsgivaren när beloppen är så pass låga. Generellt sett är det svårt att driva diskrimineringsmål med hänvisning till bevissvårigheter och det behövs andra sanktioner än skadestånd för den enskilde för att det ska få en verkan, säger han.

En annan som tycker att diskrimineringslagstiftningen behöver förändras är Ali Ahmed, som är professor i tillämpad mikroekonomi vid Lidköpings universitet. Han skrev förra året en forskningssammanställning om etnisk diskriminering där han slår fast att lagen i dag är tandlös. Han tar upp just att det är få fall som leder vidare till domstol.

– I de enstaka fall någon fälls för brott så kostar det inte så mycket. Eftersom det inte är så dyrt att bryta mot lagen finns det företag som är villiga att betala för att kunna diskriminera. Därför menar jag att lagen är tandlös, säger han i ett uttalande.

Lösningen är att DO bör få mer resurser för att kunna driva fler fall. Men myndigheten måste också börja arbeta mer med uppföljning för att få reda på om insatserna ger avsedd effekt, menar han.

– I dag görs det inte på ett tillfredställande sätt.

Just nu pågår en statlig utredning om hur man bättre kan motverka diskriminering som ska presenteras den 16 december 2016. Den syftar bland annat till att se över DO:s roll och analysera hur diskrimineringslagen tillämpas.

– Det nämns åtminstone i direktiven att man ska se på vilket sätt tillsynen kan bli mer effektiv och frågan om effektiva sanktioner, så frågan är väckt på det sättet.

Roya heter någonting annat.

Fakta: 

Diskriminering på arbetsmarknaden:

Antalet anmälningar som kom in till DO (2015) som rör diskriminering i arbetslivet på grund av:

Etnisk tillhörighet: 217

Kön: 157

Ålder: 137

Religion eller annan trosuppfattning: 47

Funktionsnedsättning: 88

Sexuella trakasserier: 42

• Totalt: 217*

• Skickades till facket: 56

• Utreddes: 24

• Preskriberade: 10

• Avslutades pg a anmälan bristfällig/ej lagskydd: 10

• Ledde till tillsyn: 5

*Flera av anmälningarna är omprövningar, återanmälningar och några gäller också samma företag eller person, till exempel gäller 15 anmälningar en platsannons av Nöjesguiden och 15 anmälningar kommer från en och samma person mot olika klädföretag.

Källa: DO

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu