När djurskydd och rasism går hand i hand | Fria.Nu
Elin Schwartz

Fördjupning


Djurrätt och rasism

  • Kosherslakt i Ungern. Ortodoxa judar slaktar en kyckling. I Sverige genomförs ingen kosherslakt eftersom bedövning inte accepteras inom judendomen. Foto: TT
  • Svensk konventionell slakt. Ofta kritiseras kosher- och halalslakt för att djuren töms på blod, men det sker inom all slakt. Här är Scans slakteri i Kristianstad där 600 grisar i timmen passerar. Foto: TT
  • Konventionell svensk slakt. Slaktaren Martin Andersson delar djurkroppar på Scans slakteri i Kristianstad. Foto: TT
Fria Tidningen

När djurskydd och rasism går hand i hand

Fria Tidningen granskar myterna om halal- och kosherslakt och hur främlingsfientlighet förkläds till omtanke om djuren.

”I vårt land har djurskyddet en bred och djup förankring i människors medvetande. Som en viktig del i vårt kulturarv ingår att djur skall garanteras skydd”.

Så skrev dåvarande regeringen i sitt förslag till djurskyddslag år 1987. ”Svenskt kött” har för många blivit synonymt med ”bra djurskydd”, men alla verkar inte rymmas i det som regeringen kallade ”vårt land” och ”vårt kulturarv”. Dit hör de judiska och muslimska minoriteterna, och traditionerna att utföra kosher- respektive halalslakt, så kallad skäktning.

Benjamin Gerber, församlingspedagog i Judiska församlingen i Göteborg, har mött många fördomar om kosherslakt.

– Vissa har den märkliga föreställningen att judiska regler finns till för att djuret ska lida, säger han.

Just den bilden sprids om både kosher- och halalslakt i sociala medier och på bloggar, nätforum och sidor som följs av tio tusentals personer.

”Jävla islamister som vill mörda djuren så sadistiskt som möjligt. Vad fan är dom för folk?”, skriver en person på sidan Förbjud halal/kosherslakt i Sverige som har 10 000 följare, medan en bloggare påstår att ”judarna /../ tycker att djur ska plågas och lida”

– Många som inte tänker efter och inte har koll på konventionell slakt tror att religiös slakt är liktydigt med fruktansvärt djurplågeri, konstaterar Dorna Behdadi, vegan, biolog och aktiv i det antirasistiska nätverket Intersectional People of color (IPOC).

– Jag är emot all slakt, men mycket av rekommendationerna och reglerna kring halalslakt kan ses som dåtidens djurskyddskonventioner. Till exempel att inga andra djur ska vara närvarande och att kniven måste vara vass så att slakten går snabbt, fortsätter Dorna Behdadi.

Bortom fördomarna, vad är egentligen halal- respektive kosherslakt?

Gemensamt är att djuret ska dödas snabbt med en vass kniv, genom ett snitt över halsen, och att slaktaren ska säga några religiöst förankrade ord. Det finns även en rad andra krav, men tvärtemot fördomen att djuren ”ska plågas” präglas såväl kosher- som halalslakt av idén om omtanke om djuren och att djuret ska lida så lite som möjligt.

– När man avlivar ett djur måste man tacka Gud och be om tillåtelse, det är ett tecken på respekt. Man tar inte livet av någon varelse bara så där. Det är viktigt inom islam att värna om djuren, säger Namir Zetali, vice vd och kvalitetsansvarig hos slakteriföretaget Qibbla Halal.

I centrum för debatten om religiös slakt står frågan om bedövning. Inom EU måste djur bedövas före slakt, med undantag för religiös slakt. Sverige är ett av få länder som inte tillåter några undantag. Förbudet mot slakt utan bedövning infördes i Sverige år 1937. Fyra år tidigare hade Adolf Hitler infört samma förbud i Nazityskland. Schweiz hade infört förbudet långt tidigare. Det är omdebatterat varför sådana förbud infördes. En uppgift är att Schweiz ville hindra judar från att bosätta sig i landet.

Fredrik Malm (FP) skriver i en motion att det inte går att ”bortse från att att den svenska lagstiftningen var starkt påverkad av Hitlertyskland och den nazistiska regimen”.

Men andra, exempelvis veterinären Johan Beck-Friis, menar att veterinärer krävt en sådan lag ”långt innan nazismen kom” (Medlemstidningen Djurskyddet, nr 3/2011).

Trots förbudet finns halalslakt i Sverige, eftersom de islamska matlagarna kan tolkas som att viss form av bedövning kan vara halal. Ur ett djurskyddsperspektiv finns inga skillnader mellan svensk halalslakt och annan slakt, enda skillnaden är att djuret är vänt mot Mecka och att slaktaren är muslim och säger Bismillah, ”i Guds namn”.

Men det förekommer ingen kosherslakt i Sverige, eftersom man inom judendomen inte accepterar bedövning.

Varför? Svaret går att hitta i just idén om att minska djurets lidande.

– Grundkravet för att ett djur ska vara kosher är att det inte får ha några märken, sår eller sjukdomar, säger Benjamin Gerber, församlingspedagog i Judiska församlingen i Göteborg.

Att bedöva ett djur genom exempelvis bultpistol eller elchocker, som inom konventionell slakt, kan ge skador på djuret.

– Då blir det okosher. Det är där skon klämmer gällande den svenska lagstiftningen, säger Benjamin Gerber, som menar att en annan sida av kosherslakten är att det kan förebygga långa djurtransporter, eftersom även sådana kan ge skador.

– Att djuret ska vara friskt och oskadat ser jag som stor fördel.

Den 19 juli gör riksdagsledamoten Stefan Jakobsson (SD) ett inlägg på Facebook. Han har just fått syn på att Willys och Coop forum i Strängnäs säljer kött från Qibbla Halal och uppmanar sina följare att ”gå runt hela Sverige och fråga varje butik om de säljer halal-kött. Är svaret ja, så förklarar du att du aldrig mer kommer handla där samt kommer informera dina Sverigevänner.”

Han får stöd av partikamraten tillika partisekreteraren Richard Jomshof som skriver i en kommentar: ”Halalslakt är djurplågeri. All slakt utan bedövning är djurplågeri. Bra där Stefan.”

– Jag väljer att köpa svenskt kött för då vet jag att djuren har haft ett bra liv tills de slaktades, förklarar Stefan Jakobsson, för Fria tidningen.

Men faktum är att Qibbla Halal är just ett svenskt företag, där djuren kommer från Sverige och slaktas i Sverige, med föregående bedövning. År 2012 fick bolaget ett hedersomnämnande från Djurskyddet Sverige.

Men Stefan Jakobsson låter sig inte övertygas. Han har sett på Youtube hur halalslakt går till, säger han till Fria tidningen. Och så vill han köpa svenskt kött så pengarna ”hamnar i Sverige”.

Det gör de om du handlar från ett svenskt halalföretag också. Handlar inte alltihop om att du försöker bojkotta islam?

– Nej, det har ingenting med det att göra, det har med djurhållning att göra, säger Stefan Jakobsson.

Men Namir Zetali tycker inte att det låter som omsorg om djuren.

– Jag förstår om vanliga svenskar inte vet hur halalslakt går till och ställer frågor, men att en riksdagsledamot saknar fakta gör ont i mig. Det är hat mot islam och inget annat.

Det är inte första gången som Sverigedemokraterna tar ställning mot religiös slakt. Sedan deras inträde i riksdagen år 2010 har partiet skrivit sju motioner där de kritiserar halal- och kosherslakt, visar Fria tidningens genomgång.

Ett av partiets argument är att kosher och halal innebär slakt utan bedövning. Men i de sju motionerna tar man inte avstånd från obedövad slakt generellt, utan det är just kosher och halal som nämns. Detta trots att det förekommer halalslakt med bedövning såväl i Sverige som i en del andra länder. Faktum är också att en stor del av den obedövade slakten inom EU utförs inom den konventionella, icke-religiösa slakten. En rapport från Europaparlamentet (2012) visar exempelvis att 40 procent av kalvslakten i Frankrike utfördes utan bedövning, vilket inte kan motiveras med efterfrågan från muslimer och judar, då endast 6–8 procent av invånarna är muslimer och en ännu mindre andel judar.

– Man utnyttjar undantaget för religiös slakt eftersom det är billigare att slakta utan bedövning, säger Dorna Behdadi. Men man uppfyller inte andra krav för halal och kosher.

Såväl de som förespråkar kosherslakt utan bedövning som de som förespråkar krav på bedövning vill värna om djuren. Bedövningen ska göra att djuret förlorar medvetandet, menar förespråkarna, medan de som förespråkar rituell slakt utan bedövning menar att djuret förlorar medvetandet genom att snittet i halsen stoppar blodtillförseln till hjärnan.

Frågan är då hur ett djur påverkas av slakt med respektive utan bedövning?

Enligt Djurens rätt tar det ungefär en minut för ett vuxet nötdjur att bli medvetslöst efter att halspulsådrorna, luftstrupen och matstrupen skurits av, för ett får tar det omkring 15 sekunder och för en kyckling 30–60 sekunder.

”Under den tiden lider djuret både av smärtan från snittet, kvävning genom att blod kommer ner i lungorna, och själva blodförlusten” skriver Djurens rätt på sin hemsida.

Men, påpekar organisationen, ”även slakt med bedövning innebär mycket lidande. Inte minst gäller det för grisar och fiskar som bedövas med koldioxid, en utdragen och smärtsam process. /.../Även hönor och kycklingar utsätts för en mycket plågsam bedövning när de hängs upp i benen vid fullt medvetande. Det är inte heller helt ovanligt att bedövningen är otillräcklig eller missar”.

– Många verkar tro att det finns någon sorts avlivningsspruta i konventionell slakt, säger Dorna Behdadi.

Men bedövningen görs inte med någon smidig tandläkarspruta eller något sövande medel som när det gäller människor. Istället används bultpistol, kulvapen, hagelgevär, elektricitet, koldioxid eller i vissa fall slag i huvudet, beroende på djurart, enligt Jordbruksverket.

– Även konventionell slakt är fruktansvärd, många djur bedövas på ett sätt som kan ifrågasättas, säger Dorna Behdadi. Grisar hissas ner i ett schakt och bedövas med koldioxid, de får kvävningskänslor innan de förlorar medvetandet. Bultning leder ibland till en så kraftig hjärnskakning och blödningar i hjärnan att djuret dör. Man kan fråga sig om det kan kallas för bedövning.

I flera inlägg på sociala medier och forum kritiseras att kosher och halal innebär att djuren töms på blod. Men det är inget unikt för religiös slakt – det är så som alla djur avlivas i Sverige, enligt Jordbruksverket.

Skillnaden är bedövningen innan. Enligt rapporten från Europaparlamentet finns dock risken att djuren känner smärta trots bedövningen.

– De flesta vill att slakten ska vara human och inte orsaka lidande för djuren, men det vi pratar om är ju faktiskt att ta död på en annan varelse, säger Benjamin Gerber. Om man pratar med en vegetarian eller vegan så blir begreppet humant skrattretande inom all slakt. Elchocker paralyserar djuret, men är det mer humant att göra så? Det vet jag inte.

Dubbelmoral. Det är något som präglar debatten om bedövning och rituell slakt, menar Namir Zetali, Benjamin Gerber och Dorna Behdadi.

– Sverige är ett land med 300 000 jägare och all jakt sker utan bedövning, konstaterar Dorna Behdadi. Det ses som okej att skjuta en älg så att den ligger och förblöder till döds, men om det associeras med muslimer – då ses det som fruktansvärt.

Några som förespråkat jakt i flera motioner är Sverigedemokraterna. Under samma period som partimedlemmar skrivit motioner mot halal- och kosherslakt har de även skrivit tolv motioner som på olika sätt handlar om att öka eller underlätta jakt.

– Det går bra att göra massa olika konstiga saker av många olika anledningar i Sverige, som att ta död på djur för päls eller att göra experiment på dem – det ses som rationellt, men om man vill göra något utifrån religion, tradition eller kultur så är många emot det, säger Benjamin Gerber.

Han pekar också på att ”svenskt” inte är någon garanti för bra djurskydd – det förekommer missförhållanden även i den konventionella svenska djurindustrin.

Givetvis kan djurskyddsbrott även förekomma på kosher- eller halalslakterier. Men skillnaden är att eventuella brister där kopplas till fördomen att judar och muslimer skulle ha en inneboende egenskap att vilja plåga djur, medan brister inom den konventionella djurindustrin sällan anses vara typiskt ”svenskt”, ”kristet” eller ”sekulärt”, utan ses snarare som enstaka undantag.

Borde Sverige införa undantag från bedövningskravet för religiösa minoriteter?

Benjamin Gerber tycker det av princip, men i praktiken skulle någon sådan slakt nog inte utföras även om det blev lagligt eftersom endast ett fåtal procent av landets 20 000–25 000 judar håller kosher. Men han önskar att staten förde en diskussion med den judiska minoriteten.

– Generellt i Sverige innehåller lagstiftningen trubbiga verktyg, istället för att säga att alla djur måste ha en elchock före kunde man vända sig till oss och diskutera under vilka former som kosherslakt skulle kunna fungera.

För judar som äter kosherkött och muslimer som inte vill äta kött från bedövade djur är det import som gäller.

Sverigedemokraterna kräver dock i flera motioner att Sverige ska söka undantag från EU:s bestämmelser för att kunna förbjuda import av halal- och kosherslaktat kött.

– Det är ytterst problematiskt. Sverigedemokraterna visar att judar och muslimer måste göra gemensam sak med varandra i dessa frågor och visa att minoriteter i Sverige far illa av en sådan här minoritetsfientlig agenda. Det är nog inte det resultatet SD hoppas uppnå, men det är det resultatet som de får, säger han.

Han menar att det är viktigt att de som vill får hålla kosher eftersom det handlar om tradition, bakgrund och identitet. Namir Zetali håller med.

– Det är en central fråga för demokratin att alla har tillgång till mat oavsett om man äter kosher, vegetariskt eller halal.

Men Dorna Behdadi drar en annan slutsats.

– Vi bör arbeta mot all slakt, vi som lever i samhällen där man kan leva och livnära sig helt på vegetabilier bör också göra det, det spelar ingen roll hur slakten genomförs. Men samtidigt som det är viktigt att kämpa för djurrätt är det viktigt som antirasist att poängtera när något inte handlar om skydd av djur utan om rasistiska stereotyper.

Fakta: 

Världens bästa djurskydd?

• Det är inte bara i Sverige som många tror att det egna landet har världens bästa djurskydd. Det tror man även i exempelvis Norge, Finland, Österrike och Schweiz, enligt Djurens Rätts rapport Världens bästa djurskydd (2009).

• Den internationella djurskyddsorganisationen World animal protection har granskat djurskyddet i alla länder och gett länderna betyg från A–G. De tre länder som får A i betyg är Österrike, Storbritannien och Nya Zeeland. Sverige får nöja sig med B, tillsammans med Chile, Tyskland, Nederländerna och Danmark.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Jag vill bara ha ett normalt liv”

Livet som EU-migrant i Sverige var tuffare än Elena Taché anat. Hon berättar om sin resa från Rumänien, via jobbet som kock i Spanien till att plocka burkar i Sverige. Och hur hon nu fått jobb hos Frälsningsarmén.

Göteborgs Fria

Hon önskar ett gemensamt språk

Hon samlar burkar och ber om pengar vid en affär. Men Violetas förhoppning är att snart få ett jobb via Arbetsförmedlingen.

Göteborgs Fria

© 2016 Fria.Nu