Fria Tidningen

Forskare: Svårt nå miljömål utan bensinskatt

Den höjda bensinskatten sägs slå hårdast mot låginkomsttagare, företagare och glesbygd. Det stämmer inte, enligt miljöekonomen Thomas Sterner. Däremot blir det svårt att nå svenska miljömål utan att höja skatten.

Den 1 januari höjdes energiskatten på bensin och diesel med 48 respektive 53 öre per liter. Förutom att höjningen ger ytterligare 350 miljoner kronor till statskassan är det också ett sätt att stärka skattesystemets miljöstyrande effekt, enligt regeringen. Men höjningen har kritiserats av bland annat Moderaterna och Svenskt näringsliv för att missgynna låginkomsttagare på glesbygden som är beroende av bilen och att slå mot det lokala näringslivet.

Skattebetalarnas förening har gjort en uträkning med hjälp av Statistiska centralbyrån, SCB, som visar att en miljon hushåll får höjd bensinskatt inklusive moms med minst 5 500 kronor de närmsta tre åren. Förklaringen är att skatteuttaget årligen ska räknas upp med konsumentprisindex (KPI) samt 2 procentenheter.

”För många saknas realistiska alternativ till bilen. Arbetspendling till andra kommuner, dagis- och skolhämtningar, storhandlande eller fritidsaktiviteter – i många fall är bilen helt nödvändig för att få vardagslivet att fungera. I dessa fall får högre skatt på drivmedel främst en negativ ”privatekonomisk effekt”, skriver föreningen i rapporten.

Men att skatten skulle slå hårdast mot låginkomsttagare stämmer inte, enligt Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg. Han har undersökt hur stor andel av hushållens totala utgifterna som går till bensinskatten och kunnat visa att de rikaste hushållen betalar ungefär samma andel av sina utgifter till bensinskatt som fattigare hushåll. Bensinskatten i Sverige är neutral. Det är heller inte främst glesbygden som drabbas av höjningen.

– De som kör mest bil bor i kranskommuner till större städer. Det påverkar ju ändå så klart de som bor på glesbygden ekonomiskt men eftersom höjningen ger skatteintäkter kan man ju tänka sig att de pengarna skulle kunna användas för att kompensera för utgiftsökningen genom till exempel höjt kommunalbidrag, säger Thomas Sterner.

Däremot är bensinskatten ett effektivt styrmedel för att få ner koldioxidutsläppen inom transportsektorn på längre sikt, säger han. Något som även bekräftas av Roger Pyddoke, som är nationalekonom och forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.

– Ska man minska koldioxidutsläppen från transportsektorn så är troligtvis energiskatterna bland de mest effektiva styrmedel man kan hitta, sa han till SVT Nyheter i mars förra året.

Enligt Thomas Sterner innebär en höjning av bensinpriset med 10 procent att förbrukningen minskar med 7 procent på tio års tid. En höjning med 48 öre kan ses som ett steg på vägen för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030, säger han.

– Det måste sedan kombineras med till exempel fler laddstationer för elbilar, subventioner och teknikutveckling. Men det är svårt att nå det målet utan att höja priset på fossila bränslen.

Fakta: 

Höjda skatter på fossila drivmedel:

Den 1 januari höjdes energiskatten på drivmedel vilket höjer priset på bensin med 48 öre per liter och på diesel med 53 öre per liter. Skatten på höginblandad etanol (E85) och etanol som låginblandas i bensin beskattas högre nästa år med drygt 70 procent av energiskatten.

Höjningen ger statskassan omkring ytterligare 350 miljoner kronor per år som, enligt regeringen, ska finansiera satsningar inom försvaret. Samtidigt sägs skattesystemets miljöstyrande effekt stärkas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu