• Den unga generationen har tröttnat på de två partier som turats om om makten de senaste 40 åren: socialdemokratiska PSOE och högerkonservativa PP. Nu sätter många sitt hopp till de två nya partier som för första gången tävlar om regeringsmakten.
Fria Tidningen

Slutet för Spaniens tvåpartisystem

Experter och politiker är överens: söndagens val blir det mest spännande i Spaniens demokratiska historia. Två nya partier tävlar för första gången tillsammans med Socialdemokraterna och de konservativa om regeringsställningen och resultatet kommer att innebära avgörande förändringar i den spanska politiken. En ny epok står för dörren.

”Premiärminister Mariano Rajoy har meddelat att han inte medverkar i dagens debatt”, säger programledaren i Spaniens största dagstidning El País partiledardebatt. Det är knappt en månad kvar till valet och valkampanjerna är i full gång. Partiledarna för alla de stora partierna är där: Pedro Sánchez från socialdemokratiska PSOE, Pablo Iglesias från vänster-uppstickaren Podemos och Albert Rivera från det nya centerpartiet Ciudadanos.

Den tv-sända debatten är historisk: För första gången någonsin ska premiärministerkandidaterna möta varandra i en debatt. Partiledardebatter har aldrig varit en del av den spanska valrörelsen, inte heller torgmöten, en utfrågning av ledarna för de två största partierna en vecka före valdagen är det enda som erbjudits.

Att den sittande premiärministern Mariano Rajoy inte ställer upp, och utan någon som helst giltig ursäkt, hindrar inte hans parti från att utropa honom till vinnare av densamma – de andra kandidaternas argument var nämligen på en så låg nivå att de menar att ett icke-bemötande var bästa svaret. Rajoy ställer inte heller upp i nästa tv-sända debatt ett par veckor senare (den andra i historien), utan skickar sin vice premiärminister. Själv tänker han se debatten på tv.

Pablo Simon, professor i statsvetenskap vid Carlos III universitet i Madrid och en av skaparna till den obundna tankesmedjan Politikon, småskrattar inför det absurda i situationen. Att en premiärminister inte deltar i en partiledardebatt tillsammans med de andra kandidaterna är något han som statsvetare inte sett någon annanstans i världen. Men det måste förstås ur en spansk kontext, säger han.

– Det är en gammaldags, konservativ strategi. Rajoy är väldigt impopulär. Därför undviker hans parti att exponera honom, för skulle han delta i en debatt skulle han tveklöst förlora. Vad man försöker göra är att bara exponera honom för allmänheten i sammanhang där han kommer att göra ett bra intryck. Man vet att väljarna inte kommer att straffa honom för att inte delta i partiledardebatten, däremot skulle han förlora på att delta.

Premiärministern från högerkonservativa Partido popular (PP) som styrt landet sedan 2011, är alltså allt annat än populär. Under sin tid som premiärminister har Mariano Rajoy drivit igenom hårda nedskärningar i den offentliga sektorn, begränsat demonstrations- och mötesfrihet till den grad att det jämförs med Franco-diktaturen, försökt begränsa aborträtten, sänkt minimilönen till under fattigdomsgränsen samt figurerat i flertalet korruptionsskandaler. Han anses skämma ut landet genom att inte ens hjälpligt kunna ta sig fram på engelska och vid de få tillfällen han ställer upp på intervjuer är hans svar på en stor del av frågorna ofta: ”jag vet inte”. Ändå ser Partido popular ut att vinna. Varför?

– Det har att göra med att många ändå ser förbättringar inom ekonomin, säger Pablo Simon.

– Undersökningar visar att mer än hälften av befolkningen nu ser positivt på ekonomin. Och om man anser att ekonomin förbättrats under regeringens tid vid makten är det naturligt att den väljs om.

Men även om PP blir största parti visar de senaste opinionsmätningarna att de förlorar mängder av väljare och går från 44 procent i förra valet till runt 28 procent – vilket skulle vara det sämsta resultatet någonsin. Väljarraset har enligt Pablo Simon två huvudorsaker.

– För det första nedskärningarna. PP lovade i förra valrörelsen att inte genomföra fler nedskärningar, men det var precis vad man gjorde och det med råge. För det andra avslöjandet om den omfattande korruptionen inom partiet, en total skandal.

Flertalet högt uppsatta inom PP, inklusive premiärministern, har varit inblandade i mutorna som pågått under decennier. Miljonmutor från stora företag har gått rakt ner i fickorna på samma politiker som drog åt snaran kring befolkningen, som fortfarande plågas av en 25-procentig arbetslöshet.

Sedan Spanien gick från diktatur till demokrati på 1970-talet har makten pendlat mellan vänsterpartiet PSOE och högerpartiet PP. Men sedan den ekonomiska krisen har tvåpartisystemet kritiserats allt mer och nu är dess dagar räknande: Två andra partier har nämligen tagit sig in på spelplanen, och eftersom inget av de två etablerande kommer att få egen majoritet kommer de troligen hamna i en samarbetsregering.

Pablo Simon är mycket uppspelt:

– Det här valet är något helt exceptionellt: två nya partier, som båda kräver omfattande institutionella reformer och slut på korruptionen, tävlar om regeringsinnehavet för första gången på 35 år. Och de kommer att få betydande makt. Folket är otroligt peppade på att rösta, valdeltagande kommer bli det högsta någonsin.

De två nya partierna som kandiderar till regeringsposten är Podemos (Vi kan) och Ciudadanos (Medborgare). Dess väljare är till största del unga och medelklass som vill byta ut det gamla systemet mot ett modernare och mer demokratiskt sådant. Podemos bildades för bara två år sedan ur den sociala rörelsen mot åtstramningspolitiken, den så kallade 15 maj-rörelsen.

– Podemos dök upp som en motkraft mot det gamla systemet och växte snabbt. Det samlade alla de medelklassväljare som är emot åtstramningspolitiken och korruptionen, förklarar Pablo Simon.

Ciudadanos å sin sida bildades i Katalonien år 2006 och vänder sig mot den katalanska nationalismen. Då Podemos började förlora förtroende, efter en intensiv smutskastningskampanj från de andra partierna som utmålade Podemos som ett extremvänsterparti, seglade Ciudadanos plötsligt upp som ett alternativ. Ciudadanos är liksom Podemos kritiskt till nedskärningspolitiken, vill se ett slut på korruptionen och straffriheten och ha mer demokrati. Ett bra alternativ för dem som vill ha förändring, men inte från vänster, helt enkelt det gyllene mellanalternativet.

– Det är partiet för dem som är missnöjda med den nuvarande politiken, men som inte vill ha något så extremt som Podemos, säger Pablo Simon.

Skillnaderna till trots har Ciudadanos och Podemos många likheter och oavsett vilket av dem som får mest makt kommer det innebära betydande förändringar i politiken: grundlagsändringar, reformer och utredningar mot korruptionen, slut på politisk kontroll av rättssystemet och ett nytt valsystem.

– I de här frågorna är de överens, och det blir det en förändring av oavsett vem som vinner, säger Pablo Simon.

På söndag avgörs det och en sak är säker: Det 40 år långa tvåpartisystemet är över.

Fakta: 

Premiärministerkandidaterna

Mariano Rajoy – Premiärminister sedan 2011 och partiledare för konservativa Partido Popular (PP). I senaste mätningen får PP 28 procent, 112–116 platser i parlamentet.

Pedro Sánchez – Partiledare för socialdemokratiska Partido Socialista Obrera Española (PSOE) sedan 2014. PSOE får 21 procent i senaste mätningen, 78–82 platser i parlamentet.

Albert Rivera – Partiledare för nya center-högerpartiet Ciudadanos (Medborgare). Partiet får 21 procent i senaste mätningen, 70–72 platser i parlamentet.

Pablo Iglesias – Partiledare för nya vänsterpartiet Podemos (Vi kan). Får 15 procent i senaste mätningen, 53–54 platser i parlamentet.

Valets största frågor

Korruptionen: Omfattande mutskandaler har avslöjats, bland annat hade PP:s tidigare kassör miljontals euro på konton i schweiziska banker som betalades ut till politikerna, däribland regeringschefen Rajoy. Mutor har även avslöjats inom PSOE.

Arbetslösheten: Hur ska man komma till rätta med den höga arbetslösheten som ligger kvar på runt 25 procent och ungdomsarbetslösheten på 50 procent?

Utbildning/arbetsvillkor: Utbildningssystemet är för dyrt, för omständligt och håller en för låg nivå, menar kritikerna. Det måste omstruktureras så att utbildning leder till jobb, något som sällan är fallet i dag. Jobben måste i sin tur ha bättre villkor, det kan inte längre få vara standard med korttidskontrakt och lönedumpning.

Regionerna: Hur pass mycket självstyre ska de olika regionerna tillåtas ha? Kataloniens rätt till folkomröstning om självständighet är den största frågan.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Podemos skakar om spansk politik

Intervju

”Målet är inte att vinna valet, målet är att förändra systemet.” Möt Raimundo Viejo från gräsrotspartiet Podemos.

Fria Tidningen

Podemos största parti

Spanska vänsterpartiet Podemos leder i opinionsmätningarna. – Nu har jag börjat tro på politik igen, säger väljaren Jordi Ortega.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu