Inte våra husdjur! | Fria.Nu
Sarah Olsson

Fördjupning


Djurrätt och rasism

  • Uppfödning av grisar i Sverige.
  • En lastbil fraktad med hundar som ska slaktas nära Kinas huvudstad, Beijing.
  • Kaninkött var vanligt förr i Sverige, nu ses kanin mer som ett sällskapsdjur och vore för många omöjligt att äta.
  • Helena Röcklinsberg, docent i etik och lektor i djuretik.
  • Lou Westman, djurrättsaktivist.
Fria Tidningen

Inte våra husdjur!

Inför hundköttsfestivalen i Kina i somras rasade debatten om behandlingen av djuren och många protesterade högljutt. Men hade uppståndelsen blivit densamma om det istället handlat om grisar eller kor? Fria Tidningens reporter Sarah Olsson söker svaret på frågan om varför vissa djur tycks mer värda än andra.

I juni hölls den årliga hundköttsfestivalen i staden YuLin i södra Kina, där omkring tiotusen hundar dödades. Festivalen har hållits sedan 2010 och uppges vara en hyllning till sommarsolståndet. I västerländska medier kablades hundratals artiklar om den fruktansvärda behandlingen av djuren ut och kommentarsfält och sociala medier svämmade över av fördömanden.

Många upprörs alltså över att man i Kina äter hund. Men är det egentligen så stor skillnad på att äta hund och till exempel gris? Och varför stämmer inte fler upp i ett gemensamt ramaskri när det gäller behandlingen av grisar eller kor? Är inte alla djur våra vänner?

Enligt Helena Röcklinsberg, docent i etik och lektor i djuretik på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, finns det ett ganska enkelt svar på dessa frågor:

– Vi påverkas starkt av vår kultur och våra traditioner när det gäller synen på djur och mat. Vissa saker känns konstigt för oss att äta men normalt för andra. För oss är insekter konstigt och kanske till och med äckligt att äta, men i Asien och Afrika äts de som godis. I Europa, som präglats av kristendomen, äter vi griskött, men för en ortodox jude eller muslim är det helt omöjligt, säger hon.

Trots att det biologiskt och rent intelligensmässigt inte är någon större skillnad på till exempel hundar och grisar är det många som känner obehag inför att äta hundkött. Något som alltså beror på vad vi är vana vid.

– Om det är hälsosamt eller inte att äta hundar beror framförallt på om de är friska och hur de hållits, helt enkelt en livsmedelshanteringsfråga precis som med allt kött, säger Helena Röcklinsberg.

Den amerikanska forskaren Melanie Joy har i sin bok Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor försökt förklara varför vi känner så olika inför olika djur. Att vi reagerar olika inför olika slags kött beror på hur vi tänker och känner inför djuret/köttet. Den vanligaste och ofta enda kontakt många i västvärlden har med kor är när man äter dem, medan många har en helt annan kontakt med hundar. Det gör att vi när vi ställs inför kött från en hund ser framför oss den levande varelsen, medan vi inför kött från en ko ser framför oss mat. Just kopplingen mellan köttet och det levande djuret är det som skapar obehag, menar Melanie Joy. Därför undviker många att äta kött som liknar djuret det kommer ifrån, till exempel sådant som serveras med huvud eller andra kroppsdelar. Många uppger också, skriver Melanie Joy, att om de verkligen tänker på den levande kon som köttet kommer ifrån känner obehag inför att äta det. Men det handlar bara om inlärning. En hindu kan reagera likadant mot nötkött som en svensk kan reagera mot hundkött.

– Förklaringen till att vi har de här lurvigare varianterna som sällskapsdjur är att de kan vrida på huvudet och se ut som att de ler, vi tycker att de liknar oss och att vi kan känna igen oss i dem, säger Helena Röcklinsberg.

Jonna Håkansson är djurrättsaktivist och är kritisk till den enorma uppståndelse som hanteringen av hundarna i Kina fått. Hon menar att djur lever under fruktansvärda förhållanden i hela världen och att det inte bör göras någon åtskillnad mellan vilka djur det handlar om.

– I Sverige lever grisar i sin egen avföring, med öppna sår, och ligger döda i boxar. Djuren lever inte under några bra förhållanden här heller, bara att de göms undan och slakten sker i fabriker istället för ute på gatan, säger Jonna Håkansson.

Hon menar att vi inte kan låta våra känslor avgöra hur olika djur behandlas.

– De känslor vi har är färgade av den kontext vi växer upp i och vad vi lär oss att känna och inte känna. Vi konstruerar vissa djur som mat för att rättfärdiga vårt val att äta upp dem, men vilka djur som är mat och vilka som är vänner är olika i olika länder och sammanhang. Jag tycker att allt dödande av andra varelser är fel.

Den hårda kritiken av djurhållningen av hundar i Kina är att kasta sten i glashus, menar också Helena Röcklinsberg.

– Det är inte försvarbart hur vi hanterar kycklingar och grisar i Europa heller, men vi reagerar inte lika starkt eftersom vi ser grisar som produktionsdjur och inte sällskapsdjur.

Just åtskillnaden mellan djur som sällskapsdjur och produktionsdjur är central för att vi ska kunna äta vissa djur, förklarar Helena Röcklinsberg. Denna uppdelning avspeglar sig också i lagstiftningen. I Sverige skiljer sig lagstiftningen kring djurhållning åt beroende på djurets funktion. För det som kallas produktionsdjur finns en högre tolerans för att orsaka dem stress och smärta.

– Ett produktionsdjur ser man inte som en individ med individuella behov, det handlar om att hålla distansen till att djuret lidit och dödats. Det är inte rationellt utifrån biologiska kriterier, men det är rationellt utifrån vår kultur, våra traditioner och vår religion, säger Helena Röcklinsberg.

Ett exempel på att kategorierna med sällskapsdjur/produktionsdjur inte är statiska är kaninen, berättar Helena Röcklinsberg. Under lång tid fanns det en tradition av att äta kaninkött i Sverige och under krigstiden blev det särskilt vanligt eftersom kaniner var relativt lätta att föda upp. Under mitten av 1900-talet minskade trenden och trots att det fortfarande finns köttkaninsuppfödning i Sverige är det i dag inte särskilt populärt med kaninkött eftersom det stöter sig med att kaniner är gosiga keldjur.

Häst är ett annat aktuellt exempel. Förra året slaktades 3 000 hästar legalt vid svenska slakterier och blev livsmedel. Men att vi i Sverige äter häst är dock något som många helst inte vill känna till. Då det år 2013 till exempel uppdagades att färdigrätter från Axfood innehöll hästkött istället för nötkött stoppades de från att säljas i butik. De färdiga lasagnerna var dock fullt ätbara och skänktes bort till S:ta Clara kyrka i Stockholm som delar ut mat till behövande.

Kina har nu hamnat i en brytnings-period, där ett produktionsdjur så sakteliga börjar omvandlas till ett sällskapsdjur. I takt med att landet har blivit mer inspirerat av västvärlden och medelklassen vuxit sig större har många börjat ha hundar som husdjur och då har hundkonsumtionen också gått ner.

– Fler och fler familjer har hund hemma och när de upptäcker hur fantastiskt fina husdjur hundar är så är det fler som vänder sig mot att äta dem, berättar Lou Westman, som är aktivist för djurrättsnätverket Animal protection network, APN, som samarbetar med Animal Asia. Hon är en av dem som arbetat mot den kända hundköttsfestivalen i YuLin.

Den vanligaste frågan Lou Westman och organisationen får är varför de ”försvarar söta katter och hundar” men inte till exempel får, berättar hon.

– Det är olika nischer, det finns en fruktansvärd getfestival i Indien där man sliter getterna levande i stycken och det finns många aktivister som arbetar för att stoppa det. Men vi arbetar just för hundar, katter och björnar. Mycket för att hundar och katter är de mest utsatta i de här regionerna.

Tyvärr tippar dock debatten om att äta hund i Kina (och stora delar av Asien) många gånger över till att bli uttryck för ren rasism, menar Jonna Håkansson. Kineserna utmålas som fruktansvärda djurtorterare, medan svenskar/västerlänningar blir de goda som bryr sig om djuren. I ett reseforum på internet uttrycker många just dessa rasistiska föreställningar om kineser i diskussioner om företeelsen att äta hund. Signaturen Ovcharka skriver till exempel: ”Kommer väl från att kött inte finns i överflöd och man äter vad som helst samt att gulingarna totalt saknar empati, helt i stil med araberna”. Signaturen ArgIdiot skriver: ”har rest runt mycket i Europa och övriga världen och har aldrig stött på små burar fyllda med katter, hundar och andra smådjur som i Kina. Det här är något specifikt för Kina och generellt sett kan man se hur lite respekt de har för djur.”

Jonna Håkansson menar att det hela handlar om att flytta fokus till andra, i-stället för att ta ansvar för det dödande man själv deltar i.

– När människor i Sverige som äter kött säger att ”det är i alla fall inte så hemskt som i Kina” flyttar det fokus från det dödande de själva deltar i. Men olika förtryck hänger ihop och förstärker varandra.

– Det är varken värdefullt för djuren eller någon annan att fokusera på något hemskt någon annanstans istället för att se det förtryck man själv är delaktig i och göra något åt det.

Att vi känner olika inför olika djur ska inte avgöra hur de behandlas, menar Jonna Håkansson.

– Mycket man växt upp med reflekterar man inte över utan det bara är så: som att hundar är individer och våra vänner och grisar är mat. Men när man ser det utifrån förstår man att det handlar om den kontext man är uppväxt i och att våra känslor är styrda av kulturen. Det är viktigt att människor inser det och utifrån det kan fatta beslut.

Fakta: 

Artikelserie: Djurrätt och Rasism 

Detta är andra delen i vår serie om djurrätt och rasism. Del 1 handlade om djurrättsnationalism och granskade myterna om halal- och kosherslakt. 

Vilka djur som slaktas för att bli livsmedel skiljer sig mellan olika länder, det skiljer sig också stort i antal. Här är statistik från fyra länder från olika värdsdelar:

Sverige 

Kycklingar: nästan 90 miljoner
Höns: 3 miljoner
Grisar: 2,5 miljoner
Kor och tjurar: nästan 400 000  
Får och lamm: 250 000
Kalvar: runt 25 000  
Hästar: runt 3 000

Antal invånare: 9,5 miljoner

Källa: Jordbruksverket slaktstatistik 2014

Peru

Får och getter: Runt 3,5 miljoner
Grisar: Nästan 2,5 miljoner
Kor och tjurar: 1,3 miljoner
Kycklingar: Cirka en halv miljon
Kaniner: 2 800
Andra gnagare (framför allt marsvin): Över 50 000

Antal invånare: 30 miljoner

Källor: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, statistik 2013

Nigeria

Får och getter: nästan 40 miljoner
Grisar: 5 miljoner
Kor och tjurar: 3 miljoner
Kycklingar: 170 000

Antal invånare: 160 miljoner

Källor: Meat atlas – Facts and figures about the animals we eat, rapport 2014, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, statistik 2013

Kina

Höns/fjäderfän: 11 miljarder
Grisar: Över 660 miljoner
Får och getter: Över 270 miljoner
Kor och tjurar: 46 miljoner
Hundar: 10 miljoner*
Katter: 4 miljoner*
Hästar: 1,6 miljoner
Kaniner: 475 000
Kameler: 67 000

Antal invånare: 1,3 miljarder

Källa: Meat atlas – Facts and figures about the animals we eat, rapport 2014, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, statistik 2013, *uppskattning av djurrättsorganisationen Animals Asia

Annons

Rekommenderade artiklar

Ingen upprättelse för Grenfells offer

Branden i hyreshuset Grenfell Tower i London tog 71 personers liv och lämnade hundratals bostadslösa. Fyra av fem familjer står fortfarande utan hem.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu