Juriststudenter bekämpar rasism på nätet | Fria.Nu
  • Robin Enander är juriststudent och ordförande i föreningen Juridikfronten.
Fria Tidningen

Juriststudenter bekämpar rasism på nätet

Juridikfrontens arbete med att polisanmäla rasism och kränkningar på nätet har lett till fällande domar och ibland till och med fängelsestraff. Men arbetet de bedriver är ständigt under angrepp av bland annat SD, berättar föreningens ordförande Robin Enander.

För ungefär ett år sedan dömdes Fredrik Vejdeland till fyra månaders fängelse. Han var tidigare ansvarig utgivare för nazistiska Svenska motståndsrörelsens tidning Nordfront och hade gjort sig skyldig till bland annat hets mot folkgrupp. I höstas väcktes ett nytt åtal mot Nordfront och den nye ansvarige utgivaren Martin Saxlind för att ha publicerat en hyllning till Adolf Hitler.

Bakom anmälningarna står Juridikfronten. Föreningen granskar högerextrema gruppers verksamhet på nätet genom ett nätverk av bland annat jurister och juriststudenter. Misstänkta brott anmäls till polis om det rör en privat hemsida eller Justitiekanslern, JK, om det rör en tidning eller hemsida med utgivningsbevis.

– Vi går igenom webbplatser som är kopplade till den nationalistiska rörelsen, berättar föreningens ordförande Robin Enander. Det man letar efter är material som kvalificerar sig som främst hets mot folkgrupp. Det kan vara rasistiska nidbilder, förklenande uttalanden om andra folkgrupper eller regelrätta hot mot grupper av människor.

Hittills har Juridikfrontens anmälningar lett till att 72 brottsliga gärningar som rör hets mot folkgrupp, uppvigling och förtal har lett till fällande dom. Fler fall har lett till åtal men senare ogillats. Till exempel frikändes en företrädare för Svenska motståndsrörelsen för drygt två år sedan, som hade fällt antisemitiska uttalanden på Twitter men hävdade att någon annan hade tillgång till hans konto.

– Uttalandena som sådana bedömdes ju utgöra hets mot folkgrupp, men det gick inte hela vägen. Annars är det vanligt att anmälningar går till domstol. Vi gör väldigt kvalitativa anmälningar och polisen får i princip en mindre förundersökning serverad i form av en anmälan.

Det är vanligare att anmälningarna går vidare till åtal i dag än när Robin Enander började engagera sig i föreningen. De har fått mer kunskap och erfarenhet om lagstiftningen och rättsprocessen. Men det här visar också på de problem som fortfarande finns med tillämpningen. Det är fortfarande mycket svårt för privatpersoner att göra en anmälan som ens leder till en förundersökning eller går vidare till åtal.

– Om någon som har utsatts för en allvarlig kränkning på nätet inte har den kunskap som krävs för att framställa de rättsliga argumenten så är det kanske lättare för polis och åklagare att säga att det saknas underlag för att gå vidare. Så ska det givetvis inte vara, alla brott ska ju utredas med lika stor noggrannhet oavsett om anmälaren är juridiskt skolad eller inte, säger Robin Enander.

Juridikfronten föddes år 2007 då djungelns lag fortfarande rådde på internet. Ett yttrande, som utanför nätet sågs som ett solklart fall av hets mot folkgrupp, skapade osäkerhet när det istället skrevs på en nazistisk hemsida. Grundaren och tidigare ordföranden Martin Tunström bestämde sig för att starta föreningen som ett svar på att de nationalistiska grupperna allt oftare lyckades komma undan genom att sprida sin propaganda på nätet.

– Det började med ett förtalsmål som sådde fröet till Juridikfronten, säger Robin Enander, som tog över ordförandeklubban efter Martin Tunström förra året. Nätet hade blivit någon sorts laglös frizon för det man nu kallar näthat, som numera är ganska aktuellt och uppe på tapeten, men som då inte var en lika stor fråga.

Robin Enander började engagera sig i föreningen år 2013. Han pluggar till jurist och blev tillfrågad om han inte ville börja arbeta som volontär eftersom han kände Martin Tunström sedan tidigare. Han upplever att kunskapsnivån om den typen av brott som de inriktar sig på generellt är låg bland antirasistiska aktivister.

– Det är väldigt knepiga bedömningar just för att på motstående sida står yttrandefriheten, som är väldigt stark. Var gränsen går för vad man får säga eller inte är svår att fastställa, men det finns mycket rättsligt material på området och när man har det i ryggen så får man ganska bra koll.

Ett annat problem är att själva lagstiftningen om hets mot folkgrupp ofta är ständigt ifrågasatt av de grupper som Juridikfronten granskar.

– Sverigedemokraterna har till exempel i riksdagen ifrågasatt lagstiftningen väldigt hårt och menat att det är en åsiktslagstiftning som tar sikte på vissa grupperingar, till exempel dem själva, och att det handlar om ett åsiktsförtryck, säger Robin Enander.

Det är också förklaringen till att Juridikfronten är väldigt noga med att inte se sig själva som en del av en politisk rörelse eller kamp. Föreningen är helt politiskt neutral, i den mån det går, säger Robin Enander.

– Resultatet av vår verksamhet är ju antirasistisk i den mån att vi bekämpar brottslighet som har rasistiska förtecken. Men vi brukar inte definiera oss som en del av den antirasistiska rörelsen eftersom den ofta är politiskt kopplad och vi vill vidmakthålla någon form av politisk obundenhet för att kunna upprätthålla legitimiteten i det vi gör.

Men även om Juridikfronten är politiskt neutral så är inte Robin Enander det – utåt sett. Han är aktiv socialdemokrat och ser sig själv som en aktiv del av den antirasistiska rörelsen. Ofta gör det att högerextrema grupper ifrågasätter föreningens objektivitet.

– Vi får ofta höra att vi är någon form av pseudopolisiär organisation som är instiftad för att driva vänsterns förföljelse av åsiktsmotståndare. Det är just av den anledningen att vi är väldigt måna om vår objektivitet och att vi inte ska framstå som en politiskt motiverad organisation utan en organisation som jobbar för att lagen ska gälla som den ser ut.

Kan inte det ses som att ni går de här grupperna till mötes?

– Nej, tvärt om. Vi menar att det är viktigt att visa på att det inte är en politiskt präglad lagstiftning när det gäller tillämpningen. Legalitetsprincipen råder och lagens syften är legitima i ett demokratiskt och fritt samhälle, oavsett vad man har för politisk åskådning. Så jag skulle inte säga att vi går dem till mötes, tvärt om går vi dem mindre till mötes än de som försöker fylla lagen med sina egna syften.

Om det skulle förändras så att fler privatpersoner börja anmäla sådana här fall och att polis och åklagare utreder fallen ordentligt, vad blir er roll då?

– Att bidra med kunskap och opinionsbildning i de här frågorna. Vi har den kunskap som krävs för att ta debatten när anhängare av vissa politiska rörelser går till angrepp mot den här lagstiftningen och säger att den är antidemokratisk eller att den handlar om åsiktsförföljelse. Jag har en känsla av att vår verksamhet kommer att behövas lika mycket i framtiden som i dag.

Fakta: 

Juridikfronten:

Formellt bildades föreningen år 2011, men Juridikfronten har funnits i mer eller mindre organiserad form ända sedan starten år 2007, då den första rättegången hölls om förtal mot en förtroendevald sverigedemokrat. Tidigare ordföranden Martin Tunström har funnits med sedan starten och sitter fortfarande i styrelsen. Robin Enander har engagerat sig i Juridikfronten sedan år 2013 och tog förra året över ordförandeklubban.

Sedan år 2007 har 72 brottsliga gärningar – varav 57 fall av hets mot folkgrupp, 2 fall av uppvigling och 13 fall av förtal – lett till lagakraftvunna domar i tingsrätt eller hovrätt.

Föreningen drivs helt ideellt och består av ordförande, en styrelse på fyra personer och ett kontaktnät av volontärer över hela landet.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu